BAKGRUND: Omvårdnad skall bedrivas holistiskt enligt International code of etics (ICN) trots detta bedrivs den till viss del naturvetenskapligt med fokus på den medicinska delen, som i sig är viktig. Tydliga riktlinjer för andlig omvårdnad saknas och forskningen är begränsad. SYFTE: Syftet med denna studie var att utifrån aktuell omvårdnadsforskning beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors bemötande av frågor med existentiellt innehåll. METOD: Systematiskt litteraturstudie där sju artiklar och en avhandling ingick vilka var etiskt granskade. RESULTAT: Fyra kategorier identifierades, adekvat kompetens, tillåtande vårdmiljö, holistisk människosyn och reduktionistisk människosyn.

Abstract Spiritual gardening, historical perspective and epistemology, - how do these concepts connect? A review of the ideologies of four pragmatic growers. The purpose of this thesis is: ? to present an alternative forthcoming perspective on knowledge, that may be of significance for future theories and knowledge about growing and gardening. ? to lift experiences with Nature Spirits into an academic context, that permits us a closer look at the phenomenon. ? to contribute to an academic platform connecting humanistic and natural sciences. The intention of this text is to bridge the differences between the strictly rational traditions of knowledge and those more experience based ones. The thesis wants to show that much can be won if feeling based and mental reflections once again are approached as equal sources of knowledge. The aim is to give an orientation about the subject of Nature Spirits. The interesting fact is not whether (that) one can talk to nature, but how one does it and that more can be understood about nature and the reality that the established sciences study. The form for this study of literature is a describing presentation; to put names on and give wording to the phenomena of Nature Spirits and Plantdevas. The sources of literature are four pragmatic practitioners of spiritual gardening who have written extensively about their own work.

SammanfattningDenna rapport ¨ar ett examensarbete p°a kandidatniv°a. Vi b¨orjar med att introducerade n¨odv¨andiga algebraiska koncepten som beh¨ovs. D¨arefter introducerar vi projektivaplan och g°ar igenom de grundl¨aggande egenskaperna f¨or dessa. Vi forts¨atter med attdefiniera och unders¨oka kollineationer, f¨or att sedan konstruera projektiva plan ¨overkroppar. Vi ger exempel p°a ett Galoisplan av ordning tre och minikvarternionplanet?.

Uppsatsen tittar närmare på Den heliga Birgittas olika livsroller och slitningarna dem emellan. Fokus ligger på Bigittas övergång från världslig maka och moder till Kristi Brud..

Syfte: Syftet med studien är att beskriva tillfrisknandet i Anonyma Narkomaners version av tolvstegsprogrammet som det upplevs av mina respondenter och analysera detsamma med objektrelationsteorin för att undersöka om essensen i tillfrisknandet är emotionell.Metod: Studien är en kvalitativ studie och empirin är insamlad via fem djupintervjuer och redovisas i tre teman. I dessa teman analyseras också empirin med hjälp av objektrelationsteori.Resultat: Essensen i tillfrisknandet som det beskrivs av mina respondenter kan förstås som en emotionell mognad. Essensen skulle också kunna förstås som en relationell mognad eller som en andlig mognad om man skulle välja att fokusera på någon av dessa aspekter. Tillfrisknandet skulle inte kunna ta plats om det inte förekom en emotionell mognad vilket indikerar att den emotionella mognaden är essensen i tillfrisknandet. Det går att följa tillfrisknandets utveckling hos en beroendesjuk människa som tillfrisknar via markörer som utgörs av de tolv stegen.

Den här uppsatsen syftar till att belysa den kristna bönen ur ett inifrånperspektiv, d.v.s. utifrån de troendes egen syn på bönen ? dess innersta väsen och gestaltning. Genom studium av andlig litteratur samt genom kvalitativ analys av en enkätundersökning har jag funnit att synen på bönen, ytligt sett inte har förändrats mycket sedan bibelns tid, man talar om bönen i samma termer nu som då, men dess innebörd har fått en fokusförskjutning från gud till människan..

Denna uppsats kommer behandla skräckfilmerna Hellraiser och Huset som Gud glömde och hur dessa presenterar en viss världsbild. Filmerna är utvalda utifrån deras övernaturliga inslag. I uppsatsen knyts analyser av filmerna ihop med Mary Douglas Renhet och fara. Utifrån tre aspekter, andlighet, gott och ont och världsstruktur, analyseras filmernas innehåll. Denna analys visar på en stark religionskritik, men samtidigt visar de att det övernaturliga existerar.

