AbstractExamensarbete inom Lärarprogrammet LP01Titel: Erfarenhetsbaserat lärande - Lärares uppfattningar och förståelser av att använda eleverserfarenheter och upplevelser i undervisningen.Författare: Jessica WindströmTermin och år: VT´14Kursansvarig institution: Göteborgs Universitet, Sociologiska institutionenKurs: LAU 390Handledare: Birgitta KullbergExaminator: Hans RystedtRapportnummer: HT12-2920-060_____________________________________________________________________________Nyckelord och nyckelbegrepp: Elevers erfarenheter i undervisningen, lärares uppfattningar ocharbetssätt, sociokulturellt perspektiv, fenomenografiskt förhållningssätt, progressivt, levandegöra,livslångt lärande, skolan- en del av samhället, gränsöverskridande undervisning, det livsvidalärandet, undervisningsbaserat lärande.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att synliggöra lärares uppfattningar av möjligheter och fördelar medatt arbeta erfarenhetsbaserat i undervisningen, det vill säga av att basera undervisningenpå elevernas tidigare erfarenheter och nyvunna upplevelser. Studiens frågeställningar är;Hur uppfattar lärare att de arbetar erfarenhetsbaserat? Varför skall man, enligt lärarna,undervisa erfarenhetsbaserat? Vad uppfattar lärarna att man bör tänka på då man arbetarerfarenhetsbaserat?MetodStudien är kvalitativ och har lärarens perspektiv. Metod och material som använts ärfrågeformulär med öppna/autentiska frågor, som besvarats av 15 lärare via mail samtlitteratur och forskning av vikt för ämnet.ResultatResultatet visar att om man som lärare i sin undervisning levandegör undervisningen,arbetar gränsöverskridande mellan teori och praktik, utgår från elevernas erfarenheter,dvs. förförståelser och behov och låter eleverna lära genom att använda sin eller sinalärstilar, kan eleven tillgodogöra sig och utveckla kunskapen mot en livslång och livsvidsådan.Studiens betydelse för lärarverksamhetenStudien avser att bidra till en utveckling av lärarverksamheten så att undervisningenvarieras enligt gällande styrdokument, Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr11) i vilkenanvändningen av elevernas erfarenheter i undervisningen poängteras.

Bakgrund: Ambulanspersonal har en arbetsmiljö som skiljer sig från arbetsmiljön hos annan vårdpersonal. Miljön har betydelse för hur omvårdnaden förmedlas och för hur den upplevs av patienten. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka ambulanspersonalens erfarenheter av hur prehospital arbetsmiljö kan påverka möjligheten att utföra god omvårdnad. Metod: En kvantitativ enkätundersökning genomfördes på 2 ambulansstationer. Insamlad data sammanställdes via statistikprogrammet Statistical Package for Social Sciences (SPSS) version 19.0 och analyserades deskriptivt.

Mitt syfte med denna undersökning är att få en fördjupad kunskap om hälsopedagogers erfarenheter kring friskvårdsstrategier och friskfaktorer. Jag har intervjuat fyra verksamma hälsopedagoger. Resultatet visar att det salutogenetiska synsättet bildar ett underlag för det hälsofrämjande arbetet och fokus ligger på friskfaktorer, på det som bidrar till att bevara och förbättra hälsan. Liksom forskningen menar de intervjuade att det är viktigt att lyfta fram det friska när vi strävar efter att skapa friska arbetsplatser. Vidare menar de att friskvårdsarbetetbör handla om långsiktiga strategier och inte bara korta projekt vid något enstaka tillfälle.Hälsoprofilbedömningar (HPB) som är en vetenskapligt förankrad metod, är den vanligaste friskvårdsstrategin som används bland hälsopedagogerna.

 Intensivvårdsjuksköterskan möter i sitt dagliga arbete många patienter som behandlas i respirator. Långvarig respiratorbehandling innebär ofta ökade risker för komplikationer. Med anledningen av detta är det viktigt att minska tiden i respirator med effektiv urträning. Att tränas ur respiratorn är en individuell process och bör därför anpassas efter patientens förmåga. Syftet med examensarbetet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av tracheostomerade patienters urträning ur respirator.

