Sökresultat:
1122 Uppsatser om Andelen säljrćd - Sida 11 av 75
Lokal Àlgförvaltning i VÀsterbotten: en institutionell analys av ramverket som styr Àlgjakten
Syftet med denna uppsats Àr att klarlÀgga varför Àlgstammen och framförallt andelen tjurar, Àr pÄ vÀg nedÄt i Sverige. Trots att det finns stor expertis i form av myndigheter, forskare och en engagerad jÀgarkÄr har den negativa utveckling inte kunnat stoppas. Enligt Douglas North kan svaret till denna typ av fenomen möjligen ligga i interaktionen mellan formella (SFS 1987:259 och SFS 1987:905) och informella regler (traditionerna). I sÄdana fall skulle Àlgstammens nedgÄng kunna knytas till de traditioner som prÀglar ÀlgjÀgarnas jaktmetoder nÀr dessa kommer pÄ kollisionskurs med de formella reglerna. Jag liksom mÄnga andra, dÀribland Fell (2006), hÀvdar att en annan form av regler, sÄ kallade godtyckliga regler, kan spela en avgörande roll för hur mÀnniskor agerar i jaktsituationer.
Den orena revisionsberÀttelsens effekter
Syftet med vÄr uppsats var att utreda om intressenterna anser att den orena revisionsberÀttelsen utgör en negativ signal och vilka ÄtgÀrder de dÀrmed eventuellt vidtar dÄ företag uppvisar oren revisionsberÀttelse. Vidare skulle vi undersöka om företag med orena revisionsberÀttelser i större grad gÄr i konkurs eller likvidation Àn företag med rena revisionsberÀttelser. Med utgÄngspunkt frÄn agentteorin och signalteorin skapade vi vÄr egen modell. Modellen beskriver hÀndelseförloppet efter att revisorn utfÀrdat en oren revisionsberÀttelse, dÄ intressenterna vidtar ÄtgÀrder mot företaget vilket som i slutÀndan pÄverkar företagets fortsatta existens. För att kunna realisera vÄrt syfte genomförde vi en explorativ intervju för att fÄ en djupare förstÄelse i Àmnet, vilket sedan lÄg till grund för datainsamlingen.
Konsten att vara rÀtt : Hur tre kvinnliga protagonister konstruerar genus i ungdomsromaner
Det hÀr arbetet Àr en pilotstudie om vad införandet av en ny betygsskala och nya lÀroplaner hösten 2011 fick för genomslag i betygsstatistiken i en av landets större kommuner och för lÀrare pÄ en gymnasieskola i en mindre kommun, med fokus pÄ Àmnet naturkunskap. Regeringens mÄl med den nya betygsskalan var att den skulle visa elevernas kunskaper mer nyanserat, vilket ocksÄ skulle kunna öka deras motivation att strÀva efter högre betyg. Ett annat mÄl var att minska risken för betygsinflation, ett problem som funnits bÄde i Àldre tiders betygsskalor och efter införandet av den förra betygsskalan. Resultatet av studien visade att betygsmedelvÀrdet för eleverna inte förÀndrades med den nya skalan, men andelen som fick det högsta betyget sjönk, sÀrskilt bland eleverna pÄ högskoleförberedande program. DÀremot visade det sig att bland eleverna pÄ yrkesprogrammen höjdes medelbetygen i naturkunskap och andelen som fick det högsta betyget ökade.
Dubbla miljömÄl, dubbelt sÄ bra? : En teoretisk analys av CO2-mÄlets och förnybarhetsmÄlets konflikter
DÄ bÄde arbetet för att sÀnka koldioxidutslÀppen och för att öka andelen förnybar energiproduktion pÄverkar energimarknaden, finns anledning att misstÀnka att vissa konflikter kan uppstÄ mellan de bÄda mÄlen. I uppsatsen anvÀnds en modell av elmarknaden med tvÄ utbudsnivÄer och tvÄ efterfrÄgenivÄer, för att undersöka vilka effekter som kan förvÀntas av dubbla miljömÄl. Uppsatsens huvudsakliga resultat Àr att stöd till förnybara energislag inte minskar utslÀppen av CO2 förutsatt att handel med utslÀppsrÀtter redan bedrivs..
