Det pedagogiska intresset för ?lärstilar? har under senaste åren ökat och barns individualitet i skriftspråkstillägnandet uttrycks även i andra sammanhang. Syftet med denna studie är att belysa och diskutera hur man kan se på och arbeta med barns olika sätt att lära i läs- och skrivundervisningen. Vidare är studien inriktad mot att belysa studieområdet ur en vidare kontext då den empiriska undersökningen genomförts både i Sverige och i Costa Rica med en kombination av intervjuer och observationer. Utifrån en kulturell och utbildningspolitisk kontext belyses variationer och likheter i lärarnas möjligheter och förutsättningar att beakta barns olika sätt att lära sig skriftspråket.

Fresh Kills park and the The High line park in New York, Downsview park outside Toronto the birch landscape at Shiphol Airport have something more in common than being big new park landscapes.They all include thoughts and images about ecology. These images are neither typically nature picturesque nor typically garden stylish. In Sweden we have the biotopes of Ankarparken, the new design of Kristinebergsparken. At Chelsea Flower Show in England Swedish nature put in a garden format is winning awards. There are some new ecological influence in the air.

Ett gott bemötande är viktigt för patientens uppfattning om vården och en viktig del på vägenmot välbefinnande. Bemötande är ett samspel och ett växelspel mellan sjuksköterska ochpatient som bygger på att sjuksköterskan aktivt träder in i patientens livsrum med inlevelseoch kunskap om patientens styrkor och begränsningar bekräftar patienten. Detta för attpatienten ska få förbli en unik person. Syftet med denna uppsats var att belysa hursjuksköterskans arbetsmiljö kan utgöra möjligheter respektive hinder för ett gott bemötandeav patienten inom sjukvården. Metoden utgjordes av fokusgruppintervju.

1992 höll FN ett toppmöte om miljö- och utvecklingsfrågor i Rio de Janeiro med representanter från länder världen över. Resultatet av mötet blev bland annat en internationell överenskommelse, Agenda 21, som behandlar barn och ungdomars roll i arbetet med miljö-och rättvisefrågor. Massmedier av olika slag är den huvudsakliga kanal genom vilken bilder av miljöproblemens art och förslag till lösningar förmedlas varför de massmedier som riktar sig till barn är viktiga för deras engagemang och förståelse då det gäller miljöfrågor. Syftet med den här studien är att beskriva och analysera den bild av miljö och miljöfrågor som kommuniceras till barn och ungdomar genom att analysera miljödiskursen i tidskriften Kamratposten. Målet har varit att få en uppfattning om vilken samlad bild av miljö och miljöfrågor som denna miljödiskurs skapar och förmedlar till tidskriftens läsare.

SAMMANFATTNING___________________________________________________________________________Titel:Produktplacering som kommunikationsverktyg- att kommunicera ett varumärke genom integration i ett naturligt sammanhang.Författare:Amanda Krantz och Charlotte EdmanHandledare:Leif RyttingKurs:Kandidatuppsats 15 hp i Företagsekonomi inriktning Marknadsföring, Turismprogrammet, Linnéuniversitetet, Höstterminen 2012.___________________________________________________________________________SyfteSyftet med uppsatsen är att analysera produktplacering som kommunikationsverktyg genom att förklara och undersöka vilka karaktäristiska drag som kan hänföras till fenomenet, samt vilka möjligheter och begränsningar dessa kan ha för ett varumärke. Vidare vill vi undersöka närheten till andra verktyg i kommunikationsmixen, samt vilka möjligheter det finns till integration dem emellan. Avslutningsvis är vår Ambition att undersöka vilken utveckling som kan skönjas avseende produktplacering.I närhet till syftet har vi valt att arbeta med forskningsfrågan;?Vilken funktion och inflytande har produktplacering som kommunikationsverktyg i processen att kommunicera ett varumärke?MetodI denna uppsats har vi valt att göra en kvalitativ studie, vilken kommit att anta en abduktiv karaktär. Metodvalet föll sig naturligt då Ambitionen med uppsatsen varit att komma nära vårt problemområde och gå på djupet snarare än på bredden.

The Swedish Textile industry has since the beginning of the 70-ties moved their production to countries with cheap labour further and further away. The production in the Baltic countries and Asia has become reality for many Swedish manufacturing companies. With today?s technology the communication with remote countries has ceased to be a problem. The difficulties have instead turned out to be more focused on transportation of goods and just in time deliveries to Sweden.

Ansatsen på denna uppsats är att undersöka om de går att identifiera arketyper enligt de förutsättningar Carl Gustav Jung anger i musik och vilka krav som ställs för att arketyperna ska framträda. Författarens Ambition är också att se om de presenterade resultaten kan användas som förklaringsmodell till de fenomen som bland annat uppträder i musikterapisituationer.En betydelsefull utgångspunkt för arbetet är att undersöka om vaggvisan kan betraktas som en symbol i jungiansk mening och därigenom fungera som en länk till det kollektiva omedvetna. För att vaggvisan ska få sin numinösa laddning krävs emellertid att tre krav är uppfyllda:Först och främst krävs att utövaren (föräldern) är helt och hållet närvarande i situationen.Den musik som produceras måste innehålla arketypiska element.Mottagaren måste känna sig utvald.Utifrån det material som presenteras kan vaggvisan accepteras som en symbol i jungiansk mening, vilket också banar väg för att lansera en arketyp som författaren kallar: ?Dansknytningens arketyp?. Utgångspunkten för denna arketyp är att betrakta musiken som tonsatt rörelse och att vaggvisan i sin djupaste mening har en starkt anknytande funktion.