Bakgrund: Distriktsjuksköterskan har en betydande roll i att upptäcka barn som har misshandlats och de har enligt lag skyldighet att vid misstanke anmäla till socialtjänsten i kommunen. Dock påpekar tidigare forskning att det finns problem då distriktsjuksköterskor inte anmäler vid misstanke om att barn far illa. Det är viktigt att få klarhet i vilka erfarenheter distriktsjuksköterskan har av att anmäla misstänkta fall av barnmisshandel eftersom anmälningsnivån till socialtjänsten är låg. Syfte: Att beskriva distriktsjuksköterskans erfarenhet av att anmäla misstänkta fall av barnmisshandel inom barnavårdscentralens verksamhetsområde till socialtjänsten. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod där intervjuer användes som datainsamlingsmetod.

Mobbning är ett ökat problem bland barn och ungdomar. Under år 2010 ökade anmälningarna till skolinspektionen med 47 % från föregående år. Enligt Barnombudsmannen är det viktigt att inte bara se det som ett skolproblem utan också som ett samhällsproblem. I ett tidigare arbete om mobbning på Sveriges ridskolor visar resultatet att mobbning förekommer på mer än hälften av ridskolorna.Syftet med vår studie var att ta reda på hur sex verksamhetsansvariga ridskolechefer med ridlärarutbildning, ser på fenomenet mobbning. Studien hade tre frågeställningar, Vad har ridlärare för erfarenheter kring mobbning på ridskola? Vad är mobbning enligt ridlärarna? Finns det någon plan för åtgärder eller förebyggande arbete mot mobbning?Studien var av kvalitativ karaktär.

Miljöcertifieringssystemen PEFC och FSC ställer krav på uppföljning och revision för att säkerställa att kraven och kvalitén uppnås. Studiens syfte var att belysa de skogliga maskinentreprenörerna och förvaltarnas/virkesinköparnas erfarenheter av arbete med uppföljning inom miljöcertifierat skogsbruk. Materialet insamlades genom telefonintervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys, vilket ledde fram till resultatet. Uppföljningen och traktdirektivet har en viktig roll för att nå miljöcertifieringarnas krav. Dialog och delaktighet mellan de olika yrkesgrupperna var viktig, enligt respondenterna, för att miljöcertifieringen ska nå en hög kvalité och för att skapa engagemang och vilja att förbättra arbetet..

En del av sjuksköterskans grundläggande arbete är att identifiera olika faktorer som kan påverka patienters upplevelse av smärta och smärtuttryck. För att en sjuksköterska skall kunna se en balans mellan effekt och biverkningar samt använda sig av nödvändig övervakning av smärtlindringen behövs kunskap. Föreliggande studies syfte var att belysa hur sjuksköterskor upplever sina kunskaper om och erfarenheter av intravenös smärtbehandling. I studien besvarade 35 sjuksköterskor arbetande på kirurgiska vårdavdelningar på ett sjukhus i södra Sverige, en enkät med såväl öppna som slutna frågor. De öppna frågorna analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys.

Bakgrund: Trots att flera professioner är skyldiga att anmäla vid misstanke om att ett barn far illa finns det ett stort mörkertal. Sjuksköterskor som arbetar med barn befinner sig i en idealisk situation för att se tecken och verka förebyggande eller stoppa en fortsatt misshandel. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av misstänkt barnmisshandel. Metod: Grunden för studien var en litteraturöversikt över kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som kritiskt granskades. Resultat: Fyra huvudkategorier uppenbarades; sjuksköterskans roll, anmälan, kunskap och stöd.

Bakgrund: I barnmorskans arbete inom förlossningsvården inträffar olika akuta obstetriska vårdsituationer som kan innebära risk för både den födande kvinnans och barnets hälsa och liv. Dessa situationer kan medföra att barnmorskan utsätts för risken att drabbas av emotionell stress. Forskning visar att debriefing kan hjälpa hälso- och sjukvårdspersonal att bearbeta sina upplevelser efter traumatiska vårdsituationer och därmed förebygga psykisk ohälsa. Forskning om debriefing inom barnmorskans kontext är begränsad. Syfte: Syftet med examensarbetet är att beskriva barnmorskors erfarenheter av debriefing efter akuta obstetriska vårdsituationer inom förlossningsvården.

