Syftet med denna studie var att undersöka om en BB-avdelning i Mellansverige uppfyllde UNICEF/WHO´s kriterier för en Amningsvänlig vård, samt att jämföra resultaten med tidigare utvärderingar från åren 1996, 1997, 1998 och 2002. Syftet var också att undersöka vad som påverkat mammorna i beslutet att vilja amma. Amningsvänlig vård utgår från ?Tio steg till lyckad Amning? och är en global Amningsstrategi. Studien genomfördes i form av intervjuer med 40 nyförlösta mammor samt 22 intervjuer med personal.

ABSTRACT The persons whom the authorized nurse encounters in hospital wards and nursing homes are in great extent elderly persons. According to Wasserman (2000), about 30 to 40 percent among these, show signs of depression. To be aware of the signs of depression, and how an authorized nurse can support the patient is therefore of great value. The introduction to this study describes the symptoms of depression and how depression in elders is expressed. It also describes treatment possibilities and nursing aspects of concern.

SAMMANFATTNINGSyftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva vilka nationella och internationella strategier som finns för att stödja och främja Amning i den Amningsstödjande omvårdnaden, samt att beskriva vetenskapliga belägg som finns för att i den Amningsstödjande omvårdnaden uppmuntra, främja och stödja enbart Amning i sex månader. Syftet var vidare att beskriva om Amningsstrategier inverkar på Amningen. Litteratursökningen genomfördes både manuellt och via olika databaser. Totalt ingår 52 referenser i studien, varav 36 är vetenskapliga artiklar. Övriga referenser är rapporter, böcker, avhandlingar, facktidning samt personlig kommunikation.

Bakgrund: Kvinnor rekommenderas av Världshälsoorganisationen att amma exklusivt i sex månader och delvis i två år eller längre. Studier visar att Amning har hälsofrämjande effekter på både modern och barnet. Trots detta är Amningsförekomsten en sjunkande trend i Sverige. Råd och stöd av sjuksköterskor har betydelse för Amningsförekomsten. Studier visar att mödrar som har hög self-efficacy till sin förmåga att amma, ammar i högre utsträckning.Syfte: Att undersöka om en intervention i form av evidensbaserad Amningsinformation kan öka mödrars self-efficacy kring Amning samt om förekomsten av exklusiv Amning ökade när barnet var fyra veckor gammalt.Metod: Studien genomfördes med kvantitativ ansats och var baserad på en kvasiexperimentell före- och efter design med en kontrollgrupp (n=23) och en interventionsgrupp (n=27).

Amningen under första veckan efter förlossningen är för både mor och barn en ny och skör process. Amning innebär för modern att hon kan ge sitt barn näringsrik och välanpassad mjölk men också närhet och kärlek. För barnet är Amning och bröstmjölk någonting som betyder överlevnad och närhet. Sverige har internationellt sett en hög Amningsfrekvens under barnets första halvår. Barn som ammas under första veckan var 91 % enligt siffror från år 2002.

Syfte: Syftet med denna studievar att beskriva pappor/partners kunskaper och känslor gällande Amning samt hurde resonerar kring jämställdhet och delaktighet när det gäller Amning. Metod: En kvalitativ studie där niohalvstrukturerade intervjuer genomfördes. Insamlad data analyserades med enfenomenologisk analysmetod utformad av Giorgi. Resultat: Tre huvudteman utkristalliserades under analysprocessen;Varje huvudtema byggde på ett antal centrala teman. Under huvudtemat Vilja att barnet ska ammas/få bröstmjölkbeskrevs, med hjälp av centrala teman, informanternas vilja att deras barnskulle ammas och/eller få bröstmjölk samt vad denna vilja grundade sig på.Vidare beskrevs under huvudtemat Amningensinverkan på pappor/medmammor, med hjälp av centrala teman, hur Amningenpåverkat informanterna känslomässigt på olika sätt.

Syfte: Syftet med arbetet är att belysa hur sjuksköterskan utifrån forskning ochWHOs riktlinjer kan stödja och vägleda HIV-smittade mammor i U-länder om Amning och infantfeeding vid risk för smittoöverföring från mamma till barn samt undersöka vilka hinder och möjligheter för genomförande av HIV-preventivt arbete för att hindra smitta mellan mamma och barn som finns. Studien syftar även till att undersöka om det finns skillnad i kunskap och attityd om HIV-smitta och Amning mellan män och kvinnor. Bakgrund:Nya riktlinjer frånWHO 2010 öppnar möjligheten för medicinsk behandling under barnets 6 första månader samt Amning även för HIV-smittade mammor men den medicinska behandlingen når inte alla. De som inte har tillgång till medicinsk behandling kan räddas genom rätt omvårdnadsinsatser. Metod: Examensuppsats utformad som en litteraturöversikt baserad på 23 vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Fördelarna med Amning är välkända men trots det avbryter många svenska mödrar sin Amning tidigare. Att avbryta Amningen kan för en del mödrar vara problematisk och leda till skuldkänslor. Tidigare studier visar att brister i stödet ökar känslor av frustration, förvirring och tvivel hos mödrarna. Syfte: Att beskriva vilken erfarenhet distriktssköterskan inom barnhälsovården har av att stödja mödrar som valt att avbryta Amningen. Metod: Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio distriktssköterskor.

