Bakgrund och problem: Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för små bolag i Sverige vilket innebar att ca 70 % av alla aktiebolag i Sverige inte längre var tvingade till revision. Detta påverkade revisionsbolagens förutsättningar och vi frågar oss hur de har tagit sig an den nya marknaden där en stor del av deras kundstock inte längre är tvingade att revideras. Vi har kommit fram till dessa frågeställningar: Hur har slopandet av revisionsplikten påverkat och förändrat de små revisionsbolagens arbetssätt? Hur förbereder de sig för ett eventuellt förändrat gränsvärde? Syfte: Syftet med vårt arbete är att utifrån revisorns perspektiv belysa vilka förändringar den avskaffade revisionsplikten för små aktiebolag har medfört för de små revisionsbyråerna. Vi vill också belysa hur revisorns roll kan komma att förändras i framtiden om Sverige väljer EU:s maximal tröskelvärde för att slippa revisionsplikt eller att gränsvärdet förändras på annat sätt.

This is a study of American Methodist Mission in Sweden and how this mission eventually formed the Methodist Church in Sweden 1876. The mission began as a consequence of returning Swedish emigrants and sailors who had encountered Methodism in America, mainly through the works of Swedish-American missionary Olof Gustaf Hedström on the Bethel ship in New York. During the 1850?s Methodist missionaries were sent to Scandinavia by the American Missions Society. The first to come to Sweden was Johan Peter Larsson, who spent two years in Sweden in 1854 before he was transferred to Norway.

Bakgrund och problem: Flertalet företagsskandaler har rubbat förtroendet för redovisningen. I försök att återskapa förtroendet har bland annat USA och EU tagit fram nya regler för hur en revisor skall agera och framstå som oberoende. Sverige kommer från och med första januari 2007 införa en ny regel om byråjäv. Regeln innebär att en revisor inte får vara revisor om någon annan på byrån redan utför bokföring. Det har varit diskussion om en byrå skall kunna utföra både redovisning och revision, de så kallade kombiuppdragen.

 Problem: Dagens höga frekvens av gränsöverskridande handel kräver homogena regelverk inom många olika områden, även inom redovisning. I arbetet med att försöka harmonisera medlemsländernas redovisningsprinciper beslutade Europarådet att alla börsnoterade företag inom Europeiska Unionen från den 1 januari 2005 skall följa IASB: s regelverk, IAS/IFRS, vid upprättandet av koncernredovisningen. Motiven bakom beslutet var att för-söka erhålla en ökad transparens av information och att öka jämförbarheten mellan företag inom unionen, vilket i sig skulle underlätta för investerare och verka för en välfungerande kapitalmarknad. En av skillnaderna med att tillämpa IAS/IFRS istället för de svenska reglerna som blir väldigt tydlig för fastighetsbolagen är att förvaltningsfastigheter ska värderas antingen till verkligt värde enligt IAS 40 alternativt anskaffningsvärde minus komponentav-skrivningar. I det svenska regelverket ska redovisning ske till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar enligt RR 24.

Bakgrund och problem: Ett tolkningsutrymme har identifierats i IAS 38 gällande kriterierna som behandlar aktivering av FoU. Detta kan innebära ett problem då det finns risk för variation mellan företag i tolkning och tillämpning av kriterierna. Det kan i sin tur påverka jämförbarheten mellan företagen i redovisningen av FoU.Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån ett informationsasymmetriproblem studera jämförbarheten mellan företag i redovisning av FoU. Vi ämnar kartlägga tillämpningen av kriterierna i IAS 38 med avseende på variation mellan företag. En eventuell variation ämnar vi förklara utifrån hur företag förhåller sig till försiktighets- och matchningsprincipen.Metod: Metodvalet är en kvalitativ undersökning med djupgående intervjuer med fem företag i IT-branschen.

SammanfattningTitel: ?Lurad? av ett erbjudande ? en empirisk studie om prissättning och kundens beteendemönsterNivå: Kandidatuppsats i ämnet företagsekonomi: MarknadsföringFörfattare: Adam Naenfeldt & Mattias SöderströmHandledare: Jonas KågströmDatum: Juni 2013Syfte: Syftet med examensarbetet var att analysera konsumenters beteende. Hjälpverktyget vid genomförandet var att använda oss av teorin, Option Framing. Delsyftet var att undersöka nuvarande prissättningsmodell inom revisions- och redovisningsbranschen.Metod: Studien innehåller två delar, en kvantitativ del och en kvalitativ del. I den kvantitativa delen var utgångspunkten tidigare forskning och med hjälp av den tidigare forskningen utformades två enkäter.

