Uppsatsen är en CD- uppsats i Sociologi som faller inom socialpsykologins ramar. Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning ungdomar upplever stress i deras nuvarande livssituation samt vilka tankar de har om stress i kommande vuxenliv. Uppsatsen utgår ifrån tre övergripande nivåer: strukturell, kulturell och individuell nivå. Dessa nivåer presenterar och analyserar var för sig faktorer som objektivt eller subjektivt kan framkalla stress. Uppsatsen undersöker ungdomars upplevelse av stress och syftar till att skapa och förmedla en förståelse av detsamma.

I dagens samhälle har det blivit allt vanligare att anställda upplever stress på arbetsplatsen, på grund av att de upplever för mycket ansvar och krav på sitt arbete. Syftet med examensarbete var att undersöka på vilket sätt anställda upplever att långvarig stress på arbetsplatsen kan påverka deras hälsa och hur långvarig stress kan förebyggas. Den kvalitativa datainsamlingen användes för att genomföra studien vilket var stödjande för att förtydliga deltagarnas tankar och upplevelser kring fenomenet långvarig stress. Semistrukturerade intervjuer skedde. Intervjuer skedde med tre anställda från olika företag men med samma anställnings position.

This literature study deals with the pig industry and how group size and available floor area affects the animal welfare and the production results. It shows that both the pigs? welfare and production result can be affected negatively if the environment seems stressful for the pigs, and if they are housed in a narrow area. If the pigs are being exposed to either physiological or psychological stress factors their immune system can be decreased and the growth can be impaired. Influence by the social status of the pigs is also reviewed.

Syftet med denna studie var att undersöka hur personalchefer upplever sin egna psykosociala arbetsmiljö, vad det gäller arbetstillfredsställelse (motivation och kommunikation), arbetsrelaterad stress och ledarskap. En kvalitativ studie genomfördes med sju semistrukturerade intervjuer och utifrån ett grundläggande tematiskt tillvägagångsätt analyserades det insamlade materialet. Sammanfattningsvis indikerade resultaten att personalcheferna upplevde sin psykosociala arbetsmiljö som god, trots höga krav och perioder av stress.  Kontakten och arbetet med människor visades ha en stor betydelse för personalchefernas arbetstillfredsställelse. Resultatet visade också att chefserfarenheten gav goda förutsättningar för stresshantering och ledarskap..

Företagen idag är ofta verksamma i föränderliga miljöer, många organisationer pressas även hårt av konkurrens, omstruktureringar och uppköp. Detta leder många gånger till slimmade organisationer vilket kan betyda problem för arbetarna. Samtidigt som detta pågår visar statistiken på en ökad sjukfrånvaro. Många hävdar att arbetsrelaterad stress och utbrändhet är den främsta orsaken till den ökade sjukfrånvaron. Detta kostar samhället och företagen mycket pengar och resurser i form av arbetskraft.

Vad upplever barn i årskurs 5 som stressande och hur påverkar det dessa elever i sitt skolarbete och det sociala samspelet i skolan? Det är beskrivande för denna uppsats..

Syftet med denna studie har varit att synliggöra hur och i vilken utsträckning grundskolelärare upplever stress i sin arbetssituation. Stressens omfattning i skolvärlden har ökat markant under de två senaste decennierna i Sverige. Utifrån tidigare forskning så menar lärare att orsakerna till detta återfinns i både områden som de har påverkningsgrad inom, samt områden där de inte har det. De mest psykosocialt påfrestande faktorerna har bland annat visat sig vara det administrativa arbetets omfattning, tidsbristen, samt stökiga och ointresserade elever. Denna studie är av kvalitativ karaktär med utgångspunkt i fenomenologin och söker synliggöra lärarnas egna uppfattningar och upplevelser med hjälp av halvstrukturerade intervjuer.

Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön där ohälsa skall förebyggas och en god arbetsmiljö skapas. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap om vad som minskar stress hos sjuksköterskor. En samlad litteraturöversikt genomfördes för att analysera kunskapsläget inom området och visa på faktorer som kan minska stress i sjuksköterskans arbete. Litteraturöversikten har baserats på vetenskapliga studier från databaserna CINAHL, PubMed och Academic Search Elite publicerade mellan åren 2003-2013. Kvalitativa och kvantitativa studier har använts och analyserades enligt en manifest innehållsanalys.