SAMMANFATTNING Amningen kan ibland vara svår att komma igång med. En del mammor får det att fungera utmärkt medan andra behöver mera stöd. Baby Friendly Hospital Initiative (BFHI) och ?tio steg till lyckad Amning? var tänkt att uppmuntra Amningen på BB genom åtgärder som utbildning av barnmorskorna i att stödja mammorna. Syftet med denna studie var att beskriva mammors känslor inför Amning och deras upplevelse av stöd från personal och pappa under BB-tiden samt att jämföra med en grupp mammor från 1993.

Amning, Amningskomplikationer, stöd och råd vid Amning är en del av den sexuella och reproduktiva hälsan och ingår i barnmorskans kompetensområde.Det finns mycket forskning som beskriver nyblivna föräldrars upplevelse av Amningsstöd men inte lika mycket forskning på hur vårdpersonalen upplever Amningsstödet som ges till gravida och nyblivna föräldrar. Syftet med denna studie var att undersöka vårdpersonals upplevelser av Amningsstöd till gravida och nyblivna föräldrar.Studien utfördes genom en kvalitativ metod utifrån en induktiv ansats. Data hämtades från intervjuer med semistrukturerade frågor i 11 fokusgrupper. All data bearbetades genom kvalitativ, induktiv innehållsanalys.Resultatet i studien visade att vårdpersonal upplever Amningsstödet de ger som en viktig del i deras arbete. Amningsstödet hade brister och en betydande brist uppgavs vara kontinuiteten av Amningsstöd genom hela vårdkedjan.Informanterna ansåg att Amningsstödet borde förbättras och många förslag nämndes för att främja Amningen hos nyblivna föräldrar och barn.Denna studie kan öka medvetenheten av den egna och kollegornas upplevelse av Amningsstöd vilket kan leda till ett bättre samarbete mellan enheterna och en bättre kommunikation samt förändringar i organisationen som gynnar och främjar Amningen..

Amningsfrekvensen har i Sverige successivt minskat för varje år och statistik visar kortare Amningstid idag än för tio år sedan. Bröstmjölk är den ideala födan för barnet under de första sex månaderna. Den skyddar barnet mot ohälsa samt ökar överlevnaden. En betydelsefull del av arbetet för BVC-sjuksköterskorna är stödja och främja Amning samt uppmuntra till upprätthållande av Amning. Syftet med studien var att undersöka BVC-sjuksköterskors erfarenhet av Amningsrådgivning.

Amning är viktig ur många aspekter. Om Amningen inte fungerar kan det få känslomässiga konsekvenser för den nyblivna modern och anknytningen till barnet kan också påverkas negativt. Tiden för nyblivna mödrar att tillgodogöra sig Amningskunskaper och -färdigheter på BB har minskat på senare år då vårdtiden har kortats. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka nyblivna mödrars upplevelse av Amningsstöd på BB. Elva vetenskapliga artiklar granskades och bedömdes.

Amningsförekomsten har minskat i Sverige de senaste åren. Studier har visat att Amning ger flera hälsovinster hos barn och mammor samt att mammornas tillit till sin förmåga att amma har betydelse för Amningsutfallet. Syfte: Att undersöka mammors tillit till sin förmåga att amma samt att se om mammornas tillit påverkade Amningsutfallet när barnet var fyra månader, efter att mammorna genomgått Sensus förberedande Amningskurs under graviditeten. Design/ Metod: En kvantitativ, experimentell och prospektiv design valdes för att genomföra studien. En interventionsstudie utformades med en före-efter design. Interventionen utgjordes av totalt fyra kurstillfällen. Enkäten Breastfeeding Self-Efficacy Scale Short Form (BSES-SF) användes för att mäta kvinnornas tillit till Amning och fylldes i av kvinnorna vid tre tillfällen, den sista när barnet var fyra månader gammalt.

Syftet med denna studie var att ta reda på nyblivna föräldrars tankar kring främst föräldraledighet, Amning, föräldrautbildning, barn- och mödravården, med tyngdpunkt på vårdens roll och pappans delaktighet. Intervjuer genomfördes med 11 föräldrar och svaren analyserades och kategoriserades i teman. Resultatet visade att de allra flesta var nöjda med vården de hade fått från både MVC och BVC, men enskilda föräldrar var missnöjda med enstaka sköterskor de träffat. Informanterna var också nöjda med bemötandet, då båda föräldrarna kände sig delaktiga i samtalet med barnmorskan. Alla föräldrar ville vara hemma med sitt barn under någon period, vilket berodde på personliga skäl och en vilja att vara med sitt barn.

Bakgrund: År 1991 lanserade WHO och UNICEF "Baby Friendly Hospitals Initiative" (BFHI). Motivet var den nedåtgående Amningsfrekvensen världen över och de konsekvenser som det medförde till exempel socialt och ekonomiskt. Till grund fanns innocentdeklarationen som bygger på att alla BB avdelningar skall följa "tio steg till lyckad Amning. Målet med detta är att främja, stödja och skydda Amningen. Forskning visar att Amningsfrekvensen har sjunkit de senaste åren i Sverige.Syfte: Syftet var att undersöka nyblivna mödrars upplevelse av stöd i sin förberedelse och uppstart av Amning i Kronobergs län och jämföra detta med mödrar vid tre andra kvinnokliniker (Blekinge län, södra Kalmar län och norra Kalmar län).Metod: Undersökningen har en kvantitativ ansats.