Den här studien syftar till att visa hur Åke Holmberg och Astrid Lindgren gör för att ackommodera läsarens uppmärksamhet från en genre till en annan genom en genreanalys av Kati i Amerika och Skuggornas Hus. Genom en berättarteknisk analys avser jag även att undersöka hur ett genreinslag kan användas för att kompositionellt motivera övergången till ett inslag inom den andra genren. Båda romanerna har en berättarperson som också deltar i handlingen men frågan är om de båda romanerna ger samma intryck av äkta sceniskhet?Analysen av Kati i Amerika och Skuggornas Hus visar att Holmberg och Lindgren kombinerar två olika genrer var, som går parallellt i romanernas handlingar. I studien kommer jag fram till att författarna använder den ena genren för att kompositionellt motivera den andra genren och tvärtom.

En beskrivning av ett borgarhus i trä från 1700-talet, tillika grafisk verkstad för konstnärer. Huset Krogen Amerika i Linköping är ett av de äldsta trähusen som är bevarat på sin ursprungsplats. Det sätts här in i en historisk och socialhistorisk kontext. Syftet är framförallt att beskriva hur konstnärsföreningeen " Krogen Amerika- Grafikcentrum i Östergötland" bildades och flyttade in sin verksamhet i det gamla huset. Här ges också en förklarande teori om hur föreningslivets höjdpunkt, grafikens uppsving som konstform och rivningsvågen i Sverige under 1960-1970-talet sammanstrålade och gav upphov till att flertalet konstnärdrivna föreningar bidrog till att rädda äldre byggnader från rivning.

Den här uppsatsen studerar 1920-talets emigration från Sverige till USA. I uppsatsen undersöks hur sju emigranter i sina livsberättelser berättar om sina erfarenheter av emigrationen.Frågorna som ställs rör hur emigranterna minns och berättar om sina liv i sina livsberättelser. Vad är viktigt för dem att berätta? Vilka händelser är viktiga?De olika berättelserna ställs även mot varandra för att jämföra om de berättar på liknande sätt eller om berättelserna skiljer sig åt. Hur berättar människor om sina liv? Finns det ett speciellt sätt att berätta om emigrationen? Vad är specifikt för individen, tiden och den sociala miljön?.

Specialarbete, 7,5 hpSvenska språket, fortsättningskurs 1203VT 2013Handledare: Einar Korpus.

The aim of this essay has been to show how the object America is constructed in two of the most used history books in Swedish high school. The theoretical framework used in this paper is based on the post-structural discourse analysis as presented by Michel Foucault. More specifically can be said that Foucault´s theories about formation of objects have been used as a tool to show how the image of America is constructed in the books. Later this paper also discuses which subject positioning the studied books take, also this inspired by Foucault´s theories.The study is presented with long quotes from the studied material to reach a transparency that enables the reader to see which dictums the conclusions are based on. This also makes it easy for the reader to judge whether or not the conclusions are reasonable.

Sverige var för över hundra år sedan ett utvandrarland. Under 1800-talet lämnade i genomsnitt 100 personer landet varje dag. Från och med 1821 fram till 1930-talet utvandrade cirka 1,2 miljoner svenskar, de allra flesta till Amerika. I det närmaste var femte, sammanlagt över 200 000, återvände till Sverige. Dock var det 1 miljon som aldrig återvände.Examensuppsatsen belyser den svenska emigrationen under 1800-talet till Amerika som företeelse och dess förekomst och roll i undervisningen på högstadiet.Studien visar att emigrationen som företeelse inte används i undervisningen.

Specialarbete, 7,5 hpSvenska språket, fortsättningskurs SV1203VT 2013Handledare: Einar Korpus.

Syfte:Jag har velat svara på frågeställningarna hur maskulinitet och femininitet framställs i "The Vampire Diaries"Tidigare forskning:I min teori har jag utgått från Linda Fagerström och Maria Nilson som har forskat om hur medier påverkar våra perspektiv angående genus, Marguerite Morits som har studerat filmer och serier i televisionen i Amerika på 1970-talet utifrån ett genusperspektiv och Emile Durkheim som har studerat maskulinitet och femininitet i samhället utifrån ett historiskt perspektivMetod och material:Jag har utfört en semiotisk analys av de tre första avsnitten i den första säsongen av "The vampire diaries". Det är en serie som sänds i televisionen på kanalen TV6 i Sverige och på kanalen CW i Amerika. Semiotik kan kortfattat beskrivas som teckenlära. I analysen har jag utgått från ett genusperspektiv.Huvudresultat:Jag har funnit en framställning av femininitet och två framställningar av maskulinitet i "The Vampire Diaries". De båda maskulina framställningarna liknar varandra samtidigt som det finns skillnader mellan dem.

Magisteruppsats i svenska språket, SV2140, 15hpVårterminen 2012Handledare: Maia AndréassonExaminator: Elisabet Engdahl.

