SammanfattningBakgrund: Moralisk stress uppstÄr nÀr sjuksköterskor vet det rÀtta att göra, men institutionella begrÀnsningar gör det nÀstintill omöjligt att fullfölja. Kunskap om moralisk stress, nÀr den uppkommer och vad den gör med en mÀnniska och professionell yrkesutövare Àr viktigt, dels för att kunna hitta strategier för att hantera den men Àven att förebygga den dÄ den kan vara kopplad till risk för ohÀlsa.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för studien; I vilka situationer upplever sjuksköterskor moralisk stress? Vilka konsekvenser fÄr den moraliska stressen för sjuksköterskor?Metod: Examensarbetet Àr en litteraturöversikt med systematisk sökning.Dataanalysen Àr inspirerad av Hsieh & Shannons (2005) riktade innehÄllsanalys. TvÄ förutbestÀmda kategorier har anvÀnts för att plocka ut resultatet som svarade mot syftet.Resultat: Resultatet presenteras i tvÄ förutbestÀmda kategorierna 1.

SammanfattningBakgrund: Varje dag anvÀnds vitala parametrar inom vÄrden för att bedöma en patients tillstÄnd. AnvÀndingen och tolkningen av de vitala parametrarna pÄverkas av kunskapen och erfarenheten hos sjukvÄrdspersonalen. Patientens sÀkerhet och lidande pÄverkas av anvÀndningen av vitala parametrarinom vÄrden.Syftet var att beskriva anvÀndningen av vitala parametrar inom vÄrden.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes. Sex kvalitativa artiklar och en mixed method granskades med Willman et al. (2011) granskningmall.

Bakgrund: Att vara pÄ sjukhus innebÀr för de flesta förÀldrar och barn att vistas i en ny och okÀnd miljö. Det Àr viktigt att vÄrdpersonalen kan stödja förÀldrar och barn pÄ ett bra sÀtt. Idag organiseras sjukvÄrden sÄ att familjemedlemmar inte separeras mer Àn nödvÀndigt. Flertalet av de ingrepp som görs pÄ barn Àr av mindre omfattning och görs dÀrför inom dagkirurgisk verksamhet. Barn sövs ibland Àven för diagnostiska undersökningar.

Bakgrund: Varje Är insjuknar ca 30 000 svenskar i stroke. Stroke Àr ett tillstÄnd som ofta leder till allvarliga funktionsnedsÀttningar. FunktionsnedsÀttningarna pÄverkar inte bara den strokedrabbade utan Àven dess partner.Syfte: Att belysa hur parets liv förÀndras efter att en av dem har insjuknat i stroke.FrÄgestÀllningar: Vilka emotionella förÀndringar upplever paret? Vilka sociala förÀndringar upplever paret? Hur pÄverkas parets sexualliv?  Metod: Metoden vi anvÀnde oss av var en systematisk litteraturstudie. Tolv vetenskapliga artiklar med bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderades i studien.

MunvÄrd Àr en viktig del i vÄrdpersonalens utförande av omvÄrdnad. Om den uteblir skapas snabbt ett lidande för patienten. Trots detta har det via studier visat sig vara den intervention som vÄrd-personal ofta vÀljer att försaka. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva faktorer som pÄverkar utförandet av munvÄrd hos patienter inom slutenvÄrd och kommunala bo-enden. Sexton vetenskapliga artiklar med bÄde kvantitativ och kvalitativ ansats har legat till grund för analysen som resulterade i sju faktorer som pÄverkade munvÄrden.

LivsuppehÄllande vÄrd möjliggör för mÄnga patienter ett förlÀngt liv. Att förlÀnga livet medför mÄnga etiska dilemman som krÀver en öppen dialog vÄrdteamet sinsemellan. Sjuksköterskan Àr aldrig den som fattar beslut angÄende den livsuppehÄllande vÄrden men Àr den som verkstÀller beslutet och utgör en lÀnk mellan patient och vÄrdteam. Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka hur sjuksköterskor upplever livsuppehÄllande vÄrd. En frÄgestÀllning med nÀra anknytning till syftet utformades för att nÄ en djupare förstÄelse för Àmnet.