Utifrån företagens förändrade förutsättningar att redovisa sina tillgångar, då flera företag idag består av stora resurser i form av kunskap, ansåg författarna för denna studie det tänkvärt att undersöka hur företagen bemöter detta. Eftersom det dessutom inte krävs av företagen att redovisa sina kunskapstillgångar, intellektuellt kapital, och det heller inte finns någon utarbetad standard för att göra detta, kan det antas att det finns flera olika idéer om hur företagen går tillväga och varför företagen väljer att redovisa detta frivilligt. Syftet med denna studie var att ta reda på huruvida noterade läkemedelsbolag redovisar frivillig information om immateriella tillgångar i form av intellektuellt kapital i sina årsredovisningar. Eftersom uppsatsens forskningsfråga och syfte avser att granska textmaterial från börsnoterade bolag, och i detta material undersöka hur ofta immateriella tillgångar i form av intellektuell kapital omnämns, valde författarna till denna uppsats att utföra en innehållsanalys genom att studera sex börsnoterade bolag inom läkemedelbranschen och deras årsredovisningar för perioden 2006-2011. Den kategori som redovisats mest var internkapital vilket inte stämmer överens med tidigare studier, en förklaring till detta kan vara att läkemedelsbranschen har ett stort behov av ägande gällande sina stora kunskapstillgångar.

Bakgrund och problem: Inom EU har normgivande organ inom redovisning länge försökt att harmonisera medlemsländernas externredovisning. Ett gemensamt regelsystem - IFRS implementerades för svenska noterade koncerner med början år 2005. Under många år har valutaeffektsredovisningen varit ett komplicerad och omdebatterat område. Före implementeringen av IFRS år 2005 redovisade svenska koncerner valutaeffekter i enlighet med RR 8 Effekter av ändrade valutakurser. Efter koncernernas konvertering till IFRS sker redovisning av valutaeffekter istället enligt IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser.

Datum: 3 juni, 2014Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi FÖA400, 15 hp.Institution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, EST,Mälardalens högskolaFörfattare: Oscar Johannesson Joachim Karlsson12 augusti 1991 25 juli 1991Titel: Kassaflödesanalysen - ett tillämpningsbart mätverktyg i kreditbedömningsprocessen?Handledare: Leif CarlssonNyckelord: Kassaflöde, Kassaflödesanalys, Periodiserad redovisning, Direkt kassaflöde, Indirekt Kassaflöde, Kreditgivare, Banklån, IntressentteorinFrågeställning: Hur används kassaflödesanalysen som beslutsmaterial i kreditbedömningsprocessen? Vilka fördelar och nackdelar medför kassaflödesanalysen som beslutsmaterial i jämförelse med den periodiserade redovisningen? Påverkar företagens storlek tillämpningen av kassaflödesanalysen i kreditbedömningsprocessen?Syfte: Studien syftar till att undersöka hur kassaflödesanalysen tillämpas som beslutsmaterial i kreditbedömningsprocessen, samt att klargöra för de fördelar och nackdelar som kassaflödesanalys medför som beslutsmaterial i jämförelse med den periodiserade redovisningen. Vidare syftar studien till att undersöka om företagens storlek påverkar tillämpningen av kassaflödesanalysen i kreditbedömningsprocessen.Metod: Studien använder genomgående en deduktiv metod med ett deskriptivt tillvägagångssätt. En kvalitativ empiriinsamling utförs baserad på 6 intervjuer och det insamlade materialet jämförs sedan med insamlade teori.Slutsats: I studien visade det sig att kassaflödesanalysen främst används som ett komplement till den periodiserade redovisningen. Vidare visade studien på att helheten bedömdes i kassaflödesanalysen och inga specifika nyckeltal kontrollerades.

För att erhålla en rättvisande redovisning måste utgångspunkten vara att ett företag skall fortleva. I en revisors uppgifter ingår att granska huruvida ett företag kan tillämpa principen om fortsatt drift enligt RS 570. Eftersom denna princip är väsentlig för redovisningens struktur medför detta vissa krav på att revisorn gör en korrekt bedömning av företagets fortlevnad. Att yttra sig om den fortsatta driften kan emellertid få svåra konsekvenser för företaget eftersom intressenterna baserar sina beslut på det som står i årsredovisningen och revisionsberättelsen. Vissa författare menar till och med att ett negativt yttrande om den fortsatta driften kan leda till en självuppfyllande profetia.

