Bakgrund: I Sverige drabbas omkring 30 000 personer per år av hjärtinfarkt, varav sextioprocent är män och fyrtio procent är kvinnor. Ateroskleros i hjärtats kranskärl är den dominerande orsaken till hjärtinfarkt och den härrör från flera livsstilsrelaterade riskfaktorer. Det mest rapporterade symptomet hos både män och kvinnor är bröstsmärta, men kvinnor uppger fler atypiska symptom än män. Efter genomgången hjärtinfarkt är det viktigt att delta i hjärtrehabilitering. Hjärtinfarkt har tidigare setts som en sjukdom som bara drabbar män och denna syn lever ibland kvar.

Mollberg, A. Från intensivvård till vårdavdelning. Sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att ta emot en intensivvårdspatient - en intervjuundersökning. Examensarbete i omvårdnad 15 hp. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för Omvårdnad, 2008. Tidigare studier har visat att det finns problem i samband med att en intensivvårdspatient överflyttas till en lägre vårdnivå, då vårdavdelningens förutsättningar och begränsade resurser har svårt att möta patientens vårdbehov.

Bakgrund Anestesisjukvården i Sverige upprätthåller en hög grad av patientsäkerhet. Trots detta innebär all komplex verksamhet risker. Nuvarande lagstiftning och ett förändrat synsätt mot ett systeminriktat, förebyggande patientsäkerhetsarbete stöder behovet av att undersöka förekomsten av latenta, okända risker.Syfte Syftet är att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av latenta patientsäkerhetsrisker i samband med anestesisjukvårdMetod Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer inspirerade av Critical incident method med tretton anestesisjuksköterskor på tre sjukhus i Sverige. Insamlad data bearbetades med innehållsanalys.Resultat Studien påvisade att latenta riskfaktorer förekommer inom anestesisjukvård och att intervjuer med anestesisjuksköterskor ger en möjlighet till att tydliggöra dessa faktorer. Huvudområdena för de latenta risker som framkom är - organisation, kommunikation, datorsystem/ dokumentation och medicinsk teknisk utrustning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare beskriver erfarenheter av att bemöta tysta elever i skolan utifrån deras kommunikativa och språkliga förmågor. Med hjälp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fyra yrkesverksamma lärare på låg- och mellanstadiet presenterar studien hur lärarna beskriver att de bemöter tysta elever i skolan samt hur de beskriver att de anpassar undervisningen för att lyfta fram tysta elevers kommunikativa och språkliga förmågor.Utifrån ett fenomenologiskt perspektiv har intervjuerna tolkats och analyserats med avsikt att lyfta fram lärarnas beskrivningar av sina erfarenheter, bemötanden och anpassningar.En slutsats i denna studie är att lärarna upplever att tysta elevers tysthet är situationsberoende.  Den kan vara beroende av gruppstorleken eller miljön. Ett annat resultat som framkom var att lärarna ansåg att det var betydelsefullt att skapa en trygg undervisningssituation för att få de bästa förutsättningarna för framför allt de tysta eleverna. Lärarna beskrev också olika tillvägagångssätt som de använde för att kunna bedöma elevernas muntliga förmågor. I studien framkom också att lärarna upplevde en del hinder för sina ambitioner att skapa bra undervisningssituationer.

Utvecklingen inom äldreomsorgen har under de senaste decennierna lett till en mer marknadsanpassad äldreomsorg. Den äldre ska efter att ha fått sitt biståndsbeslut välja vilken utförare som ska tillhandahålla den beviljade insatsen. Valfrihetssystem blir allt vanligare i samhället och valfrihet i sig har länge varit ett politiskt mål. Syftet med denna uppsats var att undersöka äldre personers erfarenheter av att välja hemtjänst. Frågor som har tagits upp är hur man väljer, vad som påverkar hur man väljer, om valet anses vara lätt och om man generellt är nöjd med det system som finns.

Denna studie kommer sig av författarens nyfikenhet på hur drömgrupper med Ullmans metod kan vara till användning för psykoterapeuter för personlig del samt hur det kan vara till hjälp att använda drömmar i den psykoterapeutiska processen i klientarbetet.Det finns mycket skrivet om drömmar och hur drömmar kan tolkas, men hur man kan få en praktisk träning och egna erfarenheter till detta har varit svårare att hitta litteratur kring. Det har visat sig att det är relativt sällsynt att drömmar används. Många gånger på grund av att psykoterapeuterna inte själva har erfarenheter att utforska drömmen. Syftet med studien var att ta reda på vad drömgruppsarbetet betytt för tre erfarna psykoterapeuter på ett personligt och ett professionellt plan.Den metod som valdes var kvalitativ metod där författaren intervjuat tre psykoterapeuter om deras erfarenheter av drömgruppsarbete och vad de uppfattat att det inneburit för dem. Intervjuerna har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Av analysen framkommer att alla tre använts sig av drömmar kontinuerligt. De upplevde att de genom drömgruppsarbetet fått en metod att på ett strukturerat sätt intressera sig för klienters drömmar.

Spinal immobilisering av patienter som drabbats av trauma är vanligt förekommande i ambulanssjukvården. Om en person blivit utsatt för ett högenergitrauma, exempelvis varit med i en bilolycka eller fallit från hög höjd, bör dennes nacke och ryggrad immobiliseras så att eventuella skador på kotpelaren inte förvärras. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av spinal immobilisering av patienter som drabbats av trauma. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen skedde genom individuella, semistrukturerade intervjuer med tio deltagare. Vidare analyserades intervjutexterna med manifest kvalitativ innehållsanalys och tre kategorier framkom; Att inte veta vad som väntar, Att göra det bästa för patienten och Att känna sig bekväm med utrustningen.

