Value at Risk (VaR) är en finansiell metod för att skatta risker och som används i stor utsträckning av banker och företag. VaR beräknar att en eventuell förlust inte skall överstiga ett visst belopp med 95/99 procents konfidens. Denna uppsats syfte är att undersöka om VaR kan appliceras på en svensk aktie när Riskmetrics-modellen (IGARCH) skattar volatiliteten på aktien trots oro på den finansiella marknaden. Undersökningen genomfördes på Volvos B-aktie med data från perioden 2003-01-01 till 201 2-12-31. Vi genererade enstegsprognoser över den potentiella förlusten (VaR) givet en fiktiv investering av 10 000 000 SEK.

Högfrekvenshandel (HFT) och algoritmhandeln har den senaste tiden blivit uppmärksammad bland allmänheten och i media och beskylls vara orsaken till den senaste tidens turbulens på finansmarknaden. Akademisk litteratur och empiriska undersökningar visar på det motsatta och HFT har kommit att bli en viktig faktor på marknaden.Den polariserade debatt som framställs i media saknar ofta tillräcklig information om vad högfrekvenshandel är och det finns dessutom olika definitioner på vad HFT är. Detta har skapat ett stort avstånd mellan den bild av HFT som återges i akademisk forskning och den bild som ges i media.Syftet med uppsatsen är att ge en bild av hur högfrekvenshandel fungerar och påverkar dagens finansmarknad. Uppsatsen syftar också till att undersöka eventuella för- och nackdelar med högfrekvenshandel. För att kunna förstå hur högfrekvenshandeln fungerar inleder vi uppsatsen med en grundläggande översikt på hur aktiemarknaden ser ut idag för att sedan komma in på hur högfrekvens- och algoritmhandel fungerar.

Hydraulisk spräckning ? i debatten omnämnd som fracking ? är en kontroversiell energiteknik som väckt starka känslor. Genom att borra horisontella cementrör i skifferformationer och sedan påföra en kemikaliespetsad vattenblandning under tryck har bunden gas kunnat utvinnas. Fracking medför en rad miljörisker och adderar ett nytt fossilt bränsle i en tid när världen står i behov av att lämna den fossila eran. Tekniken har mellan åren 2010-2013 påverkat den globala energisituationen i allmänhet och den Amerikanska marknaden i synnerhet.

AbstraktUppsatsen handlar om kundvalet och de privata hemtjänstsföretag som etablerat sig på marknaden i Varbergs kommun. Centrala begrepp i uppsatsen är konsumtion, individualisering och allmän välfärd. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där informanterna har gett oss en berättelse hur de som anställda eller som chefer för hemtjänst upplever sitt arbete och kundvalet.Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse kring hur den privata hemtjänsten bedrivs och hur dessa organisationer arbetar för att etablera sig på marknaden. Genom att till viss del också undersöka den offentliga verksamheten vill vi skapa en förståelse över hur denna påverkats av kundvalet som infördes 2007. Vi vill genom detta titta närmare på hur man konkurerar med varandra i människovårdande organisationer.Litteratur som används är Baumans teorier kring välfärdsstaten och konsumtion.

Varumärken spelar en allt mer betydande roll för konsumenter i dagens läge, vilket gör att företag måste använda sig av olika konkurrensmedel för att på bästa sätt hålla kvar en stark position på marknaden. Det har blivit allt svårare att överleva på marknaden utan ett starkt varumärke, då konkurrenssituationen är hårdare. För att företag skall kunna differentiera sig från sina konkurrenter samt ge produkterna mervärden ska de på bästa sätt försöka stärka sitt varumärke kontinuerligt. Detta kan de olika företagen göra genom branding, det vill säga genom att skapa, upprätthålla, skydda samt förstärka varumärket. Ett starkt varumärke skall kunna kommunicera till konsumenterna om vilket kvalitetsnivå företaget erbjuder.

Det finns idag ca 80 000 potentiellt förorenade områden i Sverige. För att karlägga och riskklassa områdena har Naturvårdsverket utformat metodik för inventering av förorenade områden (MIFO). Metoden är indelad i två faser. Fas I består av orienterande undersökning och riskklassning. Fas II byggs upp av översiktliga undersökningar och en ny riskklassning av objektet där en markteknisk undersökning har en viktig roll.  Syftet med detta examensarbete är att utföra en MIFO fas I-inventering med tillhörande riskklassning på två fastigheter ägda av Arla Foods.

