Sök:

Sökresultat:

10 Uppsatser om Amazonas - Sida 1 av 1

Amazonas regnskog: varför fungerar inte åtgärderna för hållbar utveckling?

Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt i problematiken i Amazonas regnskog förklara varför de åtgärder som satts in inte fungerat enligt avsikterna, samt att diskutera möjliga lösningar på de problem som finns utifrån Elinor Ostroms teori. Slutsatsen är att regnskogsavverkning, industrier, boskapsskötsel och svedjebruken är de faktorer som har störst negativ miljömässig inverkan på Amazonas. Trots kan jag dra en stark slutsats av detta, och det handlar om att dessa problem skulle vara betydligt mindre om länderna det rör sig om hade haft bättre ekonomi. Ekonomin är en starkt avgörande faktor till varför Amazonas exploateras. Att Ostroms principer för att en institution för common-pool resurser ska lyckas inte i huvudtaget uppfylls av Amazonas regnskog kan jag konstatera.

Strömmande vattenkraft i Amazonas : En förstudie i Leticia, Colombia

Den här rapporten är ett resultat av ett examensarbete i ämnet maskinteknik med inriktning bistånd genomfört vårterminen 2010. Arbetet är ett samarbete med den svenska organisationen Ankarstiftelsen, som har bistått studenterna med kontakter i Leticia, Colombia.Arbetet har varit förlagt dels i Sverige och dels i Leticia, Colombia och har bestått av en förstudie i Leticia samt en litteraturstudie. Målet med arbetet har varit att ta fram ett förslag på lämplig placering och val av turbinsystem, utifrån de förutsättningar som finns i området.Rapporten presenterar olika metoder för elproduktion i Amazonasregionen, turbinsystem anpassade för strömmandevattenkraft och resultat från förstudien.Rapporten presenterar ett förslag där en turbin av modellen Darrieus installeras på en ponton vid samhället Milagrosa. Turbinen beräknas i dagsläget täcka det elbehov som finns i samhället. Dock kvarstår finansieringsfrågan..

Investment in project preventing deforestation of the Brazilian Amazonas

The aim of this thesis is to create an understanding of the incentives for forest companies to invest in reducing carbon dioxide emissions from deforestation and forest degradation, which is termed REDD. The Brazilian Amazonas was chosen as the base for the investment case. Brazil has the largest area of rainforest in the world, and also the biggest problem with deforestation. The Amazon region of Brazil comprises rainforest which is largely intact and unexploited. Accordingly, there is significant potential scope for prospective investments in a REDD-project, and so have a noteworthy impact in preventing deforestation.The research approach used the United Nation?s Clean Development Mechanism concept was used as a framework for ascertaining the investment costs in potential REDD-projects.

Kultur och ekologi i Amazonas: GIS-bearbetning av historiska data om indianfolkens utbredning

This study deals with some contested issues regarding prehistoric cultural development in Amazonia and the colonial impact on the native inhabitants of the area. It focuses on the relation between groups belonging the language families of Tupí and Gê, on one hand, and the different ecological zones that they inhabit, on the other. GIS mapping is used to visualise the distribution and movements of these groups in relation to ecology and the impact of European colonization. GIS is shown to be a useful methodology for analysing historical data derived from written sources and maps. The results of these analyses are discussed in the light of different theoretical perspectives.

Vägval

Uppsatsens syfte är att ge läsaren en uppfattning över problematiken som uppstår vid vårt nyttjande av jordens råvaruresurser. Uppsatsen försöker visa ett par alternativa vägar när det gäller vår framtida användning av resurserna och vilka konsekvenserna av respektive vägval kan bli. De vägval som uppsatsen behandlar är vad som händer om vi går in och reglerar användningen av råvaror och naturresurser mycket hårt vilket innebär att stora grupper människor tappar sin försörjning. Det andra vägvalet som tas upp är att vi fortsätter med en hög konsumtion och då blir problemet att resurserna tar slut snabbare med andra problem som följd såsom miljöförstöring och råvarubrist..

