Bakgrund: Forskning visar att kvinnor har en fördröjd vårdkontakt vid insjuknandet av en akut hjärtinfarkt. Vid insjuknandet av en akut hjärtinfarkt krävs snabb vårdkontakt för att minska skadan på hjärtmuskeln och risk för död. Den fördröjda vårdkontakten hos kvinnor kan bidra till fysisk och emetionellt lidande.Syfte: Syftet var att beskriva orsaker till fördröjd vårdkontakt hos kvinnor som insjuknat i en akut hjärtinfarkt.Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie som baseras på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna identifierades genom databaserna Pubmed och Cinahl. Artiklarna analyserades utifrån Cronin, Ryan och Coughlans (2008) analysmetod.

Bakgrund: Det lever cirka 35.3 miljoner människor med HIV i världen. HIV kan inte smitta via vardaglig kontakt som handskakningar, men kan smitta via blod, sexuell kontakt och bröstmjölk. Symtom kan exempelvis vara svullna lymfkörtlar som konsekvens av nedsatt immunförsvar. Patienter har upplevt att sjuksköterskor varit rädda för att bli smittade av HIV och sjuksköterskor har därför använt överdrivna försiktighetsåtgärder. Sjuksköterskor bär med sig personliga och professionella föreställningar om hälsa/sjukdom, dessa påverkar hur de vårdar patienter.

Övervikt har ökat markant de senaste åren och följden kan bli metabolt syndrom vilket bland annat innefattar riskfaktorerna blodfettsrubbning, bukfetma eller övervikt. Träning av olika intensitet och förändrade kostvanor är vanliga inslag i behandlingen men vilken metod som fungerar bäst kliniskt är fortfarande oklart. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vilken effekt högintensiv träning har på övervikt och blodfettsrubbning jämfört med lågkolhydratkost. Metod: En eftersökning av artiklar gällande högintensiv träning, lågkolhydratkost, övervikt samt övervikt i kombination med blodfettsrubbning utfördes. Poängsättning av artiklar gjordes med PEDro Scale vilket efterföljdes av en omvandling av poäng till bevisvärde.

Abstract Syftet med denna studie är att undersöka vilka språkliga förkunskaper eleven behöver för att bli en god läsare. En god läsare definieras i detta arbete enligt följande: eleven ska i slutet av årskurs tre ha nått upp till LUS punkt 15. Detta innebär att eleven läser flytande med en god förståelse kapitelböcker avsedda för unga. Jag vill även undersöka om läsinlärningsmetoden har haft någon påverkan för de elever som inte har goda språkliga förkunskaper. Den tidigare forskningen i ämnet visar att fonologisk medvetenhet är en viktig förutsättning för att bli en god läsare.

Bakgrund: Redan år 1936 gjordes undersökningar i USA som visade på att oro kunde minskas genom god information inför medicinsk behandling. Syfte: Beskriva barnets behov av förberedelse inför operation. Metod: Detta är en systematisk litteraturstudie där artiklarna söktes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycInfo. Fjorton artiklar inkluderades och som har analyserats. Tre kategorier bildades; Ångest, förberedelse och delaktighet.

Syftet med detta examensarbete var att analysera en del av det undervisningsmaterial som producerades i samband med Kemins År 2011 och empiriskt undersöka gymnasielärares syn på materialets användbarhet i gymnasieskolans kemiundervisning. Detta gjordes med hjälp av innehållsanalys, respektive en webbaserad enkät och uppföljande intervjuer. Min analys visar att materialet från Kemins År 2011 stämmer väl överens med syftet med kemiämnet enligt ämnesplanen i kemi för gymnasieskolan, och till stora delar med det centrala innehållet i kurserna Kemi 1 och Kemi 2. Det som kunde utvecklats mer var områdena analytisk kemi samt reaktionshastighet och kemisk jämvikt. Materialet stämmer även väl överens med elevers intressen, framförallt det som handlar om människokroppen. Kemikalendern relaterar till elevers intressen om aktuell forskning, medan de populärvetenskapliga artiklarna relaterar till elevers intressen om rymden och kemiska risker. En majoritet av gymnasielärarna i studien är positiva till att använda materialet från Kemins År 2011 i kemiundervisningen.

Det har i studier, av bland annat kriminologen Trevor Bennett (2005), visats att kriminalitet interagerar med droger, vilket även har en ömsesidig effekt. Man har dessutom sett att underhållsbehandling gett positiva resultat vid behandling av heroin- och opiatberoende. Syftet med denna studie är att undersöka vilken effekt underhållsbehandling vid opiatmissbruk har på kriminaliteten. Med hjälp av Willman och Stoltz (2002) sju-stegs-metod har data samlats in genom en systematisk litteraturstudie för randomiserade kontrollerade studier. Tio vetenskapliga artiklar erhölls från databasen PubMed.