RevisionsbyrÄers kvalité: en studie om Going Concern-varningar och anmÀrkningar pÄ finansiell stress
TrÀffsÀkerheten pÄ Going Concern-varningar (GC-varningar) internationellt sett Àr lÄg, 40 procent, men enligt tidigare studier Àr den lÀgre i Sverige, under 20 procent. De fyra största revisionsbyrÄerna i vÀrlden, Big four, marknadsför sig med sin branschkÀnnedom och flera studier pekar pÄ att de har högre revisionskvalité Àn mindre byrÄer. Samtidigt finns det studier som visar att det inte finns nÄgon skillnad pÄ kvalitén mellan de fyra största och de mindre byrÄerna. Syftet med denna studie Àr att pröva om stora byrÄer har högre kvalité Àn medelstora och smÄ byrÄer och om det finns skillnader mellan de enskilda byrÄerna inom respektive storlekskategori. Revisionskvalité mÀter vi i form av GC-varningar och anmÀrkningar pÄ finansiell stress (eget kapital understiger hÀlften av aktiekapitalet).
Kostnader för naturvÄrdsavsÀttning, jÀmnhet i avverkning och virkesförrÄdsuppbyggnad : strategisk analys med Heureka PlanVis
Norra SkogsĂ€garna Ă€ger tvĂ„ fastigheter i SkellefteĂ„trakten som innehĂ„ller skyddsvĂ€rda biotoper. Ăgaren för diskussioner med skogsstyrelsen och lĂ€nsstyrelsen om vilken hĂ€nsyn som ska tas och om hur det virkesproducerande skogsbruket ska bedrivas. I föreliggande kandidatuppsats redogörs för hur skogsskötseln och den ekonomiska avkastningen pĂ„verkas av nĂ„gra olika strategier för naturvĂ„rdsavsĂ€ttning och skogsbruk.
Med hjÀlp av planeringsverktyget Heureka PlanVis visas hur de olika avsÀttningsstrategierna Originalplan, Lagen och LÀnsstyrelsen pÄverkar nuvÀrdet av skogsbruket. Dessutom visas nettointÀkten över en kommande 100 Ärsperiod, och vad restriktioner för jÀmnhetskrav och krav pÄ ökat virkesförrÄd fÄr för pÄverkan pÄ fastigheternas nuvÀrde.
Analyserna har utförts med stöd av det forskningsbaserade planeringssystemet Heureka PlanVis version 2.0, och baseras pÄ ajourhÄllna data frÄn de skogsbruksplaner som upprÀttades 2013.
Resultaten visar att nuvÀrdet pÄ fastigheterna sjunker om andelen naturvÄrdsavsÀttningar ökar. Utfallet av nuvÀrdesminskningen blir dock mindre om fastigheterna samplaneras och brukas som en enhet.
BetygsÀttning i naturkunskap naturkunskap frÄn A till F : det första Äret med nytt betygssystem
Det hÀr arbetet Àr en pilotstudie om vad införandet av en ny betygsskala och nya lÀroplaner hösten 2011 fick för genomslag i betygsstatistiken i en av landets större kommuner och för lÀrare pÄ en gymnasieskola i en mindre kommun, med fokus pÄ Àmnet naturkunskap. Regeringens mÄl med den nya betygsskalan var att den skulle visa elevernas kunskaper mer nyanserat, vilket ocksÄ skulle kunna öka deras motivation att strÀva efter högre betyg. Ett annat mÄl var att minska risken för betygsinflation, ett problem som funnits bÄde i Àldre tiders betygsskalor och efter införandet av den förra betygsskalan. Resultatet av studien visade att betygsmedelvÀrdet för eleverna inte förÀndrades med den nya skalan, men andelen som fick det högsta betyget sjönk, sÀrskilt bland eleverna pÄ högskoleförberedande program. DÀremot visade det sig att bland eleverna pÄ yrkesprogrammen höjdes medelbetygen i naturkunskap och andelen som fick det högsta betyget ökade.
KommunhÀlsan i Kalmar ? en jÀmstÀlldhetsanalys
Könsskillnader i vÄrden var ett sedan tidigare vÀlkÀnt fenomen, exempelvis sökte kvinnor vÄrd, sjukskrevs och rökte mer Àn vad mÀnnen gjorde i tidigare publicerade rapporter. Hur jÀmstÀlldheten sÄg ut pÄ KommunhÀlsan i Kalmar kommun i det dagliga patientarbetet var den frÄgestÀllning som skulle besvaras med detta projekt. Hypotesen var att det fanns könsskillnader i omhÀndertagandet pÄ KommunhÀlsan men omfattningen var okÀnd. Projektet skulle klargöra om det fanns omrÄden som krÀvde mer noggrann genomgÄng och eventuella ÄtgÀrder.KommunhÀlsan hade Är 2008 5 825 individer ansluta dÀr kommunens förvaltningar bidrog med 4 799 individer och de externa bolagen med 1 026 individer. Könsfördelningen pÄ kommunens förvaltningar var 79 % kvinnor och 21 % mÀn samt pÄ de externa bolagen var 52 % kvinnor och 48 % mÀn.För det första undersöktes kontaktmönstret med KommunhÀlsan genom att telefonkontakterna med företagssjuksköterskorna registrerades.
FörÀldrars uppfattning om lÀxor : en undersökning om hur förÀldrar motiverar sina barn till lÀxor
Det hÀr arbetet Àr en pilotstudie om vad införandet av en ny betygsskala och nya lÀroplaner hösten 2011 fick för genomslag i betygsstatistiken i en av landets större kommuner och för lÀrare pÄ en gymnasieskola i en mindre kommun, med fokus pÄ Àmnet naturkunskap. Regeringens mÄl med den nya betygsskalan var att den skulle visa elevernas kunskaper mer nyanserat, vilket ocksÄ skulle kunna öka deras motivation att strÀva efter högre betyg. Ett annat mÄl var att minska risken för betygsinflation, ett problem som funnits bÄde i Àldre tiders betygsskalor och efter införandet av den förra betygsskalan. Resultatet av studien visade att betygsmedelvÀrdet för eleverna inte förÀndrades med den nya skalan, men andelen som fick det högsta betyget sjönk, sÀrskilt bland eleverna pÄ högskoleförberedande program. DÀremot visade det sig att bland eleverna pÄ yrkesprogrammen höjdes medelbetygen i naturkunskap och andelen som fick det högsta betyget ökade.
Elektriskt ledande filter ?funktionoch prestanda
Denna rapport ger en bild över luftfilteroch dess funktioner. Syftet med arbetet var att undersöka hur elektriskt ledande luftfilter tillsammans med en joniseringsenhet fungerar samt hur de stÄr sig i förhÄllande till de mekaniska.Det lÄg Àven i syftet att titta pÄ hur andra parametrar pÄverkar filtrering sÄsom tjocklek och innehÄll av olika andel konduktivt material. Bakgrunden till arbetet var att VokesAir AB hade testat att tillverka elektriskt ledande filter med jonisering i filtret vilket hade fungerat i lite skala men inte i större. Det gjorde att man i detta arbete ville titta pÄ om det kunde fungera om man satte joniseringen utanför filtret istÀllet. Nio stycken luftfilter tillverkades i ennon-woven konstruktion med olika andel konduktivt material och i olika tjocklekar.
VD-karusellen : och dess pÄverkan pÄ aktieprisets volatilitet
Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om aktieprisets volatilitet förÀndras signifikant i samband med annonseringen av en VD-avgÄng. En eventstudie tillÀmpades med aktieprisets volatilitet som mÄtt. Modelleringen har utgÄtt ifrÄn ?Constant Mean Return Model?. Studien Àr baserad pÄ 67 VD-avgÄngar frÄn 53 olika företag pÄ Stockholmsbörsens A-lista mellan Ären 1999-2005.
