Titel:              K2 i årsredovisningsprogram-          Är årsredovisningsprogrammen anpassad för K2? Nivå:             Examensarbete, kandidatnivå, 15 hp i ämnet företagsekonomi Författare:     Helena Sjödén Handledare:  Fredrik Hartwig Datum:          2012-03-10 Syfte:            Syftet med studien är att undersöka om årsredovisningsprogrammen har anpassats så att ett mindre aktiebolag kan upprätta sin årsredovisning enligt BFNAR 2008:1 (K2). Mina forskningsfrågor är:-          Har årsredovisningsprogrammen anpassats till att upprätta årsredovisning utifrån kraven i K2?-          Finns möjligheten att ge fler upplysningar i årsredovisningen är minimikravet i K2? Metod:          Utifrån skillnaderna i K2 och Årsredovisningslagen (ÅRL) har årsredovisningsprogram på marknaden undersökts i syfte att se om man kan upprätta en årsredovisning utifrån K2-reglerna. Jag har valt ett hermeneutiskt förhållningssätt då jag utgått från teori och min förförståelse för att gå vidare med att bearbeta och tolka mina undersökningar. Resultat och slutsats:  Utifrån min undersökning av tre utvalda årsredovisningsprogram anser jag mig kunna konstatera att för de allra minsta företagen med en okomplicerad redovisning har årsredovisningsprogrammen anpassats till att kunna upprätta en årsredovisning utifrån K2.

Från år 2005 måste samtliga börsnoterade företag inom den Europiska unionen (EU) upprätta sin konsoliderade finansiella rapportering i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS), tidigare International Accounting Board (IAS). I enlighet med IFRS övergångsregler tillämpades reglerna med retroaktiv omräkning från övergången 2004.Enligt gällande regler för ekonomisk rapportering ska alla statligt ägda företag följa vad som är brukligt för de noterade bolagen inom den privata sektorn. På det sättet implementerades IFRS i den statliga koncernredovisningen.Den svenska staten är den största företagsägaren i Sverige med 50-talet företag av vilka merparten ägs helt av staten och de övriga tillsammans med andra. Staten är även den största ägaren på Stockholmsbörsen vilket innebär ett stort ansvar och ställer stora krav på förvaltningen.Enligt de statliga värderingsreglerna i lagtexten Förordning om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) skall kapitalandelsmetoden tillämpas vid värdering av aktier och andelar i intresse- och dotterföretag. Detta förfarande skiljer sig från näringslivets som använder kapitalandelsmetoden enbart för intresseföretag och förvärvsmetoden för dotterföretag.Kapitalandelsmetoden används för att konsolidera både dotterföretag och intresseföretag i den statliga koncernredovisningen.

The X-Files (svensk titel Arkiv X) är en TV-serie som producerades mellan 1993-2002. Serien har gått till historien för att fånga tidsandan och dess postmoderna misstro mot myndigheter och intresse för nyandlighet. I ett flertal avsnitt kommer huvudpersonerna i kontakt med den kristna religionen. Uppsatsen undersöker hur olika former av kristendom gestaltas i The X-Files. Frågeställningen berör de bikaraktärer som dyker upp i serien och som kan beskrivas som representationer av kristendomar.

Hållbarhetsredovisning bland företag har ökat markant de senaste åren. Organisationen GlobalReporting Initiative påbörjade 1997 arbetet med att ta fram riktlinjer för företags hållbarhetsredovisning.Nu, drygt ett decennium senare, har dessa riktlinjer fått stor acceptans bland företag och dess intressenter. Företag har fått ett betydelsefullt verktyg att använda i sin rapportering av det hållbarhetsarbete som utförs. Tidigare forskning inom närliggande ämnen, till exempel Corporate Social Responsibility och frivilliga upplysningar, har visat variationer i företags redovisning av icke-finansiell information. Med GRI-riktlinjernas ökning i popularitet ville vi undersöka vad som påverkar innehåll i rapporter framtagna enbart enligt detta regelverk.

I och med Sveriges medlemskap i EU är man skyldig att följa unionens bolagsdirektiv, genom vilka begreppet rättvisande bild har införts i lagstiftningen. Grundtanken är en enhetlig redovisning inom unionen som ska öka jämförbarheten i redovisningsrapporteringen. Sverige har ett annat begrepp; god redovisningssed. Då dessa två begrepp är motstridiga syftar den här uppsatsen till att reda ut de skillnader som finns mellan begreppen.Uppsatsen visar att de främsta skillnaderna är värdering av tillgångar då de antingen ska värderas till anskaffningsvärde eller verkligt värde. Det har också visat sig att begreppen god redovisningssed och rättvisande bild är svårdefinierade, och att de otydliga definitionerna gjort införandet av EU:s bolagsdirektiv i svensk redovisningslagstiftning komplicerat.