Studien syftar till att undersöka vilka externa respektive interna faktorer som påverkar valet av etableringsstrategi då svenska tjänstebolag etablerar sig på den ukrainska marknaden. Med etableringsstrategi menar vi valet mellan uppköp(acquisition), kapitalallians(joint venture) eller nyetablering(green-field). I teoridelen redogör vi för de faktorer vi valt att utgå ifrån och vad tidigare forskning säger om deras inverkan på val av etableringsstrategi. De externa faktorerna är kulturella skillnader, marknad, landsrisk och produktion. De interna faktorerna är kontroll och risk, produkten och resurser.Kvalitativa intervjuer har genomförts på plats i Kiev med fem representanter som haft ledande positioner innan och under etableringen.

Författare: Narina Bengtsson och Victor Friis-LibyHandledare: Eva BerggrenTitel: Fastighetsbolagens finansiering ? En studie om fastighetsbolagens nyafinansieringsalternativBakgrund och problem: Kapitaltunga bolag som fastighetsbolag är ständigt i behov avkapital. Bankkredit som alltid varit det vanligaste och mest använda finanseringsalternativethar i större utsträckning ersatts med företagsobligationer och preferensaktier. Marknaden försvenska företagsobligationer har växt de senaste åren och fastighetsbolagen står idag för tvåtredjedelar av de totala preferensaktierna på Stockholmsbörsen. Efter den senaste finanskrisensvarade myndigheterna med att ta fram Basel III ? regelverket, som ställer striktarekapitaltäckningskrav för bankerna.

Upphovsrätten har som ändamål att skydda innovation och nytänkande genom att ge ensamrätt till litterära och konstnärliga verk. Dessa kan vara mycket betydelsefulla för ett företags ställning på en marknad. Förbudet mot missbruk av dominerande ställning däremot har som ändamål att främja konkurrens genom att förhindra att företag i dominerande ställning snedvrider konkurrensen på marknaden. Det är uppenbart att det kan uppstå en konflikt mellan de olika regelverken eftersom upphovsrätten skyddar en enskild innehavare medan förbudet mot missbruk av dominerande ställning strävar efter att uppnå en öppen och effektiv konkurrens. Ändamålet med det upphovsrättsliga skyddet är inte att hämma konkurrensen, men det kan bli en konsekvens, speciellt om rättighetsinnehavaren är ett företag i dominerande ställning och upphovsrätten utgör ett etableringshinder till marknaden.Vårt fokus i uppsatsen har varit att avgöra när en licensvägran av en upphovsrätt utgör missbruk av dominerande ställning.

Tredjepartslogistikföretag (3PL-företag) har vuxit fram allt mer på senare tid och en av de vanligaste tjänsterna som 3PL-företag erbjuder är transporter. Transporter är en avgörande del av många företags logistikkedja. Det ställs olika krav på transportbolagen beroende på vad syftet är med outsourcingen, vilken bransch som företagen som köper tjänsterna befinner sig i och varornas egenskaper eller storlek. Transporter av maskiner skiljer sig en hel del från transporter av andra produkter då maskiner är otympliga och ofta behöver speciella dispenser och lastbilar.Vår problemformulering för vår studie är: Hur viktiga är olika parametrar vid val av transportleverantör av maskintransporter på den svenska marknaden?Efter att ha gjort en omfattande genomgång av den existerande litteraturen fann vi flera parametrar som enligt teorin hade inverkan på val av transportbolag.

Under den senaste tioårsperioden har hedgefonder kommit att etablera sig som ett reellt investeringsalternativ på den svenska fondmarknaden. Hedgefonder har friare placeringsregler än vanliga, traditionella värdepappersfonder och kan i princip använda sig av alla tillgängliga investeringsalternativ på marknaden, däribland aktier, obligationer, valutor, råvaror och finansiella derivat. Det finns globalt sett en myriad av olika hedgefondstrategier där de allra flesta syftar till att generera positiv avkastning oavsett marknadens generella rörelser. Vi har studerat fonderna på den svenska hedgefondmarknaden i syfte att öka kunskapen om deras avkastningsmönster. För att möjliggöra detta samlade vi in avkastningsdata från de hedgefonder som är verksamma på den svenska marknaden.Hedgefondförvaltare och andra aktörer på marknaden gör ofta en kvalitativ och högst subjektiv klassificering av fonderna i olika strategier.

