Multietniska individer antas stÄ inför större utmaningar Àn monoetniska individer nÀr de gÀller att utveckla och anta en etnisk identitet. Huvudsyftet med studien var att ta reda pÄ vilka upplevelser och erfarenheter multietniska individer i Sverige delar. En kvalitativ intervjustudie genomfördes, fem mÀn och fyra kvinnor i Äldrarna 20-27 deltog. Deltagarna upplevde att de bÄde kÀnde att deras identitet har influerats av tvÄ olika kulturer samt att de uppstod situationer dÀr de kÀnde sig kluvna och osÀkra krig sin etniska identitet. Resultatet visade att det fanns olika faktorer som kunde pÄverka den multietniska identitetsutvecklingen och att deltagarna valde att etniskt identifiera sig pÄ olika sÀtt.

Bakgrund: Att beskriva den n?rst?endes erfarenheter av sjuksk?terskans st?d vid palliativ v?rd i livets slutskede i hemmet ?r betydelsefullt, d? den n?rst?ende ?r den viktigaste och n?rmaste v?rdaren f?r den d?ende. D?rmed en v?l-fungerande kommunikation och en personcentrerad omv?rdnad har stor betydelse f?r den n?rst?ende vid den palliativa v?rden i hemmet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie ?r att beskriva n?rst?endes erfarenheter av sjuksk?terskans st?d vid palliativ v?rd i livets slutskede i hemmet. Metod: Denna litteraturstudie ?r baserad p? 10 vetenskapliga artiklar, med kvalitativ design. Samtliga artiklar har granskats och analyserats utifr?n Fribergs gransknings-och analysmetod av kvalitativa studier. Resultat: Resultatet har presenterats i kategorier och fem subkategorier. Huvud fynden fr?n denna studie visade att en god kommunikation och got bem?tande fr?n sjuksk?terskor gav n?rst?ende och deras d?ende en k?nsla av trygghet. Slutsats: N?rst?endes delaktighet med st?d av sjuksk?terskan i palliativ v?rd st?rker v?lbefinnandet f?r patienter och skapar trygghet genom ?ppen kommunikation, kunskap och ett holistiskt f?rh?llningss?tt..

MÀnniskor rör sig idag i allt större utstrÀckning mellan olika vÄrdenheter. För att patienter ska erhÄlla en god, tillgÀnglig, sÀker och effektiv vÄrd krÀvs det dÀrför att olika vÄrdenheter samarbetar (Nationell IT-strategi, s. 4, 2008). Jönköpings lÀns landsting driver tillsammans med universitetet, JIBS, ett forskningsprojekt som bygger pÄ kommunikation och samarbete mellan patienter, nÀrstÄende och vÄrdpersonal. Ett omrÄde i projektet handlar om att effektivisera behandlingen av patienter med förmaksflimmer genom ett bÀttre samarbete mellan olika vÄrdenheter.

Bakgrund: Genom fysisk aktivitet Àr det möjligt att bÄde förebygga och behandla olika sjukdomstillstÄnd. Sedan 2001 har det varit möjligt för hÀlso- och sjukvÄrdspersonal att ordinera fysisk aktivitet pÄ recept (FaR) till patienter och statistiken visar att majoriteten av landets vÄrdcentraler har erfarenheter av att föreskriva FaR till sina patienter.Syfte: Syftet var att beskriva vilka erfarenheter sjuksköterskor inom primÀrvÄrden har av fysisk aktivitet pÄ recept som alternativ behandlingsmetod.Metod: Studien tar sin utgÄngspunkt i en kvalitativ ansats och bestÄr av fyra semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor verksamma vid fyra olika vÄrdcentraler.Resultat: Samtliga sjuksköterskor hade flera Ärs erfarenhet av att arbeta med FaR och hade utbildning i den alternativa behandlingsmetoden. InstÀllningen till FaR var positiv sÄ lÀnge som det genomfördes pÄ patientens villkor. Sjuksköterskorna var överens om att det lÄg i primÀrvÄrdens ansvarsomrÄde att jobba med FaR.Slutsatser: Erfarenheterna av att ordinera FaR var positiva sÄ lÀnge ett intresse fanns hos patienterna. Sjuksköterskorna ansÄg att utbildningen var tillrÀcklig men att de borde fÄ mer uppföljning pÄ utbildningen.

