Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 Àr en kronisk sjukdom som Àr orsakad av en kraftig eller totalt nedsatt insulinproduktion. Insulinet reglerar blodsockernivÄn och vid obalans kan det medföra allvarliga tillstÄnd och komplikationer. En kronisk sjukdom medför en omstÀllning av levnadsvanor och skapar ett beroende av hjÀlp.Syfte: Syftet var att beskriva förÀldrars upplevelser och erfarenheter av att ha barn med diabetes mellitus typ 1.Metod: Denna litteraturstudie gjordes utifrÄn en systematisk metod med en beskrivande design. Underlaget för resultatet utgjordes av nio artiklar dÀr samtliga analyserades med inspiration av innehÄllsanalys. MÄlgruppen för studien var förÀldrar till barn upp till 12 Är med diabetes typ 1.Resultat: MÄnga förÀldrar var oförberedda pÄ sitt barns diagnos och blev chockade i samband med diagnostillfÀllet.

Sammanfattning Denna studie undersöker pĂ„ vilket sĂ€tt kampidrott beskrivs som viktigt och vĂ€rdefullt av de som inom kampidrotterna kan anses har formell makt eller tolkningsföretrĂ€de.Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet Ă€r att analysera meningsskapande praktiker inom kampidrott.? Vilka former av vĂ€rdeskapande genom utövande av kampidrott framhĂ€vs avföretrĂ€dare för kampidrotterna?? Vilka skillnader och likheter finns mellan vĂ€rdeskapande inom kampidrotter och Riksidrottsförbundets officiella styrdokument?MetodMetoden kan beskrivas som deduktiv tematisk analys och forskningsansatsen Ă€r frĂ€mst deskriptiv och analytisk till sin karaktĂ€r. Hemsidor publicerade av kampidrotternas specialidrottsförbund samt tidningen Fighter magazine under Ă„ren 2007-2008 analyseras utifrĂ„n ett teoretiskt ramverk. ÖverensstĂ€mmelser mellan kĂ€llmaterialets innehĂ„ll och teorin registreras som data och analyseras.ResultatUtövande av kampidrott som en form av fysisk trĂ€ning med mĂ„let av förĂ€ndra sin kropp och förbĂ€ttra sin hĂ€lsa framhĂ€vs ofta i materialet. Även fĂ€rdighetstrĂ€ning Ă€r en ofta förekommande meningskapande praktik inom kampidrott.

Bakgrund: Övervikt under uppvĂ€xtĂ„ren har ökat markant de senaste Ă„ren, 20-25% av Sveriges tioĂ„ringar Ă€r idag överviktiga. För att hĂ€va denna utveckling krĂ€vs att bland annat sjuksköterskor utövar förebyggande arbete. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskor kan förebygga övervikt/fetma hos barn och ungdomar. Metod: Studien Ă€r en systematisk literaturstudie och bygger pĂ„ tio vetenskapliga artiklar samt en avhandling. Dessa har granskats och analyserats.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa Àmnet barn och katastrofer, som hur barn reagerar efter traumatiska hÀndelser, hur de utvecklar Post- Traumatic Stress Disorder (PTSD), hur PTSD behandlas samt hur vÄrdpersonal kan hjÀlpa barn pÄ bÀsta sÀtt. Studien var en systematisk litteraturstudie. Litteraturen söktes via Elin@dalarna, Pub Med och DOAJ. Sökord som anvÀndes för att fÄ fram relevanta artiklar var: ?adaption?, ?care?, ?catastrophe?, ?children?, ?child?, ?disasters?, ?help?, ?natural disaster?, ?PTSD?, ?react?, ?trauma?.

Bakgrund: NÄgon gÄng under sitt yrkesverksamma liv kommer sjuksköterskor att uppleva stress. Orsakerna varierar och omvÄrdnadsyrket kan vara pÄfrestande bÄde fysiskt och psykiskt. NÀr kunskaperna om stressfaktorerna samt hur de upplevs av sjuksköterskor i sin yrkesroll pÄvisats, kan ÄtgÀrder vidtas och arbetsförhÄllanden förbÀttras. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva hur sjuksköterskor upplever olika stressfaktorer inom yrket. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats, dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades.

Bakgrund: HjÀrtinfarkt Àr den vanligaste enskilda dödsorsaken i Sverige. Att bli diagnostiserad med hjÀrtinfarkt skapar mycket Ängest och oro och patienter som drabbas Àr dÀrför i stort behov av information. VÄrdpersonal har skyldighet att ge varje patient individuellt anpassad information. Genom att belysa hur patienter med hjÀrtinfarkt upplever information frÄn sjuksköterskor kan kvaliteten pÄ informationen höjas och bli mer individanpassad. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av information efter en hjÀrtinfarkt.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes dÀr Ätta artiklar, varav fem kvalitativa och tre kvantitativa analyserades.

Bakgrund: Lungcancer Àr den femte vanligaste cancerformen och den cancerrelaterade dödsorsaken i Sverige. De flesta patienter som insjuknar i lungcancer Àr runt 70 Är, knappt ett hundratal personer varje Är insjuknar före 50-ÄrsÄldern. Syftet: Att beskriva faktorer som pÄverkar hur patienter med lungcancer upplever sin smÀrta och mötet med sjuksköterskan. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes dÀr bÄde kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades. Resultat: I resultatet visade att smÀrtupplevelsen och mötet med sjuksköterskan Àr individuell och beror pÄ mÄnga olika faktorer.