I det ha?r examensarbetet underso?ktes hur biblioteksbeso?kare kan delta i en kollektiv designprocess. Under tre dagar genomfo?rdes ett designpedagogiskt projekt pa? Dieselverkstadens bibliotek i Sickla, Stockholm. Da?r erbjo?ds beso?karna att delta i formgivningen av en bordsduk.

Fram till och med våren 2000 utgjorde aktier i småbolag populära investeringsobjekt för såväl privata som institutionella placerare. Svenska venture-capitalföretag tjänade stora pengar på att börsintroducera sina portföljbolag. Den kraftiga börsnedgången förde med sig ett minskat antal börsintroduktioner. Dessa förändringar innebar att venture-capitalföretagen fick finna andra handlingsalternativ för att kunna genomföra en exit från portföljbolagen. Mot denna bakgrund frågar vi oss hur venture-capitalföretagen handlar då en marknadsnotering av portföljbolagen inte längre är genomförbar på grund av det rådande börsklimatet.

Syftet med detta examensarbete var att studera på vilket sätt lokalhistoria kan utgöra en didaktiskt inkluderad del av historieundervisningen för elever i grundskolans senare del. Syftet var vidare att undersökningen skulle resultera i ett praktiskt genomförbart planeringsupplägg. Frågorna jag ville undersöka var varför lokalhistoria var viktigt i skolans undervisning, hur stor plats ämnet hade i läroplanen och hur en lokalhistorisk didaktik skulle kunna se ut. Teorier som använts är utomhuspedagogik, upplevelsepedagogik och John Deweys tankar om fysiska representationer. Metoden har inneburit studier av metodböcker i utvecklingsarbete samt litteraturstudier i fältet lokalhistoria och i de valda teorierna.

Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig lagstiftning och nationella riktlinjer.

Denna studie syftar till att undersöka några förskollärares syn på och arbete med barn i behovav särskilt stöd. Utöver detta beskrivs vilka olika stödinsatser förskollärarna har erfarenhet avi förskolan. De frågeställningar studien utgår från är följande:- Hur resonerar förskollärarna när det gäller vilka barn som är i behov av särskilt stöd?- Vilka uppfattningar har förskollärarna om att arbeta med barn i behov av särskilt stöd?- Vilka olika stödinsatser har förskollärarna erfarenhet av i förskolan?I studien används kvalitativa intervjuer som metod. Sju förskollärare mellan 25 år och 59 årfrån två olika förskolor i en mellanstor kommun, har intervjuats för att få deras uppfattningaroch resonemang kring frågeställningarna.

För att få en ansvarstagande, målmedveten och motiverad elev krävs att eleven naturligtvis har ett intresse för utbildningen. Han/hon måste dessutom få en rättvis bild av det program han söker, genom sin studie- och yrkesvägledare.Brist på motivation kan bero på olika faktorer och är ofta individuell. Svårt att hinna med i undervisningen på programmet och läxor gör att vissa elever tappar sugen. Detta faktum gör att eleven får svårt att klara utbildningen. I vår teori har vi tagit till oss olika författare och skribenters åsikter och kunskap i olika böcker och pedagogiska tidskrifter. Där tar de upp motivationens betydelse och hur vi lärare ska tänka för att få en omotiverad elev att känna det meningsfullt och känna tillfredställelse med sina studier.

There are mainly two ways to transform the design of an existing park. You could either make a replanning of the park, an act that changes the design and the plant material in one swoop. Or you could use the management to change the expression of the park. To be able to develop the parks with the help of management, some form of goal is needed, that can make the management of the park strive towards an expression for the whole park as well as its individual parts. Among the documented goals, for individual parks and park management, which exist in the municipalities today, there seems to be a weak link between the all-embracing goals and the management that is carried out in the parks.

Syftet med studien är att undersöka hur tillförlitliga och likvärdiga lärares bedömningar är enligt läsutvecklingsschemat LUS. Detta görs genom att jämföra elevers resultat på normerade lästest som mäter olika dimensioner i läsningen med lärarnas bedömningar enligt LUS. För att bedöma vilka möjligheter och hinder lärare har att upptäcka elever i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter jämförs teoribakgrunden i LUS, dvs. ULL-projektet 1977-1981, med vad Konsensusprojektet 2001-2006 kommit fram till, vars Ambition är att skapa samstämmighet, om vilka förutsättningar som spelar roll för en god läsutveckling.Studien är förankrad både i den kvantitativa och kvalitativa forskningen då en del av studien är baserad på normerade test och en del av studien är baserad på semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar en intressant spännvidd mellan elever bedömda i luspunkt 14 och luspunkt 18a, då elever i luspunkt 14 har fler rätt på ett antal tester än elever bedömda i luspunkt 18a.