AbstraktSyftet med studien var att undersöka hur förÀldrars och pedagogers upplevelser och erfarenheter av TAKK-metoden pÄverkade sprÄkutvecklingen hos barn med sprÄkstörning.  FrÄgestÀllningarna var:- Vilka upplevelser/erfarenheter fanns bland förÀldrar och pedagoger?- Vilken betydelse hade kommunikationsmetoden för sprÄkutvecklingen?- Vad bidrog till goda resultat?- Hur stÀmde vÄra resultat med tidigare forskning? Vi valde att arbeta med en enkÀtundersökning som vi kompletterade med intervjuer. (EnkÀtsvaren presenterades i stapeldiagram.) Resultaten visade att bÄde förÀldrar och pedagoger var positiva till metoden. De ansÄg att den var bra för barnens sprÄkutveckling och underlÀttade kommunikationen. Undersökningsgrupperna ansÄg att man inte anvÀnde sig av TAKK i alla situationer.

Vilka erfarenheter har lÀrare av att barns musicerande leder till effekter pÄ andra omrÄden i livet Àn det musikaliska? Vad sÀger forskning om sÄdana samband? Vi har tittat pÄ bl. a. transferbegreppet, som innebÀr att övande inom ett omrÄde fÄr verkningar pÄ helt andra omrÄden. Om det existerar transfereffekter skulle det kunna vara en anledning till att se över synen pÄ musikÀmnet.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka i vilken grad lÀrarna i högstadiet arbetar med elevernas ?verkligheter? och erfarenheter. Med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer via mail och direktkontakt har jag intervjuat Ätta lÀrare samt Ätta stycken elever. Resultatet visar att lÀrarna till viss del arbetar pÄ ovannÀmnda sÀtt men att detta inte alltid nÄr fram till eleverna. Men nÀr det gör detta sÄ menar eleverna att de ökar motivationen.

 Bakgrund: MÄnga av patienterna som opererats kommer till den postoperativa enheten med en mild hypotermi, vilket kan leda till en rad olika komplikationer. Det finns flera dokumenterade vÀrmebevarande omvÄrdnadsÄtgÀrder som kan förebygga hypotermi hos patienterna. DÀremot behöver kunskapen om anestesisjuksköterskors erfarenheter av vÀrmebevarande omvÄrdnadsÄtgÀrder belysas.Syfte: Syftet var att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av vÀrmebevarande omvÄrdnadsÄtgÀrder för att förebygga hypotermi.Metod: En kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Ett strategiskt urval gjordes och insamling av data skedde genom intervjuer som spelades in pÄ band. Kvalitativ manifest innehÄllsanalys valdes som analysmetod.Resultat: Vilka vÀrmebevarande omvÄrdnadsÄtgÀrder som valdes berodde inte enbart pÄ anestesisjuksköterskan, utan ekonomi och andra yrkeskategorier pÄverkade beslutet.

Syftet med vÄrt examensarbete var att utforska lÀrare och elevers erfarenheter av praktisk matematik utifrÄn exemplet att uppskatta lÀngd. Fallstudien genomfördes pÄ tre skolor i SkellefteÄ kommun och vi anvÀnde oss av kvalitativa forskningsmetoder dÀr fyra lÀrare deltog i intervjuer och 16 elever deltog i observationer under aktiviteter. Resultatet av studien visade att lÀrares och elevers erfarenheter av praktisk matematik utifrÄn exemplet att uppskatta lÀngd Àr varierande. LÀrarnas egen instÀllning till Àmnet matematik tycks ha betydelse för valet av deras undervisningssÀtt. Samtliga lÀrare framhöll att praktisk matematik Àr viktigt.

