Bakgrund: Idag är alkohol- och drogmissbruk ett av våra största samhällsproblem. Ett missbruk är en sjukdom med överväldigande konsekvenser för missbrukaren men även dess närstående. Socialt stöd från närstående kan minska risken för återfall och gynna behandlingskontinuitet hos personer med missbruk eller beroendeproblem. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskan involverar närstående i omvårdnaden av missbrukare. Design: Fyra semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor verksamma inom beroendevården utfördes för att belysa deras upplevelser av hur närstående involveras i vården av missbrukare.

För att hjälpa barn och ungdomar som lider av ätstörningar krävs specialistkompetens inom området. Specialistsjukvården måste kunna möta såväl nyinsjuknade som långvarigt sjuka barn och ungdomar. Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn och ungdomar med ätstörningar. En intervjustudie har genomförts med sju sjuksköterskor som arbetar på två olika specialistenheter där barn och ungdomar vårdas för ätstörningar. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med denna deskriptiva och komparativa tvärsnittsstudie var att belysa vilka attityder tillöverviktiga patienter det fanns hos en grupp sjuksköterskor tjänstgörande på enoperationsavdelning, detta då patientgruppen överviktiga blir allt vanligare inom sjukvårdenoch patienter som genomgår överviktskirurgi opereras på den berörda avdelningen.Frågeställningarna var: Vilka attityder har sjuksköterskorna på operationsavdelningen tillöverviktiga patienter? Är det någon skillnad mellan åldersgrupperna hur de ser påpatientgruppen, yngre än 36 år, 36-50 år samt 50 år och äldre. Är det någon skillnad mellansjuksköterskor som arbetat längre eller kortare tid hur de ser på patientgruppen, från och med10 år, 11-25 år samt från och med 26 år. För att få svar på frågeställningarna lämnades enenkät Attityder till överviktiga personer, ut till samtliga 85 sjuksköterskor anställda påoperationsavdelningen. Resultatet visade att det var övervägande positiva attityder tillöverviktiga som framkom.

Syfte: Syftet med studien var att, utifrån vetenskaplig litteratur, beskriva hur patienter med KOL upplever att livskvaliteten påverkas av sjukdomen och hur sjuksköterskor kan bidra till att bibehålla livskvaliteten hos dessa patienter samt att beskriva artiklarnas kvalitet gällande deltagare och bortfall i undersökningsgruppen.Metod: Deskriptiv litteraturstudie. Artiklarna har sökts i databasen Medline och via manuella sökningar vilket resulterade i 13 artiklar.Resultat: Patienter med KOL beskriver att oro och ångest över de fysiska begränsningarna som kommer med sjukdomen kan ha en negativ inverkan på livskvaliteten. Genom att delta i fritidsaktiviteter samt att umgås med familj och vänner höjdes välmående och livskvaliteten. Trots att de flesta patienterna var påverkade av symtom, sjukdom och oförmåga att delta i aktiviteter ansåg sig de flesta ha en god livskvalitet. För sjuksköterskan är det viktigt att inge hopp, ge stöd och stärka patienternas hanteringsförmåga.

The aim of the present literature study was to define and describe the area ?compliance in veterinary medicine? (i.e. the way treatment recommendations are being performed) and discuss the factors that influence the level of compliance. Based on the findings, a model that intended to increase compliance in orthopedic postoperative rehabilitation of dogs was designed. In the daily work as a veterinary nurse it is essential that one provides the best possible care to the animals from the beginning to the end of the treatment.

Bakgrund: Yrkesrelaterad stress har ökat markant under de senaste tio åren. Vårdyrken anses vara bland de arbeten som är mest tyngda av stress. Långvarig stress kan ge individen fysiska såväl som psykiska problem och kan leda till utbrändhet. För att kunna fastställa en god och säker vård krävs stressförebyggande åtgärder, eftersom kraven på sjuksköterskor höjs allt mer. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors strategier för att hantera arbetsrelaterad stress.

Att arbeta som distriktssköterska innebär att utöva en akademisk profession med ett fördjupat ansvar för att leda och utveckla omvårdnaden inom primärvården. En av distriktsköterskans arbetsuppgifter är att möta olika patienter. Varje möte är unikt. Målet för dessa möten är att kunna erbjuda bra och tillförlitlig vård, att bygga en relation mellan distriktssköterskan och patienten. Syftet med studien var att belysa distriktsköterskors erfarenheter av vårdande och icke vårdande möten.

The aim with our study has been to examine how preschool-staffs resonate about the notification requirements according to Chapter 14, section 1, The Social Services Act, when a child fare badly or is suspected to fare badly: first, in relation to the municipality´s policies, but also in relation to the preschool staff´s actions in individual cases. Our study was conducted by qualitative research with semi-structured interviews. Total has two child´s nurses and six preschool-teachers, active within Växjö´s municipality, been interviewed. The result showed that the municipality´s guidelines on the one hand, underpinned by giving a prescribed pattern of behavior for preschool staff on how to act if the suspected that a child to fare badly. On the other hand preschool staff also experienced the guidelines diffuse as there were nothing described of the transition of how much they should document and observe before a notification could be initiated to the headmaster.