Syftet med arbetet var att ta reda på vad elever i grundskolans senare år tycker om olika arbetssätt i matematik, men också att se vilka inlärningsstilar de använder sig av i matematikundervisningen. Jag tittade även efter om det fanns något samband mellan vad eleverna tycker om arbetssätt och hur de lär sig. Inlärningsstilen jag baserade min undersökning på var Howard Gardners begrepp intelligens. Gardners teori går ut på att alla personer innehar sju intelligenser ? förmågor ? men att vissa är starkare än andra.

Revisionsplikten i Sverige avskaffades för några år sedan för de minsta aktiebolagen och idag är det ett omdiskuterat ämne. Det är dock först nu som effekterna börjar visa sig. Idag är det cirka 80 procent av de minsta bolagen som inte anlitar en revisor. Studien har utförts ur företagens perspektiv och syftet med vår studie har varit att undersöka om bolag som inte anlitar en revisor har fattat ett ekonomiskt rationellt beslut. För att genomföra studien har vi använt oss av kvantitativ metod med deduktiv ansats som utgått från positivistisk kunskapssyn. Vi har bland annat undersökt om ett antal nyckeltal skiljer sig mellan reviderade och oreviderade bolag.

Övergången från att redovisa enligt Redovisningsrådets rekommendationer till att redovisa enligt IFRS/IAS har föranlett stora förändringar i de redovisade siffrorna för många noterade företag. Därför vill vi undersöka hur övergången till IFRS har förändrat redovisningspraxis för noterade svenska företag, samt hur representanter för dessa företag anser att redovisningens kvalitet har påverkats..

Uppsatsens problemställning utgår från en eventuell brist i utbildning eller kunskap om gällande doktriner för svenska förband i utlandstjänst. Uppsatsen har ansatsen att visa på en ögonblicksbild av hur ett svenskt förband tolkar begreppet legitimitet och hur det arbetar med att stödja detta i genomförandet av verksamheten. Jämförande underlag och även analysverktyg utgår från ett brett urval inom forskning om upprorsbekämpning och även amerikanska doktriner samt reglementen.Uppsatsen utgår från att begreppet legitimitet har stor betydelse för teorier kring upprorsbekämpning och även för den använda amerikanska doktrinen. Begreppet legitimitet har definierats med hjälp av tre frågeställningar, Legitimitet för vem, Vem ska uppfatta vad som legitimt? samt Vem genererar legitimiteten åt vad? Resultatet visar på att det svenska förbandet i det undersökta exemplet har en bred syn på begreppet legitimitet och kopplar det till såväl sig själva som statsmakten i värdlandet och detta både mot befolkningen i hemlandet och också i operationsområdet.

Syfte: Syftet är 1) att beskriva och analysera de påstådda bristerna i Prosolvias redovisning och göra en bedömning av om denna strider mot god redovisningssed, 2) att analysera om bolagets revisor, utifrån gällande lagar och normer, handlat oaktsamt vid utförandet av sitt revisionsuppdrag och 3) att göra en bedömning om Konkursboet kan tilldömas skadestånd vid den framtida domstolsprövningen. Metod: Då uppsatsen är tvärvetenskaplig har vi funnit att kombinationen av kvalitativ fallstudie och traditionell juridisk metod är mest lämplig för att uppnå syftet. Vi har således använt oss av rättskällor bestående av lag, förarbeten, praxis och doktrin för att bedöma det civilrättsliga målet gällande Prosolvia i rättslig bemärkning. Slutsatser: På grund av att Prosolvia åsidosatt sina principer vid intäktsföringen och i vissa fall använt sig av oriktiga uppgifter, samt eftersom dotterbolaget IVS genom bokföringstekniska åtgärder felaktigt undanhölls ur koncernredovisningen, anser vi att redovisningen var upprättad i strid mot lag och god redovisningssed på det sätt som käranden påstått. Vår bedömning är att revisorn gjort sig skyldig till oaktsamhet i utförandet av sitt uppdrag då han avgav en ren revisionsberättelse trots att han rimligtvis borde ha upptäckt ovan påstådda brister.