Tidigare studier visar på en dålig följsamhet till kompressionsbehandling efter sårläkning med en ökad risk för recidivsår. Recidivsår får stora konsekvenser för patientens välbefinnande och ger även en ökad belastning och ekonomiska konsekvenser för sjukvården. Det är viktigt att få patienten medverkande i sin kompressionsbehandling eftersom detta ökar patientens följsamhet till behandlingen. Studiens syfte var att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av att medverka till ökad följsamhet till kompressionsbehandling med kompressionsstrumpor hos patienter med läkta venösa bensår. En kvalitativ strategi med induktiv ansats valdes.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva personer med traumatisk hjärnskadas erfarenheter av fritidsaktiviteter. Den undersökta gruppen bestod av sju personer i åldern 26 ? 54 år. Tid efter traumat var minst två år. Datainsamlingen genomfördes genom individuella semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) och resulterade i tre kategorier: ? Personliga begränsningar vid utförandet av fritidsaktiviteter?, ? Förändring av utförandet eller annat val av fritidsaktiviteter?, ?Miljöns påverkan av utförandet av fritidsaktiviteter?.

Bakgrund Typ 2- diabetes är en kronisk sjukdom som ställer personen inför att leva sitt liv med ett förändrat hälsotillstånd. Förändrad livsstil är en central del av behandlingen vid typ 2- diabetes och detta ställer stort krav på ett lärande och personen blir beroende av sjukvården. Sjuksköterskans undervisande arbete har en central roll vid möte med patienten som har en kronisk sjukdom. Syfte Syftet är att beskriva de upplevelser av och förväntningar på patientundervisning som patienter med typ 2- diabetes har. Metod Denna uppsats är en litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar 8 kvalitativa och 2 kvantitativa från sökningar i databaserna CINAHL och PUBMED.

Studiens syfte är att undersöka hur gymnasieungdomars sexuella erfarenheter ser ut samt att jämföra om det finns några likheter och/eller skillnader mellan ungdomar som går studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasieprogram samt om ungdomars sexuella erfarenheter skiljer sig åt beroende på könstillhörighet. Undersökningen genomfördes med en kvantitativ forskningsansats i form av en enkätstudie. Enkäter delades ut till ungdomar i årskurs 1-3 på en gymnasieskola. Studien baseras på 104 ifyllda enkäter. De teoretiska utgångspunkter som används vid analysen av det empiriska materialet är begreppet ?Kärleksideologin?, ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på kön, genus och sexualitet samt ett utvecklingsteoretiskt perspektiv vilket skildrar både den biologiska och psykologiska synen på ungdomars utveckling.

AbstractTitel: Tre grundskollärares erfarenheter kring mobbning.Författare: Linda Nygren.Typ av arbete: Examensarbete, 10 poäng, B-nivå, pedagogik.Handledare: Kristina Wallden Hillström, Examinator: Maud Söderlund.Program: Lärarprogrammet, Högskolan i Gävle.Datum: december 2007.SyfteTidigare forskning har visat att mobbning har blivit ett samhällsproblem och att lärare bör ta tag i ett mobbningsärende med ödmjukhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur lärare i åk 7-9, på två olika skolor, uppfattar mobbning samt hur respektive skola arbetar i förebyggande avsikt. Studien fokuserar på grundskollärares perspektiv och erfarenheter kring mobbning, hur man kan arbeta förebyggande samt hur man kan arbeta i akuta mobbningsfall.MetodDen metoden som valdes att användas var intervjuer med tre grundskolelärare på två olika grundskolor i samma kommun i mellersta Sverige. Intervjun var ostrukturerad, d.v.s. att frågorna ställdes i den ordning situationen tillät.

Arbetets art: Uppsatsarbete omfattande 15 högskolepoäng C, inom ämnet arbetsterapi.Svensk titel: Arbetsterapeuters erfarenheter och kunskaper om förskrivning av kognitiva hjälpmedel för personer med demens.Engelsk titel: Occupational therapist?s experience of and knowledge about prescribing cognitive aids for people with dementiaFörfattare: Urvi Mistry och Sofia ThorinHandledare: Ingvor PetterssonDatum: 2011-12-12Antal ord: 8077Sammanfattning: Sveriges befolkning blir allt äldre och därmed ökar även gruppen av människor som drabbas av åldersrelaterade sjukdomar, bland annat demens. Demens är en progredierande sjukdom som påverkar personens aktivitetsförmåga negativt. I tidigare undersökningar framkommer ett behov av att öka kunskapen om kognitiva hjälpmedel inom demensvården. Tekniska framsteg har öppnat nya möjligheter för personer med kognitiva funktionsnedsättningar.

Bakgrund: Postpartum depression är ett relativt vanligt tillstånd hos nyblivna mödrar, men kan vara svårt att identifiera i ett tidigt skede. Det kan resultera i ett onödigt lidande för de drabbade kvinnor som inte blir tagna på allvar inom vården. Syfte: Att belysa kvinnors erfarenheter av postpartum depression. Metod: En systematisk litteraturstudie där sökningar av aktuell forskning gjordes i tre databaser: Cinahl, PsycINFO och PubMed. Tio kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades.

Introduktion: När ett barns skrivs in på sjukhus för operation blir hela familjen påverkad. Inom barnsjukvården är föräldranärvaro och föräldrastöd mycket betydande. Tidigare forskning har påvisat att föräldrar känner oro och stress under sjukhusvistelsen och att barnen påverkas av föräldrarnas sinnesstämning. Tiden före operation, på vårdavdelning, innebär en hel del procedurer men trots detta även en del väntan. Väntan och ovissheten kring när barnets operation ska bli av, ökar möjligen känslan av ängslan.