Sök:

Sökresultat:

6 Uppsatser om Andelstal - Sida 1 av 1

Andelstal för Banverkets nyttjande av vägar

Syftet med examensarbetet har varit att ta fram beräkningsschabloner eller beräkningsprinciper för trafik som alstras av Banverkets fastigheter. Detta har gjorts genom en inventering av över 200 järnvägsförrättningar hos Banverket Väst. Ur detta material har hämtats cirka 100 anläggningsförrättningar där mer än sextio förrättningar innehåller uppgifter om tonnage i enlighet med den vedertagna tonkilometermetoden. Cirka femtio fastigheter innehåller uppgifter om Andelstal. Materialet har analyserats statistiskt och en empirisk beräkningsschablon har tagits fram.

Hur påverkas vägsamfälligheter vid ändrade förhållanden? : en jämförelse av enskilda vägar i Sverige och Finland

Enskilda vägar förvaltas av annan än stat eller kommun, oftast utgör vägen en gemensamhetsanläggning där en samfällighetsförening har ansvaret. Enligt tidigare lagstiftning grundades vägsamfälligheter, dessa är idag likställda med samfällighetsföreningarna men många vägsamfälligheter använder fortfarande gamla Andelstal. I vissa fall är dessa högst oskäliga, vilket lett till att vägsamfälligheten beslutat om nya Andelstal utan Lantmäteriets medverkan. Detta kan leda till att uppgifter inte förs in i fastighetsregistret. Syftet med examensarbetet är att beskriva och analysera det svenska systemet rörande enskilda vägar och vägsamfälligheter ur ett internationellt perspektiv samt att undersöka vad medlemmar i dessa föreningar har för åsikter om både nuvarande och en eventuell förändring.

Rättslig reglering av enskilda vägar med fokus på kostnadsansvarets utformning och tillämpning

De enskilda vägarna utgör ungefär 75 % av alla vägar i Sverige och 60 % av landets gemensamhetsanläggningarinnehåller vägar. Drift och underhållskostnader för enskilda vägar fördelasgenom att de deltagande fastigheterna har Andelstal i gemensamhetsanläggningen.Syftet med rapporten har varit att undersöka hur kostnadsfördelningen i samfällighetsföreningarför vägändamål fungerar i teorin och i praktiken.En litteraturstudie ligger till grund för teoridelen i avsnitt 2 och 3 där tidigare och nuvarandelagstiftning beskrivs. Fokus har lagts på frågor som rör enskilda vägar och kostnader, ersättningarsamt ändrade förhållanden för dessa. Ett antal samfällighetsföreningar för vägändamålhar undersökts och kontaktats för att få reda på hur de ser på systemet för kostnadsfördelningoch hur det fungerar.Resultatet av arbetet visar att de undersökta föreningarna anser att systemet för att fördelakostnader fungerar bra och i allmänhet anses som rättvist. I hälften av föreningarna hadeförutsättningarna ändrats på sätt som gjorde att Andelstalen ändrades.

Reglering av enskilt och gemensamt vid ägarlägenhetsförrättningar : En analys av de två första årens praktiska tillämpning

Ägarlägenheter är en speciell form av tredimensionella fastigheter, vilken endast är avsedd att innehålla endast en bostadslägenhet. Det har varit möjligt att bilda ägarlägenheter sedan maj 2009. De 24 ägarlägenhetsförrättningar som registrerats i fastighetsregistret under de två första åren har kartlagts och en analys av olika aspekter på hur förhållandet mellan enskilda ägarlägenheter och gemensam egendom reglerats i förrättningarna har genomförts.I ca 20 % av ägarlägenhetsprojekten bildades ägarlägenheterna innan byggnaden blivit upp­förd. Förfarandet är bra för finansiering av byggprojektet, men leder till en osäkerhet om ifall lägenheterna i den färdiga byggnaden överensstämmer med den beslutade fastighets­indelningen. Att ta fastighetsbildningsbeslutet som en preliminärfråga i dessa fall medför att förrättningen inte avslutas förrän byggnaden är klar och därigenom kan lantmäterimyndig­heten säkerställa att fastighetsindelningen överensstämmer med byggnadens slutliga utformning.Byggherren är nästan alltid ensam sakägare i förrättningen.

Kan Nätverks-DGPS bidra till att effektivisera naturreservatsmätning? : en utvärdering av mätnoggrannhet och användaraspekter

Syftet med examensarbetet har varit att ta fram beräkningsschabloner eller beräkningsprinciper för trafik som alstras av Banverkets fastigheter. Detta har gjorts genom en inventering av över 200 järnvägsförrättningar hos Banverket Väst. Ur detta material har hämtats cirka 100 anläggningsförrättningar där mer än sextio förrättningar innehåller uppgifter om tonnage i enlighet med den vedertagna tonkilometermetoden. Cirka femtio fastigheter innehåller uppgifter om Andelstal. Materialet har analyserats statistiskt och en empirisk beräkningsschablon har tagits fram.

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 : en jämförelsestudie av genomförandet under åren 2007-2009 avseende infrastruktur (åtgärdskod 125)

I denna jämförelsestudie avseende infrastruktur (åtgärdskod 125) har framförallt Länsstyrelsernas genomförande av Landsbygdsprogrammet 2007-2013 analyserats. Speciell inriktning har gjorts mot Länsstyrelsernas genomförandestrategier och prioriteringar, handläggning, beviljade ärenden och belopp, budget och utnyttjandegrad, begränsningar i stöd per ärende samt avslagna ärenden. I jämförelsen har det genomförts intervjuer med samtliga Länsstyrelser, förutom Uppsala län.Landsbygdsprogrammet är till lika delar finansierat av EU och Sverige och möjligör, inom åtgärdskod 125, ekonomiskt stöd till flertalet insatser där det exempelvis finns brist på kunskap, samverkan eller pengar. Stödet syftar till att förbättra konkurrenskraften inom jord- och skogsbrukssektorn samt rennäringen. Stöd lämnas till maximalt 50 procent av de stödberättigade kostnaderna för ett projekt.