Denna uppsats behandlar musik i politik, med fokus på vilka politiska uttryck som går att finna i Björn Afzelius texter. Med fokus på albumet Innan tystnaden från 1982, samt vad Björn Afzelius hade för syfte med dessa uttryck i sina texter. En deskriptiv kvalitativ metod utformad av Göran Arhne och Peter Svensson har använts till att avgränsa mitt arbete. Detta från Björn Afzelius alla texter, till texterna i ett utvalt musikalbum. För att identifiera de olika uttrycksätten sa har Plams hermaneutiska använts som verktyg för att få fram musikförståelsens primärfunktioner i albumet.

Globaliseringen av vår värld har medfört att många företag idag verkar på flera marknader över hela världen. Vid inträde på en ny marknad i ett nytt land finns det flera saker företaget måste tänka på, en av sakerna är vilken marknadsföringsstrategi som skall användas. Företag kan antingen välja en standardiserad eller en anpassad marknadsföringsstrategi där standardisering innebär att de använder samma strategi för samtliga marknader. Anpassad marknadsföringsstrategi innebär däremot att företaget tar hänsyn till de lokala omständigheterna och utformar sin strategi efter detta. Syftet med denna rapport är att klargöra vilka faktorer som spelar roll i valet av marknads-föringsstrategi när ett företag ska ta sig in på en ny marknad. Genom den teoretiska undersökningen fann vi ett antal faktorer som påverkar valet av mark-nadsföringsstrategi. Dessa faktorer är produkt, kultur, preferenser, socialt/etik, lagar/politik, fysisk miljö, demografi, teknologisk & ekonomisk utveckling. Resultatet av vår empiriska undersökning, som ägde rum i Dubai med tre företag inom mat- och dryckesbranschen, visade att ovanstående faktorer påverkade de undersökta företagen i deras val av strategi.

Uppsatsens syfte är att granska sexton recensioner publicerade i svensk respektive amerikansk press gällande filmen Den Gröna Cykeln (Haifaa Al-Mansour, 2012). Undersökningen grundar i kritikernas syn på genus och jämställdhet samt kulturell och nationell identitet som filmen berör. Recensionerna analyseras och jämförs för att hitta skillnader och likheter i den svenska respektive amerikanska receptionen. Analysen visar att skillnaden mellan de två nationernas reception är uppdelade mellan de två fokusområdena, där de amerikanska kritikerna fokuserar på kulturell och nationell identitet och jämför filmens skildring av det saudiarabiska samhället med den amerikanska kulturen. De svenska kritikerna tycks generellt ha större fokus på filmens skildring av genus och jämställdhet till skillnad från amerikanerna..

Under det kalla krigets dagar var en stor del av världens uppmärksamhet riktad mot de tvåsupermakterna och den dialog som utväxlades dem emellan. Betydelsen av Förenta Nationernaoch FN:s säkerhetsråd var bl.a. att utgöra en diskussionsarena för dessa parter.Efter kalla krigets slut och ett paradigmskifte från ett bipolärt säkerhetssystem till ett multipolärtmed amerikansk hegemoni, har FN som organisation hamnat i rampljuset under många av dekonflikter som vi har beskådat under perioden efter 1989.Denna uppsats har som ambition att söka svar på hur de permanenta medlemmarna i FörentaNationernas Säkerhetsråd ser på Förenta Nationernas roll 2001 jämfört med under det kalla kriget1980. Svaret på frågeställningen skall erhållas genom en kvalitativ textanalys av tre tal, som depermanenta medlemmarna har hållit för FN:s generalförsamling under perioden 1980 till 2001..

Det här självständiga arbetet i militärteknik avhandlar huruvida Försvarsmakten, med i huvudsak redan befintlig materiel, genom en teknisk aktiv skyddslösning kan uppnå en förbättrad skyddsförmåga mot indirekt eld. Förmågan som söks är främst avsedd för, men inte begränsad till, att kunna nyttjas för att erhålla ett förbättrat skydd av Försvarsmaktens internationella camper. Därmed utgörs hotbilden framförallt av granatkastarammunition och raketer vilka inom ramen för en teknisk aktiv skyddslösning först måste kunna detekteras för att sen medge förvarning, eller ännu hellre avvärjning, innan de når sitt mål. Arbetets resultat presenteras i form av Förvarsmaktens möjligheter idag tillsammans med en rekommendation om hur skyddsförmågan kan säkerställas på något längre sikt..