Syftet med vår magisteruppsats är att ta reda på hur några mindre företag i olika branscher har uppfyllt sina informationsbehov för den interna styrningen samt att undersöka vilka faktorer som begränsar företagens utformning av redovisning för intern styrning. Samtliga företag vi har studerat har någon form av internredovisning, även om den inte alltid är så formaliserad. Endast de två företag som har den mest utvecklade internredovisningen är själva missnöjda med hur de uppfyller sina informationsbehov. De begränsande faktorer vi har identifierat är kostnad, tid, verktyg, intresse, tradition, kunskap, nytta, tillväxtambitioner och rådgivning. Bristande kunskap verkar dock vara den bakomliggande orsaken till samtliga..

Hur fungerar internrevisionen i aktiebolag noterade på Stockholmsbörsen för att förebygga ekonomisk brottslighet? Vilka skillnader finns mellan företag som enbart tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning från de företag som också tillämpar Sarbanes-Oxley Act?Utifrån studiens frågeställning är huvudsyftet att beskriva hur internrevisionen motverkar ekonomisk brottslighet. Samt få en bild av internrevisionens variationer i de undersökta företagenStudien är utformad efter ett kvalitativt metod. Genom fyra intervjuer har ett empiriskt material samlats in. Det empiriska materialet tolkas senare i en analys och diskussion.

Bakgrund och problem: Goodwill har länge varit en omdiskuterad post i företags balansräkningar, inte minst efter finanskrisen som bröt ut under hösten år 2008. År 2005 infördes IFRS 3 för att förbättra kvaliteten vid redovisning av rörelseförvärv. Tidigare gjordes avskrivningar av goodwill varje år men i och med införandet av den nya standarden skall företagen istället göra årliga nedskrivningsprövningar. Dock verkar ingen tydlig bild finnas för hur nedskrivning och värdering av goodwill skall göras och goodwillposterna i företags balansräkningar har ökat sedan införandet av IFRS 3.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur de utvalda Low- och Hitechföretagen redovisat sin goodwill och att jämföra hur de har gjort sina nedskrivningar av goodwill. Med bakgrund till finanskrisen vill vi även se hur företagens redovisning av goodwill har påverkats.Avgränsningar: Denna undersökning omfattar bolag på Stockholmsbörsens Small-, Mid- och Largecaplistor.

AbstractUppsatsen syftar till att identifiera och uppmärksamma vilken funktion välgörenhetsaktioner och produktutdelning har i en amerikansk talkshow.  Grundläggande är syftet att identifiera mönster kring hur välgörenhetsinslag konstrueras och ramas in i den specifika genren för att studera vilken betydelse det får för samhället och de rådande samhällsideologierna.Den teoretiska utgångspunkten ramas in av Culture Studies-fältet och vi ser specifikt till Foucaults teorier kring diskursbegreppet. Thompsons teori kring ideologiskapande processer används för att i analysen hitta de fenomen som kan antas grundläggande för en viss ideologi.The Ellen DeGeneres Show studeras genom en textanalys av åtta avsnitt ur den amerikanska produktionen The Ellen DeGeneres Show och kompletteras med ytterligare några klipp från programserien ?Twelve Days of giveaways? som förekommer i programmet.Genom att studera donationerna och utdelning av produkter/giveaways drar vi slutsatser kring vad produktionen skapar för bild av Ellen DeGeneres programledarperson. Bilden av DeGeneres är storslagen, modern och generös. Donationerna till nödställda projicerar en bild av DeGeneres som en hjälpande hand.Det medborgerliga ansvaret framträder tydligt i showen.

Vårt syfte med denna uppsats var att analysera föreställningar i praktiken kring redovisning av goodwill enligt IFRS/IAS i Sverige. Uppsatsen syftade vidare till att belysa eventuella skillnader hos revisorer respektive företag avseende dessa föreställningar. Resultatet av vår studie visar att såväl revisorer som företag anser att redovisningen av goodwill har blivit mer jämförbar och transparent, men även detaljerad och subjektiv i högre utsträckning. Dock råder det delade uppfattningar om huvuvida avskaffandet av avskrivningar på goodwill är positivt. Även åsikterna om marknadsvärdering och interaktionen mellan revisorer och företag skiljer sig åt..

I och med Sveriges medlemskap i EU är man skyldig att följa unionens bolagsdirektiv, genom vilka begreppet rättvisande bild har införts i lagstiftningen. Grundtanken är en enhetlig redovisning inom unionen som ska öka jämförbarheten i redovisningsrapporteringen. Sverige har ett annat begrepp; god redovisningssed. Då dessa två begrepp är motstridiga syftar den här uppsatsen till att reda ut de skillnader som finns mellan begreppen.Uppsatsen visar att de främsta skillnaderna är värdering av tillgångar då de antingen ska värderas till anskaffningsvärde eller verkligt värde. Det har också visat sig att begreppen god redovisningssed och rättvisande bild är svårdefinierade, och att de otydliga definitionerna gjort införandet av EU:s bolagsdirektiv i svensk redovisningslagstiftning komplicerat.