Patienter med morbid obesitas har en ökad risk för atelektasbildning och postoperativarespiratoriska komplikationer efter generell anestesi pÄ grund av sÀnkt vitalkapacitet (VC),funktionel residualkapacitet (FRC) och total lungkapacitet (TLC). Tidigare forskning har visat attPostoperativ Bi-level Positiv Airway Pressure (BIPAP) ventilations behandling minskar denna risk.Denna studie avsÄg att utvÀrdera om postoperativ BIPAP-behandling förbÀttrar patienternas SpO2,paO2 , paCO2 och pH i arteriellt blod efter genomgÄngen elektiv gastric bypass kirurgi jÀmfört medtraditionell postoperativ behandling. Insamlat material frÄn 18 patienter huvudsakligen bestÄende avarteriella blodgaser och bakgrundsdata analyserades med analytisk statistisk. För att kunna beskrivahur patienterna upplevde BIPAP-behandlingen stÀlldes tvÄ öppna frÄgor stÀlldes till patienterna,.Resultatet visar att postoperativ behandling med BIPAP under 3 timmar ger högre SpO2 och lÀgrepaCO2 Àn traditionell postoperativ behandling efter elektiv gastric bypass kirurgi. Vid bÄdabehandlingarna sjunker paO2 och pH Àr oförÀndrat.

Syftet med denna magisteruppsats i upplevelseproduktion Àr att: studera huruvida och pÄ vilket sÀtt, frontpersonal vid tvÄ svenska mÀss- och konferensanlÀggningar, upplever att yrkesstolthet Àr en faktor som motiverar till att utöva vÀrdskap. Med ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt och en induktiv ansats har kvalitativa och semistrukturerade intervjuer genomförts. Totalt Ätta informanter ingÄr i studien, fem av dessa Àr anstÀllda vid Svenska MÀssan i Göteborg, resterande tre vid Nolia i PiteÄ. Intervjuerna har transkriberats och analyserats. Litteraturstudier ligger till grund för den problemformulering som mynnar ut i syftet.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur information nÄr fram till patienter med hjÀrt-kÀrlsjukdomar. Metod: Systematisk litteraturstudie. 15 artiklar, bÄde kvalitativa och kvantitativa, granskades till resultatsdelen efter sökningar genom databaserna Academic Search Elite, CINAHL och PubMed, samt sökmotorn Elin@Dalarna. Artiklarna som anvÀnts Àr frÄn 2002 och framÄt. De hade en kvalitet som var antingen medel eller hög efter en granskning med hjÀlp av granskningsmallar för kvalitetsbedömning.Huvudresultat: Det fanns behov för patienter och deras anhöriga att fÄ information om patientens tillstÄnd och kommande besvÀr.

Bakgrund: Risken för att drabbas av depression nÄgon gÄng i livet Àr 50 % för kvinnor och 20 % för mÀn. Orsaken till varför en depression utvecklas hos en del mÀnniskor kan bero pÄ olika faktorer, sÄ som Àrftlighet och av olika pÄfrestningar under uppvÀxten. Syfte: Syftet var att belysa upplevelser hos mÀn och kvinnor som lever med depression. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes och baserades pÄ nio vetenskapliga artiklar. Resultat: Det visade sig att depression var nÄgot individuellt.

Bakgrund: Bröstcancer Àr en av de vanligaste cancersjukdomarna hos kvinnor och diagnostiseringen har mer Àn fördubblats de senaste decennierna. Prognosen för överlevnad har ökat, trots detta förknippas sjukdomen med döden. Katie Erikssons teorier om lidande och vÄrdande har varit utgÄngspunkt i denna studie. Syfte: Att belysa upplevelser av lidande hos kvinnor som drabbats av bröstcancer. Metod: En systematisk litteraturstudie som baserades pÄ en kvalitativ innehÄllsanalys.

I början av 1990-talet genomfördes en rad reformer i svensk skola. En av dessa reformer kallas för kommunaliseringen av skolan. I detta examensarbete diskuteras konsekvenserna som kommunaliseringsreformen innebar för skolans didaktiska tillvaro, samt för lÀrarprofessionen och skolans likvÀrdighet, med utgÄngspunkt i nÄgra intervjuade lÀrares och rektorers tankar och Äsikter om förÀndringen. Aktuell forskning pÄ omrÄdet presenteras och undersökningsresultaten tolkas tillsammans med denna i en analytisk del. Undersökningen utgörs av kvalitativa intervjuer med lÀrare och rektorer som arbetade i skolan bÄde före och efter reformens införande och dÀrför sjÀlva kan relatera till förÀndringen.

Syftet med denna uppsats var att sÀtta in utvecklingssamtalet i ett större sammanhang och belysa det ur flera perspektiv och att redogöra för hur utvecklingssamtalet uppfattas av de olika deltagarna elev, förÀlder samt lÀrare. Metoden vi valt för att utföra denna undersökning Àr en kvantitativ enkÀtundersökning. Resultatet frÄn undersökningen visade att det inte Àr nÄgon större skillnad mellan informanternas syn pÄ utvecklingssamtalet. Dock tycker vi oss kunna se tendenser till att utvecklingssamtalet anvÀnds som det verktyg det Àr tÀnkt enligt skolans styrdokument. VÄr slutsats blir dÀrför att utvecklingssamtalet Àr utvecklande för eleven..

Bakgrund: I dagslĂ€get berĂ€knas 20 miljoner mĂ€nniskor vara pĂ„ flykt vĂ€rlden över. År 2006 fick Sverige in 6320 ansökningar om uppehĂ„llstillstĂ„nd gĂ€llande barn. Flyktingbarn kan ha varit med om traumatiska hĂ€ndelser i hemlandet, sĂ„som krig och vĂ„ld vilket kan förĂ€ndra deras psykiska hĂ€lsotillstĂ„nd. Syfte: Att belysa barns psykiska hĂ€lsotillstĂ„nd efter flykt frĂ„n krig och vĂ„ld. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats.