It's an everyday experience shared by many that nature can be of help in relieving pain, reducing stress, support mental recovery etc. In the last three decades or so this experience has also found support in a large number of scientific investigations. Among other things the experience of nature has been shown to reduce stress and pain in patients and to boost concentration and reduce impulsive behavior in children. Most of this research however has mainly been concerned with the visual modality. In this thesis the aim has been to focus on the auditory modality in this context by trying to reveal some effects on people from the exposure of nature sounds played indoors in three different environments: a grammar school class room, a kindergarten play room and a post-surgery wake up room at an intensive care unit.

BackgroundResearch shows that the majority of patients feel anxiety before and during anesthesia. It has been shown in several studies that preoperative anxiety may cause adverse effects in the postoperative course. Nurse anesthetists have a key role in creating a safe environment and the opportunity to use different interventions to reduce the degree of anxiety.AimThe aim of the study was to examine which interventions may reduce anxiety in adult patients before and during both general, local and regional anesthesia.DesignSystematic literature review with a quantitative approach.ResultsSeveral studies indicate that gabapentin and pregabalin can reduce anxiety before and during anesthesia. The anxiety reducing effect appeared to be dose dependent. The naturopathic drugs Citrus aurantium blossom and Passiflora incarnata Linneaus were found to reduce anxiety before anesthesia.

Syfte: Sammanställa och granska studier gällande postoperativ behandling vid ruptur av ligament patella. Detta för att beskriva effekt och kvalitet på studier om postoperativ behandling.Metod: En beskrivande litteraturstudie valdes som design, med sökorden: patellar ligament, patellar tendon, rupture, knee injuries, surgery. Av totalt 1240 träffar valdes 13 relevanta artiklar publicerade mellan 1999-2013 efter sökningar i databaserna PubMed, PEDro, COCHRANE, SCOPUS, CINAHL, SPORTDiscus och AMED. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt PEDro scale.Resultat: Två postoperativa behandlingar beskrevs, tidig och sen mobilisering. Antingen placeras knäleden i ett stabiliserande knäskydd som till en början låser knäleden i full extension eller så påbörjas tidig mobilisering av den opererade knäleden.

Trycksa?r a?r ett fo?rekommande problem inom den kirurgiska omva?rdnaden som leder till o?kade va?rd- och samha?llskostnader samt ett o?kat lidande fo?r patienten. Det a?r av stor vikt att va?rdpersonalen arbetar fo?rebyggande fo?r att motverka uppkomsten av trycksa?r samt att i god tid uppta?cka om ett trycksa?r har uppsta?tt.Syftet med denna studie var att underso?ka trycksa?rsincidens efter la?ngvarig neurokirurgisk kirurgi, identifiera vart trycksa?ren uppsta?r och om de kunde kopplas till riskfaktorer.Metoden som valdes var en kvantitativ prospektiv kohortstudiedesign fo?r att resultatet skulle kunna anva?ndas i den peroperativa och postoperativa omva?rdnaden. Hudkostymen inspekterades tva? ga?nger postoperativt pa? tjugoen patienter.Resultatet visade att 76 % av studiedeltagarna hade trycksa?r efter operation och det vanligaste fo?rekommande omra?det var ha?larna.

Bakgrund Antalet kirurgiska ingrepp förväntas öka, och därmed ökar även den totala risken för komplikationer. Världshälsoorganisationen, World Health Organization, WHO, har tagit fram en Checklista att använda i samband med kirurgiska ingrepp för att minska komplikationer och öka patientsäkerheten. Syftet med föreliggande studie är att undersöka operationssjuksköterskors erfarenheter av Checklistan. Metod En pilotstudie genomfördes och fem operationssjuksköterskor intervjuades. Intervjuerna transkriberades ordagrant och en manifest kvalitativ innehållsanalys gjordes med induktiv ansats. Resultatet visar att det fanns hinder vid användning av Checklistan, det fanns en ovana vid de nya rutiner som Checklistan innebär, arbetslagets attityder påverkar användningen och att vissa i operationsteamet visade oförståelse för Checklistans syfte.

Syftet för denna studie var att studera förekomsten av postoperativa sårinfektioner hos patienter som genomgått kärloperation med inguinal incision under åren 2008 till och med mars månad 2013. Undersöka skillnader gällande riskfaktorer inom studerad patientgrupp för förekomst av postoperativ sårinfektion samt studera om patienter som utfört endovaskulär metod under samma vårdtillfälle oftare drabbades av postoperativ sårinfektion än de patienter som inte genomgått endovaskulär metod under samma vårdtillfälle. Metoden som användes var granskning av patientjournaler efter utifrån studien utvalda specifika operationskoder. Granskningen av de 54 patientjournalerna skedde med hjälp av egenmodifierad tidigare använd granskningsmall. Studieresultatet visar att förekomsten av postoperativa sårinfektioner hos den studerade patientgruppen uppgår till 22,2 %.

Det är en unik upplevelse att bli opererad med lokalanestesi och vara vaken under ett operativt ingrepp. Patienten överlämnas till vårdpersonalen och är beroende av deras omhändertagande och kunskap. Kontinuerlig information under ingreppet samt ett gott bemötande från personalen kring patienten är avstor vikt för att skapa en trygg miljö och ge god omvårdnad. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse och känslor av den perioperativa omvårdnaden när de var vakna under ett operativt ingrepp. Fyra intervjuer med konsekutivt utvalda patienter som genomgått operationen på sjukhus i sydvästra Sverige inkluderades i studien.