Den svenska alternativrörelsen frodades under 1960- och 1970-talet och introducerade för det svenska folket en rad alternativa tankar om hur ett samhälle kan se ut. Rörelsen ifrågasatte tidigare givna auktoriteter och lyck­ades på det viset väcka den politiska debatten om bland annat miljö, jämställdhet och utrikespolitik.Carl Johan De Geer, än idag aktiv som konstnär, var en av de framträdande figurerna i den här rörelsen. En av hans gärningar var en framgångsrik affischproduktion under 1960-talet som uttryckte en politik i symbios med alternativrörelsens politik. De affischer från denna produktion som jag analyserar är: Yttrandefrihet på torget, Skända flaggan, USA mördare, Vägra vapen och ?Turkiet är inte bara...?. Jag har analyserat dessa affischer med en semiotisk bildanalys genom att ha delat upp affischerna i fyra olika meddelanden: det lingvistiska som behandlar texten, två meddelanden som fokuserar på bilden samt det multi­modala som undersöker texten och bildens samverkan.

Uppsatsens syfte är att granska sexton recensioner publicerade i svensk respektive amerikansk press gällande filmen Den Gröna Cykeln (Haifaa Al-Mansour, 2012). Undersökningen grundar i kritikernas syn på genus och jämställdhet samt kulturell och nationell identitet som filmen berör. Recensionerna analyseras och jämförs för att hitta skillnader och likheter i den svenska respektive amerikanska receptionen. Analysen visar att skillnaden mellan de två nationernas reception är uppdelade mellan de två fokusområdena, där de amerikanska kritikerna fokuserar på kulturell och nationell identitet och jämför filmens skildring av det saudiarabiska samhället med den amerikanska kulturen. De svenska kritikerna tycks generellt ha större fokus på filmens skildring av genus och jämställdhet till skillnad från amerikanerna..

Den svenska Försvarsmakten har under de senaste 100 åren varit stadd i ständig förändring. Dess styrka, organisation och uppgifter har ändrats i takt med rådande politiska villkor och  säkerhetspolitiska förutsättningar. Denna anpassningspolitik, som tidigare benämndes elasticitetsprincipen, är en uttalad politisk viljeinriktning syftande till att balansera de ekonomiska anslagen till försvaret med övriga viktiga samhällsområden. Som utgångspunkt för anpassningspolitiken anges, nu som då, säkerhetspolitiska argument. Det är det rådande omvärldsläget som avgör om försvaret måste tillväxa eller kan reduceras, heter det från beslutsfattarna.I denna uppsats görs en jämförelse mellan försvarsbesluten 1936 och 2000.

I december 2003 antogs Sveriges politik för global utveckling (PGU). Målet förpolitiken är att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling genom att all politik som bedrivs ska genomsyras av ett rättighetsperspektiv samt de fattigas perspektiv på utveckling. Uppsatsen utreder vilka förutsättningar det finns för en lyckas implementering av PGU med avseende på handel. Sverige utgör ett exportinriktat land och de senaste åren har Sveriges biståndspolitik svängt från det traditionella biståndet till att handelspolitiken får allt större del av biståndspengarna, med motiveringen att handel gynnar fattigdomsbekämpning.I implementeringsprocessen av PGU är näringslivet en viktig aktör. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur långt implementeringsprocessen sipprar ner.