Syftet med detta sjÀlvstÀndiga arbete var att fÄ kunskap om yrkesverksammas erfarenheter som rör Àmnet problematiskt datorspelande. Syftet var Àven att fÄ kunskaper över vilka hjÀlpinsatser som yrkesverksamma erbjuder sina klienter. Vi sökte i databaser pÄ VÀxjö universitetsbibliotek för att sedan vÀlja ut vetenskapligt granskade artiklar frÄn Är 2003 och framÄt som passade studiens syfte. DÀrefter valdes passande individer ut som har erfarenhet med att arbeta med unga som har problem med datorspel. Resultatet visade att de yrkesverksamma har en djup förstÄelse över problemomrÄdet, bland annat hur skolan pÄverkas, hur relationerna pÄverkas och hur personernas hÀlsa pÄverkas, bÄde fysiskt och psykiskt.

Syftet med den hÀr studien var att belysa socialarbetares erfarenheter av klienter frÄn kollektivistiska kulturer och med tanke pÄ att i Sverige idag har invandringen ökat och sÀrskilt med personer frÄn kollektivistiska kulturer. FÄgestÀllningarna var ? Hur stor Àr erfarenheten av personer frÄn kollektivistiska kulturer och den andra var att ta reda pÄ om det fanns nÄgon uppfattning om vad som frÀmjar och hindrar arbetet med klienter frÄn kollektivistiska kulturer. Resultatet visar att erfarenheter och kulturell empati var nÄgot som frÀmjade bÄde första mötet men Àven arbetet i helhet och nÄgot som ökade ens personliga empatiska förmÄga oavsett kultur och hÀrkomst, samt att det som hÀmmade var sprÄket och de olika traditionerna och strukturerna i hierariska familjer.. Kollektivistiska kulturer ökar i Sverige och med sig tar familjerna och individerna en annan kultur och levnadssÀtt.

Katarakt stÄr för cirka hÀlften av all vÀrldens blindhet, vilket motsvarar flera miljoner mÀnniskor. Patienter som kommer till en operationsavdelning kan ha goda, inga eller mindre bra erfarenheter av vÄrden. Pilotstudiens syfte var att beskriva patienters erfarenheter av omvÄrdnad vid kataraktoperationen. Pilotstudien genomfördes som en intervjustudie med en beskrivande kvalitativ design med induktiv ansats. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.

Studiens syfte Àr att studera vilka erfarenheter individer har som blivit utsatta för brott. Detta för att erhÄlla en ökad förstÄelse för brottsoffers situation. UtifrÄn syftet har frÄgestÀllningen Erfarenheter av att vara brottsoffer utvecklats. För att söka svar pÄ frÄgestÀllningen har intervjuer valts som datainsamlingsmetod. Intervjuerna har spelats in, transkriberats och analyserats genom IPA-modellen.

Budgeten som styrmedel har kritiserats under lÄng tid. Kritiker till budgeten har pÄtalat budgets brister och felaktigheter, andra menar att kritikerna har lÀmnats alltför mycket tid i rampljuset och hÀvdar istÀllet att budgeten Àr lika anvÀndbar som problematisk. Det finns mycket befintlig forskning kring budgeten, men forskningen Àr dock nÄgot begrÀnsad vad gÀller erfarenheter av budgetavskaffanden. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva erfarenheter av budgetavskaffanden samt förstÄ varför dessa erfarenheter uppstÄr. SÄledes kommer denna uppsats fylla en mindre del av tomrummet pÄ omrÄdet.

Bakgrund: Homosexuella personer i vÀrlden fÄr ofta erfara diskriminering, kÀnslor av otrygghet, homofobi, fördomar och exkluderande bemötande frÄn vÄrdpersonal i samband med vÄrdmöten. Heteronormativt bemötande Àr vanligt i samhÀllet, vilket bland annat innebÀr ett antagande om att mÀnniskor Àr heterosexuella. Sjuksköterskan skall i sin profession se till varje individ och behandla alla patienter lika. Till grund för detta finns olika styrdokument och lagar som ska sÀkerstÀlla att mÀnskliga rÀttigheter följs. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vuxna homosexuella kvinnor och mÀns erfarenheter och upplevelser av vÄrdmöten.