Skolan har fått i uppdrag att implementera hållbar utveckling i undervisningen. Enligt skolverket ska hållbar utveckling genomsyra all utbildning. För att undersöka hur lärande i hållbar utveckling har implementerats i undervisningen intervjuade jag sex lärare på en gymnasieskola. Lärarna som intervjuades arbetade som naturkunskapslärare, fysiklärare och samhällskunskaps-lärare. Studien visar att de intervjuade lärarnas syn på vad hållbar utveckling i undervisningen innebär varierar.

Science Fiction har sedan sin uppkomst gestaltat samhället och de samhällsfrågor som för sin tid är aktuella. Alltifrån ifall människans existens är kroppslig eller andlig, till vad som händer när livsformer från andra planeter kommer till Jorden, har diskuteras i Science Fiction. I tv-serien Battlestar Galactica gestaltas och problematiseras vår samtid. Genom att flytta mänskligheten från Jorden och ut i rymden, där de konfronteras med en mängd etiska och moraliska frågor ? tvingade att se över vad de själva är och vad de håller på att bli.

Hopp finns med ända från livets början och är det sista som lämnar människan. Att leva med en långvarig sjukdom innebär för de flesta individer påfrestning som medför att drömmar och förhoppningar grusas. Människor som har hopp kan dock hantera dessa prövningar bättre. Därför kan hoppets närvaro anses som viktigt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av hopp hos människor som lever med långvarig sjukdom.

Denna studie baseras på kvalitativa intervjuer av förskolechefer vid nio föräldrakooperativ. Syftet är att undersöka hur dessa arbetar med hållbar utveckling i praktiken samt vilka hinder och möjligheter de ser i det arbetet..

Hållbar utveckling är ett omtvistat och komplext begrepp med många tolkningsgrunder och en diffus definition. Trots detta står det tydligt framskrivet i både styrdokument och skollag att det skall undervisas om hållbar utveckling i skolan. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur två gymnasielärare och tio elever uppfattar begreppet hållbar utveckling, samt vad de anser om undervisning för hållbar utveckling. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Analysen av intervjumaterialet gjordes med en fenomenografisk ansats.

Bakgrund: Smärterfarenheter är subjektiva, enskilda upplevelser, som kan framträda varierande och är vanligt förekommande vid långt gångna cancersjukdomar. Palliativ vård månar om patientens välbefinnande genom att se den hela människan och bland annat tidigt identifiera och behandla olika typer av smärta. I begreppet smärta ingår de olika dimensionerna av fysisk, psykisk, social och andlig/existentiell smärta. Dessa olika smärttillstånd kan samverka med varandra och förstärka den upplevda smärtan. Detta är smärtor som påverkar den cancersjuke patientens välbefinnande och välmående i dennes sista dagar.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva patienters erfarenheter av cancerrelaterad smärta i palliativ vård.Metod: Litteraturöversikten är grundad på elva vårdvetenskapliga artiklar: sju kvalitativa, två kvantitativa och två med både kvalitativ och kvantitativ ansats.

Vad är andlighet? Många av oss blandar ihop andligheten med religion, men det är viktigt att skilja på andlighet och religion. Religion är något som vi får lära oss från andra medan andlighet är någonting vi finner djupt inom oss själva.Andlighet hos en människa är ett bejakande av själen. Andlighet är ett uttryck för den del av oss människor som inte har någon fysisk form. I mitt arbete behandlar jag temat andlighet utifrån en personlig utgångspunkt där jag, som människa mellan andligt och jordligt, hyllar min plats i den sistnämnda. För mig är ofta den fysiska och materiella upplevelsen en förutsättning för just den andliga upplevelsen. Ingen utesluter den andra men för mig är perspektivet på andlighet omvänt. En av uppgifterna i mitt magisterarbete blev således att lyckas förmedla andlighet genom just en materiell skapelse. Jag blev tvungen att ställa mig frågor om detta överhuvudtaget är möjligt? Andlighet är ju på många sätt motsatsen till att bli materialiserad..

Om eller när en person drabbas av ohälsa, orsakad av exempelvis sjukdom eller olyckshändelse kan känslan av hopp vara en styrka som bidrar till att klara av situationer som kan upplevas svåra eller krävande. Hopp beskrivs som ett mångdimensionellt begrepp och kan vara en nödvändig del i anpassningen till en ny situation. Transition innefattar processen i en förändring hos människor som av olika anledningar drabbas av ohälsa, där hoppet är en väsentlig del. Hopp kan upplevas på olika sätt, därför finns det ett värde om vårdpersonal kan ge personcentrerad omvårdnad, en individuellt utformad vård. Litteraturöversiktens syfte är att beskriva personers upplevelser av hopp vid olika tillstånd av ohälsa.