In total 249 horses surgically treated for colic in Sweden during 2002 until 2005 were studied. The horses was identified by the animal insurance company Agria. Survival was studied with respect to age, gender, breed, diagnosis (small intestinal problems, caecal problems, large intestinal problems, incarceration in nephrosplenic ligament, unspecific colic and other colic problems) and treating hospital. Different survivals were calculated. For short-term survival proportions was used and for long-term it was done using Kaplan-Meier technique and log-rank testing.

Handling of animals during Anaesthesia is an important field in the profession as a veterinary nurse and in which intubation is an essential part. Hence, adequate knowledge is necessary for the welfare of the animal. The objective of this literature study was to make it useful and trustworthy for veterinary nurses. It is intended to describe and summarize existing scientificity with its benefits and disadvantages within the different areas of intubation techniques and alternative methods of inhalation anaesthetic supplementation for general Anaesthesia in rabbits. Endotracheal intubation in rabbits can be complicated and technically demanding due to the anatomy of the oropharynx including the narrowness of this structure, a relatively large tongue, large incisors and a limited mobility of the temperomandibular joint. The obstructed visualization of larynx and the rabbit?s tendency to develop laryngospasm contributes to the difficulty of intubation. Rabbits are susceptible to tracheal injury and multiple intubation attempts can cause tracheal lesions due to repeated damage to the tracheal mucous membrane, although damage can occur after a single intubation attempt as well. An ETT (endotracheal tube) with or without a cuff can be used during orotracheal intubation in rabbits.

Inom hälso- och sjukvårdsområdet såväl som inom många andra yrkesområden förs idag en diskussion om säkerhet och hur denna kan upprätthållas. Anestesisjukvården är inget undantag. Den största delen av debatten ligger på en lednings eller chefsnivå, där man pratar om hela system som måste omarbetas för att finna en säkrare miljö för patienter och yrkesverksamma. Syftet med denna studie var att belysa och beskriva de metoder som de kliniskt verksamma inom anestesisjukvården kan använda sig av för att ge en så säker vård som möjligt till patienten i samband med anestesi. Metoden var en litteraturstudie som bygger på tio vetenskapliga artiklar.

Preoperativ fasta är väsentlig för den anestesiologiska säkerheten. Det ärviktigt att både patienter och personal följer de nationella rekommendationersom finns angående fastans duration, då en för kort eller för lång fasta kanförsämra de perioperativa förutsättningarna för patienten. Syftet med dennapilotstudie var att kartlägga elektiva patienters compliance till lokalarekommendationer angående preoperativ fasta. I syfte att testa metodengjordes en pilotstudie med fem semistrukturerade intervjuer. Den insamladedatan bearbetades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Inför en operation med generell anestesi upplever en stor del av patienterna oro som uttrycker sig på olika sätt. För att patienten ska kunna uppleva trygghet och delaktighet i sin vård är en god vårdrelation mellan anestesisjukskörskan och patienten centralt. Genom information kan patientens oro minska samt upplevelse av trygghet öka. Syftet med studien var att belysa patientens upplevelse av patientinformationen. Studien utfördes med kvalitativ ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer.

Syftet med studien var att beskriva förekomst och typ av patienters eventuella oro inför anestesi. Litteraturöversikten har baserats på vetenskapliga artiklar av både kvantitativ och kvalitativ art. Trettioen artiklar granskades och 21 av dessa valdes ut till resultatet.De flesta studier som behandlade oro inför anestesi var av kvantitativ art. Oro i form av olika slags olustkänslor definierades av flera författare utförligt och på flera sätt. Resultatet påvisade att oro var ett vanligt förekommande fenomen och kunde objektivt mätas med hjälp av självskattningsskalor, där de vanligast förekommande är Visuel Analog Skala (VAS) och State Trait Anxiety Inventory (STAI).

Assessing and measuring post-operative pain in all animals is a challenge, but doing it in small mammals, for example guinea pigs, presents an even larger difficulty. Validated pain scales developed for use in dogs in clinical practice are currently available, but no such scale has been widely accepted for use in guinea pigs in the veterinary setting. In this experimental study, six guinea pigs that had undergone surgery and Anaesthesia were observed for behavioural changes that could be associated with pain. The six guinea pigs were also given pain scores with the use of Colorado State University Feline Acute Pain Scale (CSU-APSF), a scale which uses both behaviour when not handled, body tension and response to palpation to evaluate pain intensity. The six guinea pigs showed a number of different behaviours, for example rigid posture, fixed stare and ?wet dog response? (the body is vigourosly shaken), that could be associated with pain.

Bakgrund: Tidigare forskning visade att ett kirurgiskt ingrepp är en stressfylld upplevelse både fysiskt och psykiskt eftersom kroppens integritet hotas. Preoperativ oro var ett vanligt problem vid elektiv kirurgi. Omvårdnad var ett stöd till medicinsk behandling t.ex. genom information som minskar patientens oro och ängslan samt ökar patientens tolerans för smärta. Syftet: Var att beskriva vad patienterna är oroliga för inför elektiv kirurgi samt ge kunskap i vad sjuksköterskan omvårdnadsmässigt kan göra för att minska oron inför elektiv kirurgi.

