Syftet med studien har varit att undersöka dörrvakternas motsägelsefulla arbetssituation. Jag ville även undersöka om deras arbetssituation har lett till en livssituation där de bildat egna gemenskaper dörrvakter emellan och frågeställningarna: Hur upplever dörrvakterna sin arbetssituation inom nöjessektorn, slits de mellan olika världar i ett sorts ingenmansland? Hur upplever de att andra individer ser på deras yrkeskategori? Är det så att dörrvakters arbetssituation påverkar deras livssituation där de slutit sig samman i en egen gemenskap eller subkultur? I sin arbetssituation beskriver samtliga intervjupersoner hur de slits mellan olika sociala världar. Dörrvakterna upplever att de ständigt måste upprätthålla en balans mellan aktörerna i branschen. Ungefär som en kameleont måste de ständigt anpassa sig till de olika aktörerna (polisen, de kriminella, krögaren) och de olika arbetsmiljöerna (krogarna).

I denna uppsats presenteras en studie som handlar om att ungdomars etablering blir en allt mer utdragen process. Mitt syfte är att undersöka ungdomars föreställningar av etableringsprocessen.Samhället är en ständig föränderligt och så även förutsättningarna för ungdomarna. Studier som gjorts mellan åren 1989 och 1997 visar att etableringsåldern stigit från 21 till 27 år under denna period, och att den idag fortfarande ligger på den nivån. En orsak till den stigande etableringsåldern är förändrade utbildningskrav som är en del av den sysselsättningspolitik som EU arbetar med mål att minska ungdomars tid i arbetslös. En annan orsak till den stigande etableringsåldern är att arbetsmarknaden har förändrats och det i sin tur skapas nya strukturella problem.