Bakgrund Särskolan har en speciell position i samhället. Barnen som undervisas där växer upp till ett liv som skiljer sig från livet en icke-funktionshindrad person lever. Pedagogerna i grundsärskolan måste beakta detta när den planerar sin undervisning och ibland avvika från kursplaner och betygskriterier för att göra undervisningen meningsfull för barnet.Syfte Mitt syfte med arbetet är att få reda på hur pedagogerna på en grundsärskola skapar mening i en verksamhet där det handlar om att undervisa barn som senare, i vuxen ålder, i många fall inte kommer att vara produktiva, sett ur en samhällsekonomisk aspekt. Samtidigt som undervisningen är styrd av kunskapsmål och betygskriterier fastlagda i kursplaner.Metod Intervjuer med pedagoger från en grundsärskola. Öppna intervjufrågor.Resultat Pedagogerna visar en stor kunskap kring dels barnens olika funktionshinder och vilka speciella krav dessa ställer på lärandesituationer, och dels på kursplanerna samt betygskriterierna som reglerar skolans undervisning.

Syftet med det här arbetet är att få en fördjupad förståelse för hur skolan förhåller sig till politiska partier som kan tänkas utmana den värdegrund som skolan vilar på. Just nu är det Sverigedemokraterna som inom rikspolitiken kan tänkas sätta värdegrunden på prov; därför undersöks i den här studien lärares och rektorers förhållningssätt till det partiet.  Jag har intervjuat sammanlagt fyra samhällskunskapslärare och två rektorer, uppdelade på två jämnstora gymnasieskolor i Skåne. Skåne är ett län där Sverigedemokraterna har ett relativt starkt stöd, såväl i riksdagsvalet som i skolvalet, och är därför lämplig som undersökningsregion. Min studie visar att det på skolorna inte finns något gemensamt förhållningssätt när det gäller undervisningen om Sverigedemokraterna. Rektorerna anser att det är upp till varje lärare att bedöma hur SD ska hanteras i undervisningen. Förhållningssättet varierar mellan de fyra lärarna. De gör olika bedömningar av huruvida partiets politik strider mot värdegrunden, vilket i sin tur leder till att sättet på vilket lärarna hanterar partiet i undervisningen skiljer sig åt dem emellan.

FRÅGESTÄLLNINGHur använder svenska politiker Twitter? Och hur kan det förstås utifrån medialisering och personifiering?BAKGRUNDDet som skrivs på Twitter tenderar att få mycket uppmärksamhet, och inte bara från de som använder Twitter. Det ligger i dess natur att snabbt koppla samman människor, och skapa räckvidd bra mycket längre än läsarkretsen. Dock utgör twitteranvändare i Sverige en ganska liten skara. Endast två procent twittrar dagligen, och elva procent säger sig twittra någon gång ibland.

Denna uppsats handlar om valen i Israel och Palestina som genomfördes i mars respektive januari 2006. Dessa två val var av stor vikt för hur den eviga konflikten och spänningarna dessa två emellan skulle komma att gestalta sig i framtiden. Ehud Olmert, Ariel Sharons efterträdare hade före det israeliska valet tydliggjort sina planer för hur han tänker sig framtiden, Israels gränser skulle en gång för alla dras med eller utan palestiniernas medverkan. Två månader tidigare hölls ett historiskt val i Palestina. Partiet al-Fatah som dominerat palestinsk politik under en längre tid såg ut att gå mot ett sämre val än väntat.

Föreliggande uppsats kartlägger det politiska intressets och den politiska apatins utveckling i Sverige under 1900-talets senare hälft. Det undersöks också hur antalet ?nya?, så kallade icke traditionella partier med mandat i kommunfullmäktige, förändrats under samma tidsperiod. Genom att förankra studiet av det politiska intresset i en explicit teoretisk grund (ett av uppsatsens syften), som i stor utsträckning förbisetts i tidigare undersökningar, härleddes hypotesen att det politiska intresset torde ha ökat parallellt med ökningen av antalet ?nya? partier i kommunfullmäktige, men likaså med minskningen av etablerade partiers medlemmar och en stigande politikermisstro.

The object of this paper is concerned with the subject youth and politics. The aim of the paper is to study what influence our today modern societies has between two social landscapes, Greece and Sweden and try to give an explanation to why young peoples political engagement is different in the two countries. To fulfil my aim of this paper I have used a few questions, these questions will give me an insight in how young people look at politics, what their interests are and if they feel that they can and ought to act political. The theoretical starting points I?ve used I?ve chosen with reflection to look at the social landscape we live in and its changes over time.