BAKGRUND:Mycket av den forskning som finns kring skönlitteraturens roll i skolan utgÄr frÄnlitteraturvetaren Louise M. Rosenblatts teorier dÀr ett vÀrdegrundsarbete Àr det yttersta mÄletmed lÀsningen. Detta stÀmmer ganska vÀl överens med dagens kursplan i Àmnet svenska. VifrÄgar oss hur ett sÄdant arbete kan se ut i praktiken.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka varför och hur en grupp svensklÀrare pÄ en skola i grundskolanssenare del arbetar med skönlitteratur.METOD:Vi har genomfört en kvalitativ studie inriktad pÄ hur nÄgra lÀrare ser pÄ lÀsning avskönlitteratur, och har dÀrför anvÀnt oss av den öppna ostrukturerade intervjun som redskap.RESULTAT:Vi har funnit att lÀrarna framhÄller fÀrdighetstrÀning i allmÀnhet och analytisk förmÄga isynnerhet som det frÀmsta syftet med skönlitteraturen. Det finns hÀr en motsÀttning mellanlÀrarnas fokus och vad kursplanen i svenska ger för direktiv.

Distriktssköterskans roll Àr av stor betydelse vid införandet av ett empowerment baserat förhÄllningssÀtt gentemot den Àldre individen med diabetes typ 2. Empowerment Àr ett begrepp som uppkommit i samband den humanistiska mÀnniskosynen och anvÀnds i syfte att öka patienternas egenvÄrdsförmÄga och sjÀlvstyre i skötseln av sin diabetes. Livskvalitén ökar av individens delaktighet och sjÀlvbestÀmmande, att sjÀlv kunna ansvara för sin sjukdom med stöd av distriktssköterskan. Empowerment baserad utbildning i grupp vid Äterkommande trÀffar för att fÄ riklig kunskap om diabetes typ 2, med möjlighet till individuella trÀffar dÀr individerna skapar sina egna mÄl Àr av största vikt för att bedriva egenvÄrd. Lagar och författningar som styr distriktssköterskans arbete genomsyras av humanism.

För barn som har fÄtt diabetes mellitus typ 1 betyder diagnosen en del förÀndringar och inskrÀnkningar i vardagen eftersom vardagen behöver förÀndras bÄde utifrÄn deras sociala, fysiska men ocksÄ mentala perspektiv. För att som sjuksköterska kunna stödja barn och deras familjer Àr det av betydelse att ha kunskap om hur barnen upplever situationen med sin sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva barns upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1. Metoden som har anvÀnts Àr en systematisk litteraturstudie baserad pÄ sju vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna Cinahl, PsycINFO, Pubmed och Elin@lnu.se samt via manuella sökningar. För att sÀkerstÀlla artiklarnas kvalitet gjordes en kvalitetsgranskning.

MÄnga problem som uppstÄr inom projekt beror pÄ dÄlig kommunikation. Om man pÄ nÄgot vis kan undvika dessa kommunikationsmisstag kan man spara en hel del tid och resurser.En analys av hur projektledare kommunicerar har genomförts med utgÄngspunkt i en beteendevetenskaplig modell. FrÄgor som utretts Àr:1. Hur kan en projektledare kommunicera pÄ ett sÄ individanpassat sÀtt som möjligt?2.

Bakgrund: NÀr en person drabbas av stroke pÄverkas Àven anhöriga. I samband med utskrivning fÄr anhöriga ofta bli vÄrdare för dem i hemmet. Eftersom de strokedrabbade familjemedlemmarna i olika utstrÀckning pÄverkats av stroken behöver de stöttning i det dagliga livet. Anhöriga blir nu vÄrdare till sin strokedrabbade familjemedlem, vilket medför en förÀndring i deras liv.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigas levda erfarenhet av att vÄrda en strokedrabbad familjemedlem i hemmet i en vÀsterlÀndsk kultur. Antonovskys salutogena modell, kÀnsla av sammanhang utgör en teoretisk referensramen i detta arbete.Metod: En systematisk litteraturstudie med en analysmodell inspirerad av Friberg.Resultat: Analysen resulterade i tvÄ teman; förÀndringar i familjerelationen och förÀndringar i det egna livet.