SAMMANFATTNINGPå de flesta operationsavdelningar är det rutin att föräldrar är med sitt barn till och med anestesiinduktionen. Föräldranärvaron syftar till att minska barnets oro och för att undvika att barnet separeras från sin förälder. Fokus ligger på barnet och det är lätt att bortse från den medföljande förälderns upplevelser och känslor. Mot denna bakgrund var syftet med denna studie att kartlägga föräldrars upplevelser av att vara tillsammans med sitt barn i den perioperativa perioden och vilka vårdåtgärder som kunde underlätta för föräldrarna. En litteraturstudie genomfördes och 22 artiklar som behandlade detta ämne fanns och analyserades.

The purpose of this study was to compare normal electroretinographies (ERGs) from three different canine breeds in order to evaluate if there were any marked similarities or differences between these breeds as to ERG responses. It is known that healthy dogs from different breeds but also dogs within the same breed but in different age categories may have different appearances of their ERG responses. This may be a problem when evaluating if an ERG is normal or not from a dog within a breed not previously examined. Because of this it is important to obtain normal values for each breed and age group in order to be able to use these for later comparisons of ERGs obtained from individuals affected with various retinal diseases. In this study we have chosen to examine dogs within the three breeds: Labrador Retriever (LR), English Springer Spaniel (ESS) and Chinese Crested Dog (CCD). All of these breeds may be affected with hereditary retinal diseases such as Progressive Retinal Atrophy (PRA). It is possible that ERG-responses vary due to a number of different factors.

Sammanfattning                        Postoperativ smärtbehandling är otillräcklig trots ökad kunskap i smärtfysiologi och utvecklandet av nya farmakologiska riktlinjer. Obehandlad postoperativ smärta kan leda till komplikationer som fördröjd mobilisering, djup ventrombos, lungemboli, hjärtinfarkt, stroke och lunginflammation, vilka leder till ett ökat lidande för patienten både fysiskt och psykiskt samt ökade kostnader för samhället. Anestesisjuksköterskan lägger grunden för den postoperativa smärtbehandlingen före och under anestesin och ska arbeta preventivt för att patientens smärtbehandling ska vara tillräcklig. Syftet med studien var att belysa anestesisjuksköterskans strategier för att förebygga patientens postoperativa smärta efter generell anestesi. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra anestesisjuksköterskor på ett västsvenskt sjukhus och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Nya tekniska lösningar för att intubera patienter börjar bli tillgängliga för operationsavdelningar. Glidescope är ett videolaryngoskop som visar lovande resultat när det gäller underlättande av intubationer för personal framförallt vid svåra luftvägar och intubationer. Forskningen pekar på att Glidescope reducerar antalet intubationsförsök och ökar andelen lyckade förstagångsintubationer. Studier pekar på att det för patienten är fördelaktigt med så få intubationsförsök som möjligt.Syfte: Att undersöka anestesipersonals erfarenheter av att arbeta med Glidescope.Metod: Semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med nio anestesisjuksköterskor och två läkare. En kvalitativ beskrivande ansats med en kvalitativ innehållsanalys som analysmetod har använts.

Bakgrund: En stor del av vårdskadorna som uppstår i vården beror på brister i kommunikation. Rapportering är en del av det dagliga arbetet som sjuksköterska, där målet är att föra vidare information om en patientens tillstånd för att säkerställa den fortsatta vården och patientsäkerheten.Syfte: att beskriva hur anestesisjuksköterskan och vårdavdelningens sjuksköterska ser på rapportering vid överföring av patient från UVA till vårdavdelning.Metod: Kvalitativ studie. Studien har analyserats med hjälp av innehållsanalys där ett tema, två kategorier och nio subkategorier har framkommit. Fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tio sjuksköterskor från vårdavdelningar med erfarenhet av att hämta patienter på UVA samt åtta sjuksköterskor från anestesin.Resultat: För att en rapport skall bli bra krävs att rapporten följer en viss procedur och struktur. Det är viktigt att rapporten följer en röd tråd och att informationen inte blir överflödig.

Bakgrund:Awareness definieras som när en patient i generell anestesi i efterhand kan minnas händelser eller ha förnimmelser från en operation då han eller hon borde varit medvetslös. Det är en allvarlig anestesiologisk komplikation som kan leda till posttraumatiskt stressyndrom. Av de patienter som genomgår kirurgiska ingrepp i generell anestesi drabbas cirka 0,1 - 0,2 %. Den vanligaste orsaken till awareness är ytlig anestesi, vilket hos särskilda riskpatienter ibland kan vara svårt att förebygga med endast traditionell övervakning. Det finns därför ytterligare metoder att tillgå.

Pyometra is a common and life threatening disease of intact bitches. The disease is caused by a hormonal influence on the uterus in combination with a bacterial infection. The most common treatment is ovariohysterectomy, but several medical options are available to maintain fertility or avoid surgery and Anaesthesia. Drugs that can be used for medical treatment are for example progesterone-receptor antagonists, prostaglandins and dopamine agonist. The present study focused on treatment with the progesterone-receptor antagonistaglepristone in combination with antimicrobial therapy.