Bakgrund - Det är ofta sjuksköterskan i roller som ambulanssjuksköterska, skidpatrull, diverse räddningsgrupper, sjukvårdsansvarig på expeditioner och på idrottsevenemang, har första kontakt med patienter med förfrysningsskador. I och med detta har sjuksköterskan pre-hospitalt det behandlingsansvaret innan patienten kan transporteras till en högre omsorgsnivå. Dessutom är det också sjuksköterskan som identifierar riskgrupper och i förebyggande syfte utbildar privatpersoner, expeditionsledare och företag i förebyggande åtgärder mot förfrysningsskador på en klinik, vid idrottsevenemang och på utbildningar.Syfte - Syftet med denna studie är att beskriva förebyggande åtgärder mot förfrysningsskador, identifiering av riskfaktorer och riskbeteenden samt initial behandling av sådana skador.Metod ? En litteraturstudie med datainsamling genom systematisk artikelsökning.Resultat ? Resultatet visar att det bästa av allt är att undvika en förfrysningsskada. Det finns inte någon standard för behandling av förfrysningsskador även behandlingsprotokoll finns.

Bakgrund: Forskning visar att kvinnor har en fördröjd vårdkontakt vid insjuknandet av en akut hjärtinfarkt. Vid insjuknandet av en akut hjärtinfarkt krävs snabb vårdkontakt för att minska skadan på hjärtmuskeln och risk för död. Den fördröjda vårdkontakten hos kvinnor kan bidra till fysisk och emetionellt lidande.Syfte: Syftet var att beskriva orsaker till fördröjd vårdkontakt hos kvinnor som insjuknat i en akut hjärtinfarkt.Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie som baseras på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna identifierades genom databaserna Pubmed och Cinahl. Artiklarna analyserades utifrån Cronin, Ryan och Coughlans (2008) analysmetod.

Bakgrund: Cirka 60 % av alla människor upplever ryggsmärtor med eller utan ischiasproblem under sin livstid. En buktande disk kan orsaka svår smärta. Den kliniska diskbråcksdiagnostiken är god och behandlingen oftast konservativ. Trots det är radiologiska undersökningar med MRT vid diskbråcksdiagnostik mycket vanligt förekommande.Syfte: Syftet är att undersöka nyttan med en magnetisk resonanstomografiundersökning vid diskbråcksdiagnostik.Frågeställningar: Stämmer fynden, funna vid en MRT undersökning med den kliniska bilden hos diskbråckspatienter? Vilken ytterligare information ger den radiologiska, MRT undersökningen utöver den kliniska undersökningen vid diskbråcksdiagnostik? Metod: Detta är en litteraturstudie som inkluderar tolv, vetenskapliga artiklar.

Abstrakt  Skolans uppdrag är många. Ett av dem är att genomföra systematiskt kvalitetsarbete, kvalitetssäkra undervisningen och inkludera eleverna i detta. Syftet med denna studie var att undersöka ett antal lärares grundsyn på begreppet kvalitet samt hur de ansåg sig använda kvalitetsredovisningen i arbetet.  Ytterligare avsågs studien utforska hur eleven involveras i kvalitetsarbetet. De frågeställningar som låg till grund för denna studie var; Hur tolkar de intervjuade lärarna begreppet kvalitet och hur anser de sig arbeta med kvalitetsredovisningar.

Bakgrund: I Sverige diagnostiseras varje år ungefär 55 000 människor med cancer och risken att få en cancersjukdom någon gång i livet är cirka 30 procent. En vanlig behandlingsmetod för att bli av med cancer är cytostatikabehandling men behandlingen kan ge en rad olika biverkningar såsom exempelvis håravfall, illamående och trötthet. Syfte: Syftet med arbetet var att undersöka hur illamående, trötthet och håravfall i samband med cytostatikabehandling påverkar patientens dagliga liv. Metod: En litteraturstudie utarbetades och till grund för studien valdes elva vetenskapliga artiklar genom systematisk sökning i relevanta databaser. Dessa analyserades och användes i sammanställningen av arbetets resultat.

I uppsatsen undersöks om läsarens upplevelse av en litterär text i lättläst version skiljer sig från upplevelsen av originalversionen. Där undersöks också vilka bearbetningar som gjorts i den lättlästa versionen samt kopplingar mellan bearbetningar som gjorts och skillnaderna i läsarens upplevelse mellan versionerna.Som utgångspunkt för undersökningen ligger tidigare forskning kring läsares upplevelser och tolkning av litterära texter. En av utgångspunkterna för undersökningen av de bearbetningar som gjorts i den lättlästa versionen var begreppet adaptation, vilket redogörs för i forskningsöversikten.Denna studie utgår från två undersökningar, en analytisk och en empirisk undersökning. Den analytiska undersökningen visar att omfattande textbearbetning av typerna strykning, tillägg, utbyte och omstrukturering gjorts i den lättlästa versionen. Som utgångspunkt för den empiriska undersökningen ligger frågor som berör både innehållsmässiga och språkliga aspekter och som syftar till att undersöka läsarens upplevelse av berättelsen.

Studien som utförts analyserar ur ett sociosemiotiskt och multimodalt perspektiv vilka resurser läromedlet "Insikter i svenska" använder sig av. Läromedlet är riktat mot ungdomar i första året på gymnasiet som läser en yrkesinriktad utbildning. Studien redogör för ett antal utgångspunkter för multimodal bildanalys och påvisar även att lärmedlet innehåll ett antal av dessa resurser. .

Sammanfattning Bakgrund: Sömn är ett allmänmänskligt behov. Kunskap om sömn och det som hindrar och främjar är viktigt i omvårdnadsarbetet. Det är sjuksköterskans ansvar att se till att behovet tillgodoses, annars kan det leda till ett vårdlidande. Syfte: Att belysa faktorer som stör patienters sömn nattetid på sjukhus. Metod: En systematisk litteraturstudie där sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.