The survey aims to investigate and analyze how the image of Sweden and "Swedish character? is produced in the correspondence between Swedish immigrants and family at home, compared to how the image of America and the U.S. is produced. The starting point is the concept of identity, which is shaped by the social group a person belongs, which can lead to stereotypes are formed. How does the Emigrant describe his new life in letters home to Sweden? What comparisons are made? What memories are passed from the time at home? How does the picture changes over time? How does the stereotypes change over time? The material used are remnants and secondary sources in the form of correspondence between emigrants and their relatives back home.

I uppsatsen undersöks bildens betydelse för den svenska utvandringen till Amerika vid 1900-talets början. Utgångspunkten är i Västernorrland och en analys av Örnsköldsviks Allehanda,Allers Familj-Journal och Hvita Stjern-Liniens rederibroschyr. Under antagandet att varjebild fick ett större nyhetsvärde i en mer bildfattig kultur än den vi har idag och sparades underen längre tid är syftet att undersöka den blivande emigrantens bildvärld och världsbild. Frågorsom behandlas är: I vilket källmaterial förekom bilder, vilken funktion fyllde de och vilkenkunskap om Amerika kan den blivande emigranten tänkas ha haft? Vidare behandlasemigrantens bildbiografi, emigrationsbildens ontologi och bilden som emigrationspåverkandefaktor.

Syfte:Jag har velat svara på frågeställningarna hur maskulinitet och femininitet framställs i "The Vampire Diaries"Tidigare forskning:I min teori har jag utgått från Linda Fagerström och Maria Nilson som har forskat om hur medier påverkar våra perspektiv angående genus, Marguerite Morits som har studerat filmer och serier i televisionen i Amerika på 1970-talet utifrån ett genusperspektiv och Emile Durkheim som har studerat maskulinitet och femininitet i samhället utifrån ett historiskt perspektivMetod och material:Jag har utfört en semiotisk analys av de tre första avsnitten i den första säsongen av "The vampire diaries". Det är en serie som sänds i televisionen på kanalen TV6 i Sverige och på kanalen CW i Amerika. Semiotik kan kortfattat beskrivas som teckenlära. I analysen har jag utgått från ett genusperspektiv.Huvudresultat:Jag har funnit en framställning av femininitet och två framställningar av maskulinitet i "The Vampire Diaries". De båda maskulina framställningarna liknar varandra samtidigt som det finns skillnader mellan dem.

I studien har sju nutida ämnesböcker i religionskunskap riktade mot grundskolans senare år granskats. Det har skett utifrån hur de skildrar de förcolumbianska högkulturerna i Amerika som utvecklats självständigt utifrån två separata kulturområden: MesoAmerika med maya och azteker samt Centralanderna med inkas. Med frågeställningar riktade mot vilket textutrymme kulturerna får i läromedlen, om det förekommer negationer i skildringarna samt hur tydliga läromedelsförfattarna är i sina beskrivningar av de termer de använder, har studien bl.a. visat på att de båda kulturområdena ofta blir förbisedda fastän de är två av de sju ställen på jorden förutom de i Kina, Mesopotamien, Egypten, Indusdalen, samt Nigeria, där högkulturer utvecklats självständigt. Studien visar på att i den ringa omfattning som ges åt studiets kulturer i läromedlen så projiceras en sammanfattande bild av dem som exotiska och annorlunda.

AbstractKitty-böckerna har sedan 1950-talet lockat unga flickor att läsa och bli en del av en fiktiv spännande värld. Det var en ny typ av flickbok, som lyfte fram en ung, vacker och kompetent kvinnlig detektiv som radikalt skilde sig från tidigare traditionella böcker avsedda för flickor. Med en långseriebok som än idag är en del av unga flickors gränsliv mellan barndom och ungdom hjälper författarsyndikatet Carolyn Keene unga flickor att glömma verkligheten runt sig och iklä sig rollen som hjältinnan Kitty.Syftet med uppsatsen är att visa vilka inslag som indikerar vilket årtionde boken för in läsaren i. Med hjälp av reader-response-teorin kommer också sådant läsaren själv i relation med texten skapar att lyftas fram. Läsning av Kitty-böckerna i vuxen ålder har också uppenbarat sådant som helt saknas, sådant som skulle kunna vara relevant i böcker skrivna ursprungligen i Amerika.

Syfte: Syftet med denna undersökning är att göra en komparativ studie mellan Sverige-och global aktiefonder för att vidare analysera vilka aktiefonder som ger högst avkastning.Metod: Uppsatsen bygger på en statistisk analys vilket sekundärdata ligger till grund för våra beräkningar. Genom tillämpning av kvantifierbar hård data där bland annat historiska aktiekurser ingår, så har en kvantitativ studie använts. Befintliga teorier och modeller har tillämpats.Slutsats: Studien visar i stort sett att högre risk ger en högre avkastning. Under period 1 presterade Latin Amerika fonderna bäst varefter Sverige fonder presterade bättre under period 2. Dessa marknader kan vara väldigt oberoende av varandra och tenderar därmed inte att följa varandras kursutveckingen.