Assessing and measuring post-operative pain in all animals is a challenge, but doing it in small mammals, for example guinea pigs, presents an even larger difficulty. Validated pain scales developed for use in dogs in clinical practice are currently available, but no such scale has been widely accepted for use in guinea pigs in the veterinary setting. In this experimental study, six guinea pigs that had undergone surgery and anaesthesia were observed for behavioural changes that could be associated with pain. The six guinea pigs were also given pain scores with the use of Colorado State University Feline Acute Pain Scale (CSU-APSF), a scale which uses both behaviour when not handled, body tension and response to palpation to evaluate pain intensity. The six guinea pigs showed a number of different behaviours, for example rigid posture, fixed stare and ?wet dog response? (the body is vigourosly shaken), that could be associated with pain.

Operationssjuksköterskan träffar dagligen patientersom ska genomgå någon form av kirurgi. Många patienter upplever rädsla och oroi den perioperativa perioden där operationssjuksköterskan har som uppgift attskapa en tillitsfull relation och vara ett stöd för patienten. Humor har visatsig ha en positiv inverkan på interaktionen mellan patient och vårdare. Syfte: Att sammanställa kunskap om hur patientenoch sjuksköterskan kan uppleva humor i omvårdnaden och hur humor kan användassom ett kommunikationsredskap. Metod: Metodenvar litteraturstudie.

Axelopererade personer har svårt att röra sig under några veckor efter operationen. Den som bor i glesbygden och blir opererad i axeln eller armen måste regelbundet åka långa sträckor för att besöka sjukvården och bli undersökt. Frågan är om det går att minska dessa bilturer och samtidigt behålla vårdkvaliteten? Man har kunnat reducera patienternas resande till och från sjukvården med hjälp av en enkel videokonferensanläggning som patienten får låna hem. Med denna utrustning kan patienten upprätta videomöten med vårdpersonalen istället för att åka till sjukvården.

Bakgrund: Tidigare forskning visade att ett kirurgiskt ingrepp är en stressfylld upplevelse både fysiskt och psykiskt eftersom kroppens integritet hotas. Preoperativ oro var ett vanligt problem vid elektiv kirurgi. Omvårdnad var ett stöd till medicinsk behandling t.ex. genom information som minskar patientens oro och ängslan samt ökar patientens tolerans för smärta. Syftet: Var att beskriva vad patienterna är oroliga för inför elektiv kirurgi samt ge kunskap i vad sjuksköterskan omvårdnadsmässigt kan göra för att minska oron inför elektiv kirurgi.

Suicid har länge varit den främsta dödsorsaken bland unga människor.Det är en stor uppgift för sjukvården att bemöta patienterna på ett respektfullt sätt med en öppenhet och acceptans. Att ge en personcentrerad vård kräver ett holistiskt synsätt, vilket kan vara en utmaning och bygger på god kommunikation. Det finns endast ett fåtal studier genomförda om patienters upplevelser av att bli vårdade på sjukhus. Det gör att behovet av fler studier kring ämnet bör genomföras. Syftet var att belysa patienters upplevelser av omvårdnad på sjukhus efter suicidförsök.Studien var en litteraturstudie där resultatet baserades på 11 vetenskapliga artiklar som granskades och bearbetades.

ABSTRACTPressure ulcers are a serious health damage that causes great suffering, prolonged hospital stays and increased health care costs. Patients undergoing surgery are at high risk of developing pressure ulcers and it is the operating theatre nurse responsibility to protect against health damage through nursing. There are little research made in the area of perioperative pressure ulcer prevention. In order to investigate perioperative pressure ulcer preventive care measures that are described in the litterature and to answer the question how the operating theater nurse can protect the patient, a pilot study of a systematic literature review was carried out. Data base searches were conducted in PubMed and Cinahl from where ten articles were selected and examined for their quality and content.

Distriktssköterskan är ofta den sista länken i vårdkedjan från den somatiska vården och hemsjukvården. En fungerande överrapportering från den slutna somatiska vården till hemsjukvården är av yttersta vikt för patientens trygghet och säkerhet och det är därför viktigt att innehållet i omvårdnadsepikrisernas uppfattas som relevant för den fortsatta vården. En omvårdnadsepikris skall innehålla en slutanteckning över de omvårdnadsåtgärder som genomförts på sjukhuset och en kort beskrivning över patientens aktuella omvårdnadsbehov. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors uppfattning om omvårdnadsepikrisernas relevans och användbarhet i den fortsatta vården i hemmet av palliativa patienter samt att jämföra dessa med det faktiska innehållet i omvårdnadsepikriser skrivna av sjuksköterskor inom den slutna somatiska vården.Studien har genomförts med en innehållsanalys av 16 omvårdnadsepikriser insamlade från en kirurgiavdelning på ett större sjukhus i Göteborgsregionen samt semistrukturerade intervjuer med fem distriktssköterskor i Göteborgsregionen. Avslutningsvis jämfördes resultatet från de två datakällorna för att bedöma överensstämmelsen mellan dessa.

Cardiovascular disease is the leading cause of death in the Western world. For persons who have had a myocardial infarction the following rehabilitation and the group training, which is a part of this, are very important. The cardiac rehabilitation is designed to limit the physiological and psychological effects of cardiovascular disease. Purpose: This study aimed to examine how patients with cardiovascular disease experienced group training in relation to the International Classification of Function, Disability and Health, ICF. Method: A qualitative interview study was performed according to Malterud, inspired by the Grounded Theory method.