I den här uppsatsen presenteras en mindre intervjustudie om hur elever på Barn och fritidsprogrammet i en medelstor kommun i mellersta Sverige upplever utvecklingssamtalen sedan de själva börjat ansvara och leda dem i så kallade elevledda utvecklingssamtal.Det övergripande syftet med undersökningen är att få mer kunskap om elevernas uppfattning över hur de upplever att själva ansvara för utvecklingssamtalets genomförande och hur detta tillvägagångssätt påverkat deras studiemotivation och studieresultat. I resultatet kan vi även ta del av förslag från eleverna hur samtalen kan förbättras i framtiden.I studien har totalt tolv elever från gymnasiets årskurs 1, 2 och 3 deltagit.  Grupperna som intervjuats har haft en jämn könsfördelning och bestått av både studiemotiverade elever och elever med mindre studiemotivation. Detta för att i största möjliga mån spegla utbildningens målgrupp. Majoriteten av de intervjuade är över 18 år.Resultaten visar att majoriteten av de intervjuade eleverna är väldigt positiva till att själv ansvara för och leda sitt utvecklingssamtal med sina vårdnadshavare.

Titel:Kassaflödesanalyser i börsnoterade företagSeminariedatum:2003-12-15Ämne:Extern redovisningFörfattare:Pervan SamraHandledare:Per Magnu's Andersson, Carl R HellbergSökord:Årsredovisning, Kassaflödesanaly's, finansieringsanaly's, RR 7Syfte:Syfte med uppsatsen är att analysera och beskriva hur svenska börsnoterade företag tillämpar RR 7 i sina kassaflödesanalyser och om jämförelser mellan dessa företag är möjliga.Genomförande:Genom att studera valda företag's årsredovisningar har jag undersökt hur företag tillämpar Redovisningsrådet's rekommendationer och vilka upplysningar de lämnar i kassaflödesanalyser. Resultat: Granskning av kassaflödesanalyser visar att det är svårt att göra jämförelser mellan kassaflödesanalyser eftersom företagen väljer att följa RR 7 med de anpassningar som är nödvändiga med hänsyn till företaget's verksamhet..

I den här uppsatsen presenteras en mindre intervjustudie om hur elever på Barn och fritidsprogrammet i en medelstor kommun i mellersta Sverige upplever utvecklingssamtalen sedan de själva börjat ansvara och leda dem i så kallade elevledda utvecklingssamtal.Det övergripande syftet med undersökningen är att få mer kunskap om elevernas uppfattning över hur de upplever att själva ansvara för utvecklingssamtalets genomförande och hur detta tillvägagångssätt påverkat deras studiemotivation och studieresultat. I resultatet kan vi även ta del av förslag från eleverna hur samtalen kan förbättras i framtiden.I studien har totalt tolv elever från gymnasiets årskurs 1, 2 och 3 deltagit.  Grupperna som intervjuats har haft en jämn könsfördelning och bestått av både studiemotiverade elever och elever med mindre studiemotivation. Detta för att i största möjliga mån spegla utbildningens målgrupp. Majoriteten av de intervjuade är över 18 år.Resultaten visar att majoriteten av de intervjuade eleverna är väldigt positiva till att själv ansvara för och leda sitt utvecklingssamtal med sina vårdnadshavare.

År 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Bakgrunden till avskaffandet var påtryckningar från det Europeiska rådet, för att minska de administrativa kostnaderna för små och mellanstora europeiska företag. Ett antagande, av Justitiedepartementet, som fanns innan avskaffandet var att många företag skulle välja att anlita en revisor ändå, för att det är en kvalitetsstämpel att ha en granskad redovisning. Utfallet blev inte som de antog eftersom att tre av fyra nystartade små aktiebolag idag väljer att inte anlita någon revisor.Då få studier har hunnits genomförts på avskaffandet av revisionsplikten har vi valt att undersöka vilka viktiga skäl det finns till att små aktiebolag väljer att inte anlita en revisor.För att genomföra studien har vi genomfört intervjuer med sex företag som omfattas av regeln att små aktiebolag inte behöver anlita en revisor och som har gjort valet att inte anlita en revisor.Resultatet av studien tyder på att respondenterna sparar pengar på att inte anlita en revisor, som syftet var med avskaffandet. Vi har dock kommit fram till att kostnaden för att anlita en revisor inte är det enda skälet till att de har valt att inte anlita en revisor.