Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå.

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå.

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå.

I den här uppsatsen har vi undersökt den svenska bilden av USA i svensk press hösten 2011 mot bakgrund av den amerikanska ekonomiska krisen. Vi menar att den svenska amerikabilden starkt är knuten till svensk självförståelse och att den, som Agenda-setting-teorin visar, i hög grad formas av svenska medier.Genom att använda narrativ metod har vi studerat de fyra svenska dagstidningarna Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Dala-Demokraten och Aftonbladet för att ge en bild av USA, så som landet ser ut från svensk mediehorisont.Vad vi funnit är att de svenska tidningarnas bild av demokrater som "goda" och republikaner som "onda" som etablerades redan på 40-talet i stort sett inte förändrats alls. Sedan 60-talet har svenska medier lagt stort fokus på amerikansk inrikespolitik, något som inte har förändrats. Emellertid har det skett en förskjutning av den svenska synen på den amerikanska staten som hösten 2011 ses som betydligt svagare än på 1960-talet.Inte desto mindre har undersökningen visat att Sverige är ytterligt amerikaniserat och att svenskar känner sig delaktiga i det amerikanska kulturlivet men samtidigt lite främmande inför den amerikanska politiken..

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå.

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå.

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå.

Den amerikanska armén har under lång tid haft doktriner som behandlat strid i bebyggelse medolika typer av motståndare, från sovjetiska divisioner som anfaller in i Västtyskland tillupprorsbekämpning i Mellanöstern och Afrika. Uppsatsen handlar om hur den amerikanska taktiskasynen på strid i bebyggelse har utvecklats från 1979 till 2003.Syftet med den här uppsatsen är att skapa en större förståelse för den taktiska utvecklingen somskett kopplat mot de grundläggande förmågorna verkan, skydd & rörlighet.En kvalitativ textanalys har använts som metod för att analysera de aktuella doktrinerna. Teorinutgår ifrån Doktrin för markoperationer och i synnerhet ifrån de grundläggande förmågorna verkan,skydd & rörlighet.Resultatet visar att användningen av dessa förmågor utvecklas med hänsyn till förväntadmotståndare och civilbefolkning. Utvecklingen av verkan går mot mer kvalitativa medel ochmetoder, motståndarens rörlighet har förändrats och så har också hans vilja att strida i bebyggelse.Användningen av assymmetriska metoder för att uppnå skydd är en ny metod som uppkommit.Värdering av den terrängen är däremot något som inte har förändrats..

Studiens syfte är att, på den amerikanska marknaden, undersöka vilka publika finansiella nyckeltal som påverkar ett företags långsiktiga kreditbetyg. Studien ämnar även, i samma kontext, utreda hur nyckeltalen förhåller sig till varandra. Den teoretiska referensramen består av tidigare forskning och som metod har en multipel linjär regressionsmodell använts. Empirin är baserad på företag på amerikanska S&P 500. Slutsatsen är att det med 8 finansiella nyckeltal är möjligt att förklara ca 65 % av ett kreditbetyg..

Denna uppsats fokuserar på den amerikanska utrikespolitiken och dess inverkan på omskapandet av den chilenska politiken under 1970-talet. Valet att studera omskapandet av politiska strukturer grundar sig i en förståelse av Förenta Staterna som en viktig och central aktör inom den internationella arenan. Det som diskuteras och teoretiseras kring i uppsatsen är bland annat internationella relationer, begreppen hegemoni och makt, för en vidare förståelse av den amerikanska interventionen i Chile..

Uppsatsens syfte är att titta på hur det svenska underrättelsereglementet från 2010 förhåller sig till kontemporära COIN teorier i en internationell miljö. Sverige saknar en egen COIN doktrin och nyttjar idag den amerikanska doktrinen FM 3-24 samtidigt som ett arbete sker för att anpassa reglementen mot NATO doktriner för ökad interoperabilitet. Undersölningen jämför därför FM UndR med underrättelsedoktriner samt COIN doktriner från USA och NATO. Uppsatsen utgår från David Kilcullens COIN teorier för underrättelsetjänst vilka operationaliserats i ett analysverktyg som anlagts på empirin.Resultatet av undersökningen visar att det svenska underrättelsereglementet har stora brister kopplat till det perspektiv som förespråkas inom COIN-sfären. Trots detta finns stora likheter till både amerikanska så väl som NATO doktrinerna 2.0 vilka rör underrättelsetjänst.

Denna uppsats behandlar den nu gällande amerikanska säkerhetsdoktrinen (NSS). Uppsatsensmålsättning är att undersöka om den gällande amerikanska säkerhetsdoktrinen tjänar sompreventionsmedel och som ett uttryck för statlig tvångsdiplomati. Säkerhetsdoktrinenanalyseras för att komma åt den nya säkerhetspolitiska paradigmen. Vidare preciserarrespektive undersöker uppsatsen den utslagsgivande säkerhetspolitiska kalkylen för attsäkerställa amerikanska nationella intressen och överväganden ur ett geostrategiskt perspektiv.Som metod för att undersöka frågeställningarna respektive uppsatsämnet används härvid enkvalitativ textanalys. Analysverktyget som används har tagits fram för att granska utrikes- ochförsvarspolitiska doktriner och tjänar därför uppsatsens syfte väl.

Med hjälp av diskursanalys och en konstruktivistisk syn på identitet analyserar vi Bushadministrationens uttalanden efter 9/11. Vår utgångspunkt är att identitet är föränderlig och att den politiska diskursen skapar den nationella identiteten. Av vår analys framgår det tydligt att de amerikanska värdena och myterna lyfts fram i diskursen, samtidigt som en onyanserad beskrivning av fienden hjälper till att stärka den amerikanska identiteten. Världen målas upp som antingen svart eller vit, och det är USA:s, frihetens främsta boning på jorden, uppgift att försvara allt som är gott i världen.Diskursanalysen tillför en viktig aspekt till analysen - maktfrågan. Makten ligger framförallt i att denna diskurs totalt dominerar och därför försvårar alternativa tolkningar av världen.

Denna C-uppsats har två syften. Det ena är att studera samrådsprocesserna i den svenska miljörätten och i plan- och bygglagen (PBL) för att se hur dessa samrådsprocesser i dagsläget tillgodoser allmänhetens möjligheter att medverka i och att påverka miljöärendena. Det andra syftet med uppsatsen är att studera hur olika alternativa konfliktlösningsmetoder (ADR) har tillämpats i USA vid konflikter med allmänheten och i synnerhet vid konflikter som rör miljön. Tanken är att därefter diskutera möjligheterna att implementera de amerikanska lärdomarna till svensk miljörätt. Metoden för att studera dels den svenska miljörätten dels de amerikanska ADR- metoderna har varit deskriptiv.

Undersökningen, som är explorativ, syftar till att jämföra svenska personers erfarenheter och tankar om utbrändhet med amerikanska medborgares. Det gjordes 7 intervjuer på två grupper, 4st svenska och 3st amerikanska, och urvalet var till viss del bekvämlighetsurval. Dock var status i grupperna relativt homogent då några inom varje grupp själva var eller hade varit utbrända och andra inte. Intervjufrågorna var av den karaktären att av svaren skulle man kunna få en allmän uppfattning huruvida fenomenet utbränd responseras olika i två relativt lika länder. Resultatet visar, i allmänhet, att man inte diskuterar fenomenet utbränd/burnout i samma utsträckning i USA som i Sverige samt att det finns olika strategier för att undvika det..