Värdepapperisering av bolån är en vanligt förekommande finansieringsmetod i USA, vilket är det land som leder utvecklingen. Idag omfattar värdepapperisering i USA en utstående summa på 21 000 Mdr kronor. I Sverige har utvecklingen av metoden inte varit lika omfattande. Detta kan ha sin grund i den rådande lagstiftningen i Sverige som skiljer sig ifrån lagstiftningen i de flesta andra länder. För att utveckla marknaden för värdepapperisering har det därför framtagits ett förslag till lagändring, där huvudinnebörden är att metoden slipper kapitaltäckningskrav.

Inledning: Efter flera redovisningsskandaler bestämde Svensk näringsliv, med flera, att instifta Kollegiet för Svensk Bolagsstyrning som övervakar Koden för Svensk Bolagsstyrning. Bland det viktigaste är bestämmelser angående intern kontroll. Intern kontroll är viktigt för alla bolag och dålig sådan anser många är en orsak till många företagskonkurser. 2005 instiftades denna kod vars krav tvingade noterade bolag att lämna en rapport angående deras IK och att utvärdera sin IK för första gången.Syfte:  Syftet är att undersöka om bolagskodens införande har påverkat bolagens sätt att arbeta med intern kontroll av den finansiella rapporteringen, baserat på intern kontroll rapporterna samt att jämföra bolagen som lyder under enbart Koden med de som även lyder under SOX för att se om det finns en skillnad i hur mycket förändring som har skett under åren 2005-2008.Metod: Undersökningen är en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Studien innefattar flera år så att vi kan se en förändring över tiden.

Efterfrågan på tidningspapper har varit vikande på nordAmerikanska marknaden sedan början på 2000-talet. Mellan åren 2000 till 2010 minskade årskonsumtionen med över 63 % från 13,5 miljoner ton till cirka 5 miljoner ton. Även den europeiska marknaden ser ut att gå en liknande utveckling till mötes och konsumtionen på denna marknad började minska allt kraftigare år 2008. Denna studie syftar till att via en fallstudie av den nordamerikanska tidningspappersbranschen undersöka vilka konkurrensstrategier som valts och hur lyckosamma de studerade företagen varit i sina val. Förhoppningen med att studera den nordAmerikanska marknaden har varit att kunna dra slutsatser om även andra marknader. Detta eftersom till exempel den europeiska marknaden ser ut att stå inför samma omdaning som den nordamerikanska. Studien har begränsats till att omfatta tre företag vilka hade ett gemensamt innehav av över 50 % av de nordamerikanska tidningspappersfabrikerna under 2005.

Banksektorn internationaliseras och allt fler banker etablerar verksamhet på marknader i flera länder. Handelsbanken expanderar i Storbritannien och blir större vad gäller såväl kunder som kontor. Denna studie undersöker anställdas uppfattning om Handelsbankens organisationskultur på den brittiska marknaden samt om den nya marknaden har inverkan på bankens ursprungliga organisationskultur och struktur. Studien är av vikt eftersom företags utlandsetablering har pågått i över 100 år och kunskapen om vad som händer med företags kultur och struktur är begränsad.Teorier som tas upp för att diskutera Handelsbankens organisationskultur, ledarskap och struktur är dels fyra organisationskulturer, även kulturteori diskuteras för att även få en relativt kritisk bild av möjligheter att designa kultur.Det empiriska underlaget består av information hämtad direkt från Handelsbanken, litteratur om bankers organisering samt relaterade tidningsartiklar. För att besvara frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer genomförts med två anställa på Handelsbanken i London.Resultatet visar att Handelsbanken är en starkt decentraliserad organisation, men att bankens organisering inte är så utmärkande på den brittiska marknaden eftersom även de brittiska bankerna i större utsträckning går mot en allt mer decentraliserad organisering.