FrÄn slav till son : Naefesh och den teologiska exegesen i Bibel 2000
Det hÀr arbetet Àr en pilotstudie om vad införandet av en ny betygsskala och nya lÀroplaner hösten 2011 fick för genomslag i betygsstatistiken i en av landets större kommuner och för lÀrare pÄ en gymnasieskola i en mindre kommun, med fokus pÄ Àmnet naturkunskap. Regeringens mÄl med den nya betygsskalan var att den skulle visa elevernas kunskaper mer nyanserat, vilket ocksÄ skulle kunna öka deras motivation att strÀva efter högre betyg. Ett annat mÄl var att minska risken för betygsinflation, ett problem som funnits bÄde i Àldre tiders betygsskalor och efter införandet av den förra betygsskalan. Resultatet av studien visade att betygsmedelvÀrdet för eleverna inte förÀndrades med den nya skalan, men andelen som fick det högsta betyget sjönk, sÀrskilt bland eleverna pÄ högskoleförberedande program. DÀremot visade det sig att bland eleverna pÄ yrkesprogrammen höjdes medelbetygen i naturkunskap och andelen som fick det högsta betyget ökade.
För fÄ kvinnliga toppchefer - hur förÀndrar vi den rÄdande situationen?
Bakgrund: Vi har idag en relativt jĂ€mn könsfördelning pĂ„ den svenska arbetsmarknaden, men ju högre upp i företagens hierarkier vi klĂ€ttar desto ojĂ€mnare blir fördelningen mellan kvinnor och mĂ€n. Ă
r 2007 var 28 % av alla chefer i de svenska börsnoterade bolagen kvinnor och endast 2 % av VD:arna i dessa bolag var kvinnor. Varför situationen ser ut som den gör finns det inget givet svar pÄ, men nÄgot som de allra flesta Àr överens om Àr att det behövs fler kvinnor pÄ de höga chefsnivÄerna. Det börjar bli allmÀnt kÀnt att bristen pÄ kvinnliga toppchefer Àr en riskfaktor för företagens kompetensutveckling, ledarskap och konkurrenskraft. Den senaste tidens intensiva debatt kring den lÄga andelen kvinnliga toppchefer har fÄtt mÄnga ledare inom svenskt nÀringsliv att öppna ögonen och uttrycka en vilja till förÀndring.
Ă terladdning av bergvĂ€rmekonfiguration vid samfĂ€lligheten Ăngsbacken
Under detta projekt har vi tittat pĂ„ hur man kan Ă„terladda en bergvĂ€rmekonfiguration med lĂ„gtempererade solfĂ„ngare. Projektet utfördes Ă„t Newsec Energy i Stockholm vars kund samfĂ€lligheten Ăngsbacken ville minska andelen tillskottsenergi som utgörs av olja till sin bergvĂ€rmeanlĂ€ggning. En utredning av anlĂ€ggningen gjordes av Newsec Energy som visade att berget kylts ned och att anlĂ€ggningens borrhĂ„l varit underdimensionerade. Vi fick uppdraget att utveckla en systemlösning med lĂ„gtempererade solfĂ„ngare..
Pellets hÄllfasthet i EBF samt inverkan av kolsort och injektionsmÀngd
Vid LKABŽs experimentmasugn har försök med att minska behovet av styckeformigt reduktionsmedel samt att minska variationerna i rÄjÀrnskvalitet frÄn masugnen undersökts. Försöket genomfördes under kampanj 15 vÄren 2005 som en del i ett Jernkontorsprojekt (Closed loop styrning av masugn) med en ökad andel injicerat reduktionsmedel i form av pulveriserat kol. För att kunna upprÀtthÄlla en stabil drift av masugnen trots en ökad andel injicerat kolpulver mÄste finesgenereringen till följd av materialsönderfall minimeras. I examensarbetet har det undersökts hur den ökande andelen injicerat reduktionsmedel i form av tvÄ olika sorters kolpulver pÄverkat pelleten och dess hÄllfasthet. Materialet som studerats vid försöket Àr uttaget kontinuerligt under försökets gÄng via schaktsonder.