Syftet med denna undersökning är att se hur mycket företagen egentligen betalar i skatt, om den effektiva skatten skiljer sig från den nominella bolagsskatten på 28 % och hur detta kan påverka en DCF-värdering. Vidare studerar vi vilka faktorer som kan påverka storleken på den skattesats som används i företagsvärderingar samt drar slutsatser om vad som bör beaktas och om hur man kan kvantifiera dessa faktorer i en värderingsmodell. Vi har valt att studera hur mycket företagen betalar i skatt och vilken skattesats som analytikerna egentligen använder för att se om det föreligger någon diskrepans mellan dessa. Vi genomför även en undersökning för att se vad som ligger bakom analytikernas beslut till skattesats som används vid DCF-värdering. Vi ställer upp en hypotes om att analytiker använder den nominella bolagsskatten på 28 % när det genomför DCF-värderingar.

Diskussioner förs ständigt om huruvida företagets redovisning ger en rättvisande bild av verkligheten. En balanspost som länge diskuterats och ifrågasatts är goodwill. Sedan 2005 ska svenska företag värdera denna tillgång till sitt såkallade verkliga värde genom att göra årliga nedskrivningsprövningar. Enligt denna nya värderingsmetod ska företagen uppskatta faktorer som framtida kassaflöden, diskonteringsränta och tillväxttakt för att göra en korrekt värdering av sin goodwill. Vissa kritiker menar att denna värderingsmetod för många företag kan bygga på subjektivitet.

Bakgrund: Den ekonomiska rapporteringen och vilken påverkan den har på aktiekursen är ett omdebatterat område. I den ekonomiska världen cirkulerar olika teorier och undersökningar med olika resultat och förklaringar till vad som egentligen påverkar. Till skillnad från tidigare forskning ämnar uppsatsen att skapa en helhetsbild av informationens påverkan. Problemformulering: Påverkar företagens finansiella rapporter och pressmeddelanden aktiekursen?- Utgör analytikers rekommendationer ett bidrag till aktiekursens rörelse?- Understödjer medias rubriker effekten?Syfte: Syftet är att undersöka relationen mellan företagsinformation och aktiers volatilitet.

Problembakgrund: Företagens val av investmentbank är betydelsefull vid en börsintroduktion, för att kunna locka till sig investerare. Därför är det viktigt för investmentbankerna att bevara sitt anseende för att företagen ska välja dem. Forskning inom investmentbankers anseende har börjat stagnera samtidigt som forskning inom anseende generellt har ökat. Tidigare forskning som har undersökt investmentbankernas anseende har mätt dess anseende ur ekonomiska mått i form av eget kapital, totalt kapital samt även antal introduktioner, vilket således kan härledas till investmentbankens storlek. Denna undersökning menar att det finns fler variabler som kan vara av intresse vid mätning av investmentbankers anseende, så som ledning, styrelse, branschkunskap, ålder och tidigare prestationer borde kunna påverka dess anseende.Problemformulering: Vilka variabler finner institutionella investerarna som väsentliga när de bedömer investmentbankernas anseende vid en börsintroduktion på den svenska marknaden?Uppsatsens syfte: Vårt syfte är att beskriva vilka variabler som institutionella investerare anser som viktiga hos investmentbankernas anseende.

Bakgrund och problemdiskussion: Med hjälp av segmentinformation kan analytiker bryta ned analysen av bolagen till en lägre nivå vilket borde resultera i säkrare analyser. Segmentinformationen är viktig för användarna av de finansiella rapporterna eftersom information om bolaget som helhet kan vara svår att utläsa. Vi har tagit del av tidigare forskning inom området,men vi har dock inte funnit någon forskning med samma syfte som vi har. Vi anser därför att segmentrapportering är viktigt och intressant att studera.Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att utreda hur, bolag noterade på Stockholmsbörsen i branschen sällanköpsvaror och tjänster, utformat sina segmentrapporter i deras årsredovisningar samt hur relevanta, tillförlitliga och jämförbara de är. Vidare kommer vi att studera vad analytiker anser om rapporterna gällande dessa egenskaper med fokus på hur relevanta de är.Metod: I denna uppsats använder vi oss av både kvalitativ och kvantitativ metod.

Syftet med uppsatsen är att: 1. Redogöra för de stora skillnaderna mellan IASBs och svenska valutasäkringsredovisningsregler samt att redogöra för hur de två regelverkena för valutasäkringsredovisning förhåller sig till valutasäkringsredovisningsteorin; 2. Få förståelse för hur svenska analytiker kan komma att reagera till följd av att IAS 32 och 39 införs i Sverige avseende analytikernas företagsbedömningar av svenska börsnoterade företag; 3. Få förståelse för hur svenska börsnoterade företag, i egenskap av upprättare av års- och kvartalsredovisningar, kan komma att reagera till följd av att IAS 32 och 39 införs i Sverige avseende dess valutasäkringshantering. Metodmässigt har vi använt oss av en stikt induktiv metod för att redogöra för de stora skillnaderna mellan IASBs och svenska valutasäkringsredovisningsregler.

Bakgrund och problem: Vid utformningen av årsredovisningen står bolag inför flera problem.Medvetenheten om årsredovisningens målgrupp är central och betydelsen av att öka förståelsenför den information bolagen levererar har på senare år erhållit en alltmer framträdande roll.Liksom andra bolag står även SKF inför problematiken att utforma årsredovisningen så att den påbästa tänkbara sätt fyller sitt syfte. Att reagera på de synpunkter ett bolag erhåller från marknadenär således viktigt för att upprätthålla förtroende för bolaget. Årsredovisningen som kommunikationsmedelär idag ett aktuellt ämne och elementärt område för bolaget och det är centralt förbolagen att finna rätt nivå i sin informationsgivning, en nivå som i den här uppsatsen på uppdragav SKF kommer att behandlas.Syfte: Uppsatsens huvudsakliga syfte är att bidra till att förbättra SKF:s årsredovisning. Vidare ärsyftet att utröna vilken information aktiemarknaden efterfrågar och undersöka hur SKF iårsredovisningen presenterat den informationen. Efter en jämförelse gentemot ett urval av andrabörsbolag är syftet att presentera de områden i SKF:s årsredovisning som bör förbättrasalternativt tillfogas.