Bakgrund: Nightingales idé om vårdande som ett kall för kvinnor är en milstolpe inom sjuksköterskeprofessionen. Innan Nightingale hade män haft en betydande roll i vården men idag representerar manliga sjuksköterskor enbart cirka 10 procent av sjuksköterskorna i Sverige. Eriksson beskriver att människan i grunden är en vårdare samt vikten av den vårdande relationen. Det finns dock upplevelser hos patienter att manliga sjuksköterskor inte lämpar sig att vårda och de föredrar vård från en kvinnlig sjuksköterska. Connells teori om att maskulinitet är kopplat till den manliga kroppen genererar en bild av mannen som stark, känslokall och aggressiv.Syfte: Att beskriva manliga sjuksköterskors upplevelser av att vårda.Metod: Allmän litteraturöversikt av tio vetenskapliga artiklar.Resultat: Tre teman skapades; Förhållningssätt i vårdandet, beröring och intimvård samt manlighet och vårdande.

Society has an obligation to offer parents support of various types, an example of such a support is ?parent support?. The purpose of this study has been to describe midwives and child health care nurses conceptions of the need for early parent support. The definition of early parent support in this study is the first two weeks after delivery. Since the 1970:ies the Swedish delivery and ?BB? care has changed in that the time in hospital care after delivery has been reduced from in average six days, till an average of two days.

Bakgrund: En intensivvårdsavdelning [IVA] avsedd för barn kan saknas på ett mindre sjukhus, vilket gör att många barn vårdas på allmän IVA tillsammans med vuxna patienter. År 2012 vårdades 2709 barn i Sverige mellan 0-18 år, på en allmän IVA. Det finns stora skillnader mellan att vårda barn och vuxna, sjuksköterskor som arbetar på en allmän IVA kan sakna de kunskaper som krävs för att vårda barn.Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda barn på en allmän IVA.Metod: Fyra fokusgruppdiskussioner med totalt 13 deltagare genomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i åtta kategorier och ett tema. Studien genomfördes på ett mindre sjukhus i mellersta Sverige.Resultat: De kategorier som framkom var; en känslomässig utmaning, behov av kontroll och behov av samarbete och stöd.

The purpose of our study is to examine whether social welfare secretaries experience obstacles in work to do their tasks in a way that they, from their own values, thinks is right. And if so, what are the reactions and what strategies do they use to manage this. The study is based on a qualitative method. The data consist of interviews, with five social welfare secretaries, which all work in southern Sweden. The social welfare secretaries both work at a children- and youth department and at a social allowance department.

ABSTRACTBackground: The incidence of type 2 diabetes is increasing worldwide. Early intervention in form of medication, advice on self-management and lifestyle changes is necessary to avoid complications. Few Swedish studies are made on the diabetes nurse?s views on promotion of self- management.Purpose: To examine the diabetes specialist nurse?s experience of promoting self-management to patients with type 2 diabetes in primary care.  Method: A qualitative explorative study where eight diabetes nurses were interviewed. The interview guide consisted of semistructed questions concerning the promotion of self-management.Results: The diabetes nurse?s role in promoting patient self-management is significant, if resources are available in the form of adequate time for the patient and good team work.

Titel: ?Att känna att man är en fast man är två? Aktionsforskning om hur undersköterskor på en intensivvårdsklinik uppfattar och definierar delaktighet. Nivå: C-uppsats i Ledarskap och organisation, 15 hp Författare: Pia Brorsson och Sara Ekeroth Handledare: Cecilia Franzén och Jonas Lundsten Problemområde: En medarbetarenkät som genomfördes på en intensivvårdsavdelning visade förbättringspotential inom området delaktighet. I uppsatsen har vi valt att undersöka hur undersköterskor på en intensivvårdsavdelning uppfattar delaktighet samt hur de ser på sin egen delaktighet. Metod: Aktionsforskning där ett problem diagnostiserades. Aktionen blev dels de kvalitativa gruppintervjuerna samt aktion inom organisationen som var baserat på resultatet. Detta kommer att utvärderas.

Telefonrådgivning via en sjuksköterska har funnits ända sedan 1930-talet men det är först de senaste åren som denna kompetens har erkänts som en egen specialitet. Inom vården sker allt fler möten mellan vårdgivare och vårdsökande via telefonen vilket leder till att allt högre krav ställs på sjuksköterskans yrkeskunnighet. Studiens syfte var att beskriva vad sjuksköterskor upplever vid telefonrådgivning till personer med psykiska problem. Metoden som använts i denna litteraturstudie var kvalitativ innehållsanalys med manifest och latent ansats. Resultatet baseras på 10 vetenskapliga artiklar där fyra kategorier framkom: trygghet, utsatthet, ett känsligt öra samt meningsfullhet.