Syftet med studien var att undersöka vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder en sjuksköterska kan utföra för att minska smÀrta, samt att undersöka vad förÀldrarna kan bidra med för att underlÀtta smÀrtan hos sitt barn.Metoden som anvÀnts Àr en systematisk litteraturstudie, dÀr 15 artiklar granskades. Det finns mÄnga olika omvÄrdnadsÄtgÀrder för att lindra smÀrtan hos ett barn, detta kan göras med hjÀlp av avledning, förberedande information, sensorisk fokusering, kyla, visualisering, andningsteknik, avslappning och emotionellt stöd. Sjuksköterskan kan Àven hjÀlpa genom att stötta förÀldrarna. FörÀldrarna kan hjÀlpa sina barn genom emotionellt stöd, massage, avledning och lÀgesÀndringar. Enligt uppsatsförfattarna finns det enkla sÀtt för sjuksköterskan att underlÀtta barns smÀrta, som inte krÀver barnspecialistutbildning frÄn sjuksköterskan.

Bakgrund: Forskning har tenderat att fokusera pÄ hur kosten pÄverkar mÀnniskan och hur vi pÄverkas utav sömnen. DÄ det blir allt vanligare idag med problem som övervikt, diabetes, hjÀrt- och kÀrlsjukdomar som dels orsakas av raffinerade kolhydrater och dÄlig kosthÄllning, Àr det av intresse att fÄ bÀttre förstÄelse för hur vi pÄverkas av kosten vi Àter. PÄ senare tid har forskning pekat pÄ att kortare- och försÀmrad sömn Àr kopplat till samma problem som dÄlig kosthÄllning kan leda till. Det kan dÀrför vara av intresse att undersöka kopplingen mellan kost och sömn.Syfte: Med en systematisk litteratursökning ta reda pÄ dietÀra kolhydraters pÄverkan pÄ sömn och sömnkvalitet hos mÀnniskan.Metod: I studien gjordes en systematisk litteratursökning för att granska vilken forskning som i dagslÀget finns gjord pÄ sambandet mellan kolhydrater och sömn. Genom sökord och begrÀnsningar fann man 9 artiklar som till slut granskades noga och sammanstÀlldes i jÀmförelse till varandra.Resultat: Resultaten frÄn artiklarna tyder pÄ att ett högre totalt intag av kalorier frÀmst frÄn kolhydrater kan minska sömndurationen.

Stöd kan ha olika betydelser beroende pÄ i vilket sammanhang det förekommer. Stroke Àr en av vÄra stora folksjukdomar och de som drabbas upplever att livet förÀndras radikalt. Betydelsen av stöd som omvÄrdnadsintervention behöver lyftas fram och förtydligas. Syftet med studien var dÀrför att genom en systematisk litteraturöversikt beskriva erfarenheter av stöd för personer som drabbats av stroke. FrÄgestÀllningarna utgick ifrÄn tvÄ perspektiv, personer som drabbats av stroke respektive vÄrdpersonalens.

SammanfattningBakgrund venösa bensÄr Àr en ofta förekommande diagnos i primÀrvÄrden. MÄnga patienter med venösa bensÄr fÄr recidiv av sina sÄr. Det Àr viktigt att öka kunskapen om vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder distriktssköterskan har att tillgÄ för att minska risken för recidiv av venösa bensÄr. Lyckas distriktssköterskan i sitt förebyggande arbete förbÀttras patientens livskvalitet. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans förebyggande omvÄrdnadsÄtgÀrder för recidiv av venösa bensÄr.