Syftet med denna litteraturöversikt var att kartlägga forskningsfronten och sammanställa arbetsterapeutiska interventioner och kvinnors erfarenheter av stress-relaterad ohälsa i arbetsför ålder. Datainsamlingen genomfördes genom en systematisk litteratursökning i databaser via Luleå universitetsbibliotek samt sekundära sökningar. Artiklarna kvalitetsgranskades och bevisvärde bedömdes. Resultatet grundades på tio kvalitativa och kvantitativa artiklar. Artiklarna analyserades och redovisades utifrån en arbetsterapeutisk teoretisk modell för att tydliggöra hur interventioner och erfarenheter påverkar människans aktivitet och aktivitetsutförande utifrån viljekraft, vanebildning, utförandekapacitet samt miljön.

När patienten önskar att få avsluta sitt liv i hemmet krävs det att den avancerade vården också flyttas till hemmet. Distriktssköterskor har övergripande omvårdnadsansvar inom palliativ hemsjukvård och kan uppleva etiska, moraliska och kommunikativa svårigheter. För en god palliativ omvårdnad krävs det att distriktssköterskor är engagerade, har erfarenhet och har avancerad kompetens inom palliativ vård. Syftet med denna studie är att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede inom palliativ hemsjukvård. Nio distriktssköterskor intervjuades.

Partnerrelaterat våld är ett stort folkhälsoproblem, både globalt och inom Sverige, som främst drabbar kvinnor i olikkönade förhållanden. Med partnerrelaterat våld menas fysiskt, psykiskt och sexuellt våld av en nuvarande eller tidigare partner. Våldet innebär fysiskt såväl som psykiskt lidande för den utsatta kvinnan och varje år beräknas 17 kvinnor i Sverige avlida till följd av partnerrelaterat våld.  Hälso- och sjukvården är den instans som utsatta kvinnor i första hand väljer att kontakta. Syftet med studien var att belysa hur kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld erfar mötet med hälso- och sjukvården. Studien är genomförd som en litteraturstudie och baseras på 15 vetenskapliga artiklar.

Problem: Kommunikation med patienter är en viktig del i hälso- och sjukvårdsarbete. Därför var det av intresse att studera döva personers erfarenheter av bemötande och kommunikation inom hälso- och sjukvård. Syfte: Att beskriva vuxna döva personers erfarenheter av bemötande och kommunikation inom hälso- och sjukvård. Metod: Litteraturstudie där 14 artiklar granskades och analyserades. Resultat och konklusion: Döva personer kunde uppleva rädsla och oro samt mötas av respektlöshet, bristande kunskap och fördomar hos hälso- och sjukvårdspersonal.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att synliggöra hur pedagoger och föräldrar upplever att samarbete och samverkan fungerar mellan förskola och förskoleklass vid övergången mellan verksamheterna, samt hur pedagoger och föräldrar upplever att barns tidigare erfarenheter och kunskaper tillvaratas i förskoleklassen. Frågeställningarna som vår studie har utgått ifrån är: Hur upplever pedagoger och föräldrar att övergången mellan förskola och förskoleklass bör vara? Hur upplever pedagoger och föräldrar att barns tidigare erfarenheter och kunskaper som de lärt sig i förskolan används i förskoleklassen? Hur upplever pedagoger och föräldrar att samverkan och samarbetet sker mellan förskola och förskoleklass? I tidigare forskning inom samma område har det framkommit att det under en längre tidsperiod har gjorts försök att få igång ett fungerade samarbete mellan instanserna. Det lyfts även fram i tidigare forskning att det är svårt att hitta generella lösningar för hur samarbetet och samverkan skall ske utan det beror mycket på lokala villkor, som verksamheternas placering, schema och tid för planering. Studien har genomförts genom intervjuer med pedagoger som är verksamma i förskoleklass och pedagoger som arbetar med blivande förskoleklassbarn vid två tillfällen, våren och hösten 2013.