Denna studies syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan föräldrars attityder (krav, förväntningar och stöd) till ungdomars idrottande och ungdomarnas upplevelse av negativ stress. Studien utgår från Karaseks och Theorells (1990) krav-kontrollmodell som beskriver förhållandet mellan upplevda krav och upplevd kontroll som avgörande för hur individens situation upplevs och om den leder till positiv eller negativ stress. Enkäter delades ut till föräldrar (n=77) och ungdomar (n=77) inom olika idrottsförbund. Resultatet visar att föräldrarnas attityder är positiva och att ungdomarnas upplevelse av stress är låg. Inget samband påträffades mellan föräldrarnas attityder och ungdomarnas upplevelse av negativ stress inom idrottandet.

Förvärvsarbetande kvinnors obetalda arbete och huvudansvar för hem och barn resulterar generellt i en högre total arbetsbelastning jämfört med män. I föreliggande studie användes etablerade självskattningsinstrument för att undersöka hur självskattad stress är relaterad till total arbetsbelastning och om stress och arbetsbelastning varierar i storstad respektive tätort. Totalt deltog 114 sammanboende yrkesarbetande småbarnsmammor med minst ett barn under 12 år. Resultatet indikerar ett samband mellan småbarnsmammors stressbelastning och ansvar för hem och barn oavsett bostadsort, dock är det särskilt markant i tätorter. Den totala arbetsbelastningen var hög, särskilt det obetalda arbetet, men tycktes inte vara relaterad till upplevd stress.

Syftet med vårt arbete var att undersöka vilka faktorer som leder till stress hos barn samt hur vi som pedagoger kan förebygga och aktivt arbeta mot stress i skolan. Under vår praktik har vi lagt in momentet massage i undervisningen. Detta för att med hjälp av intervjuer ta reda på hurvida eleverna upplevde sig mindre stressade. Vi intervjuade åtta elever, fyra pojkar och fyra flickor om deras upplevelser av massagen. Vi genomförde även tre intervjuer med lärare på skolan för att ta del av deras syn på barn och stress.

Subjektivt välbefinnande handlar om människors upplevelser av sitt eget liv, enligt deras egen subjektiva värdering av sitt liv. Studiens primära syfte var att undersöka sambandet mellan självkänsla, stress och subjektivt välbefinnande hos svenska högskolestudenter. Könsskillnader, nedlagd studietid och åldersskillnader undersöktes även i relation till subjektivt välbefinnande. Syftet undersöktes utifrån fem hypoteser och en frågeställning. Totalt delades 139 enkäter ut till studenter vid en mellanstor högskola i mellersta Sverige.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka om det förekommer stress bland barnen i förskolan, hur den i så fall yttrar sig samt hur personalen vid förskolorna jobbar för att motverka eventuell stress bland barnen. Muntliga intervjuer användes som undersöknings metod med diktafon som hjälpmedel. Åtta förskollärare har blivit intervjuade och intervjuerna har utförts i två olika kommuner. Resultatet visade att det förekommer många olika tecken på stress bland barnen och att både pedagoger och föräldrar till stor del bidrar till stressen..

Bakgrund: På många arbetsplatser världen över erfar sjuksköterskor stress ochupplever sin yrkesroll som psykiskt påfrestande samt att den genererar litenegenkontroll. Av den orsaken behöver sjuksköterskor vara uppdaterade samt hakunskap om olika coping-strategier som kan användas för att hantera denarbetsrelaterade stressen då hen riskerar att drabbas av såväl fysisk- som psykisk ohälsa.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka coping-strategiersjuksköterskor använder för att hantera arbetsrelaterad stress. Metod: Litteraturstudienbaserades på totalt 16 vetenskapliga artiklar varav fyra var av kvalitativ art och 12 avkvantitativ art. Artiklarna granskades och analyserades utifrån en summativinnehållsanalys. Resultat: Resultatet sammanställdes till fyra huvudkategorier;Problemfokuserad-, Emotionsfokuserad-, Omdefinierande-, samt Undvikande coping.Huvudkategorierna innehåller subkategorier med tillhörande coping-strategiersjuksköterskor använt sig av vid hantering av arbetsrelaterad stress.

In conjunction with an overview of the organizational structure of the municipality of Arvika the Balanced Scorecard was introduced as a management model. After the Balanced Scorecard has been in use over a period of years the conception of it varies throughout the organization.The purpose of this study is identifying which factors are facilitating and which factors are obstructing when implementing the Balanced Scorecard in the municipality of Arvika. This is a case study of the staff organization of the municipality of Arvika. The study is explanatory as our objective is to describe why the current situation appears as it does today. A qualitative method has been applied during this study.