Larver som kvalitativt proteinfodermedel i svensk fjäderfäproduktion

Efterfrågan på kycklingkött ökar i världen och det leder till en ökad produktion. Sojamjöl som är det vanligaste proteinfodermedlet till bland annat fjäderfä har blivit dyrare de senaste åren och även ifrågasatts ur ett miljöperspektiv på grund av regnskogsavverkningen i Amazonas. Alternativa proteinfodermedel efterfrågas därför. Denna litteraturstudie har samlat publicerade artiklar om larver som ett alternativt högvärdigt proteinfodermedel. Husflugans larver har i torkad form en proteinhalt på 50-60 % och bättre aminosyrasammansättning än sojamjöl.

Jakten på El Dorado i Sydamerikas vildmark under 1500-talet. : Ett resultat av eurocentriska projiceringar, ekonomisk exploateringsstrategi ellerstabiliseringspolitiska utrensningsåtgärder?

Jakten på El Dorado rasade som värst i Sydamerikas vildmark under1500-talet. Ett fyrtiotal expeditioner i spanska kronans regi sökte efterdet mytomspunna riket. Expeditionsdeltagarna kom från Europas allahörn. Uppsatsen syftar till att visa vad som föranledde jakten på El Dorado.Uppsatsen är litteraturbaserad. Jag har endast använt svensk- och engelskspråkigakällor.Eurocentriska projiceringar, exploateringsstrategi och stabiliseringspolitiskahänsyn samverkade i ett mångfacetterat skeende.

Avskogningen av Amazonas

Organic agriculture is financially promoted in Sweden by special environmental support and as consumers we are all encouraged to buy organic food. At the same time scholars at the Swedish University of Agricultural Sciences claim that organic farming does not provide any environmental benefits. The main criticism is that organic farming has lower yields than conventional, which means that more land is needed to produce the same amount of food as in conventional farming, leading to deforestation and loss of biodiversity. As for climate change, the critics claim that the significantly higher productivity in conventional crop production compared to organic, releases surplus land, which could be used for bio-fuel production and thereby replace the fossil fuels. The critics also claim that organic farming causes higher nutrient leaching than conventional.

Närproducerade fodermedel till mjölkkor : positiva och negativa aspekter på proteinrik fodergröda

Närproducerat foder har varit en viktig fråga den senaste tiden, då alternativet är sojabönor som odlas i Amazonas området och exporteras över hela världen. Sojabönan är en viktig proteinkälla för Sveriges mjölkkor, dock bidrar den till en negativ klimatpåverkan. I Sverige har vi tillgång till några inhemska proteinfodermedel, till exempel åkerböna, ärter, lupin, lusern, raps/rybs samt biprodukterna agrodrank och rapsmjöl/kaka. Dessa grödor och biprodukter kan inte ersätta sojabönan helt idag, då de inte har lika högt proteininnehåll som sojan, samt att de inte kan odlas över hela landet då grödorna behöver olika förutsättningar. Mjölkavkastningen, djurvälfärden, miljö och ekonomin är viktiga faktorer som kommer påverka lantbrukarens foderval och foderkvalité.

Pyrolys för värmeproduktion : Biokol den primära biprodukten

Pyrolys innebär att exempelvis biobränsle hettas upp i syrefattig miljö för att bilda pyrolysgas och kol. Pyrolysgasen kan brännas för att producera värme med låga utsläpp och kolet har en mängd användningsområden; jordförbättringsmedel, fodertillskott, filtermaterial, kolfastläggning, energibärare, ståltillverkning m.m. Om krav på bränsle och användningsområde för kolet uppfylls kan kolet certifieras som biokol. Syftet med den här rapporten är att utreda om pyrolystekniken är ett hållbart, tekniskt och ekonomiskt alternativ till pellets- och flisförbränning för värmeproduktion. Målet är att förmedla pyrolysens tekniska och ekonomiska förutsättningar, såväl positiva som negativa.