Sammanfattning Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att leva tillsammans med eller i närheten av en person som har drabbats av Alzheimers sjukdom. Studien utgick från ett socialt, fysiskt och psykiskt perspektiv. Studien byggde på 18 vetenskapliga artiklar som kvalitet granskades med hjälp av en granskningsmall. Artiklar söktes genom databaserna Academic Search Elite, Cinahl och Vård I Norden Online. Urvalskriterierna var att artiklarna svarade på studiens syfte, var skrivna på svenska eller engelska och publicerade mellan åren 2000 till 2008.

Drygt 90 000 personer i Sverige lider av Alzheimers, vilket är en form av demenssjukdom där de intellektuella förmågorna avtar med tiden till följd av pågående degenerering av cellerna i hjärnan. När den språkliga förmågan försämras kan livskvalitén minska till följd av att hinder för det psykiska och fysiska välbefinnande uppkommer. Vid kommunikationen med Alzheimersjuka individer är finns många hinder för en god kommunikation och hinder i kommunikationen anses i många fall vara en av de tyngsta bördorna vid Alzheimers sjukdom. Tidigare forskning pekar på att resultatet av kommunikationens utfall till stor del är relaterad till den kunskap och färdighet inom kommunikation och kommunikationsstrategier som vårdgivaren besitter. Syftet med litteraturöversikten var att undersöka vilka verbala faktorer och strategier som främst påverkar kommunikationen med individer drabbade av Alzheimers sjukdom.

Tidigare forskning har visat att Alzheimers sjukdom tidigt kan påverka visuospatial och exekutiv funktion. Ökad kunskap om hur dessa funktioner påverkas kan bidra till tidig upptäckt. Kopieringsuppgiften av Rey-Osterrieth komplexa figur bedömdes explorativt och kvalitativt i syfte att utforska skillnader i organisation hos tre grupper: Alzheimers, Lindrig kognitiv störning (MCI) och kontroller. Resultaten indikerade att antal felplacerade delfigurer baserat på kriterier i Rey Complex Figure Test skulle kunna vara en tidig markör för nedsatt visuospatial konstruktionsförmåga. Resultat från bedömning med Boston Qualitative Scoring System var i linje med tidigare forskning.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demenssjukdom och kännetecknas av minnessvårigheter, förvirring och en försämring av den kognitiva förmågan. Alzheimers sjukdom beskrivs som en anhörigsjukdom och den mest förekommande anhörigvårdaren är maken/makan eller partnern. Syftet med litteraturstudien var att belysa partnerns upplevelse att leva i en relation med en person med Alzheimer sjukdom i det gemensamma hemmet. Metoden som användes var en litteraturstudie vilken genomfördes utifrån Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Litteratursökningen utfördes i databaserna CINAHL samt PubMed.

Alzheimers sjukdom a?r en degenerativ demenssjukdom. I det tidiga skedet av sjukdomen a?r personen medveten om att na?got fo?ra?ndras, genom att exempelvis glo?mma avtalade tider eller fa? sva?rt att finna ord. Syftet med studien var att beskriva upplevelserna av att leva med Alzheimers sjukdom i tidigt skede.

Bakgrund Alzheimers sjukdom kategoriseras vanligtvis som en ?anhörigsjukdom?, begreppet grundar sig i att det är de anhöriga som på lång sikt drabbas hårdast av sjukdomen. När sjukdomen inträffar kan livet för anhörigvårdare upplevas obegripligt, ohanterligt och meningslöst. Vald teoretisk referensram är KASAM. Syfte Att belysa anhörigvårdares erfarenheter av att leva med en närstående som drabbats av Alzheimers sjukdom. Metod En systematisk litteraturstudie som innefattar totalt 12 vetenskapliga artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån granskningsmallar och analyserade därefter.

I verbala minnestester brukar friska individer komma ihåg flera ord från början och från slutet av ordlistan (primacy- och recency-effekt) än från mitten av den. Detta fenomen kallas för seriepositionseffekt. Recency-effekten anses bero på arbetsminnet, medan episodiska minnet ansvarar för primacy-effekten. Svårigheter med episodiska minnet är ofta det första symtomet vid begynnande Alzheimers sjukdom. Femtiosju testprotokoll av Rey AVLT varav en tredjedel kom från patienter med Alzheimers sjukdom, en tredjedel från personer med diagnosen lindrig kognitiv störning och en tredjedel från friska kontrollpersoner, undersöktes med flera poängsättningsmetoder baserade på seriepositionseffekten, för att se om någon metod skapade tydligare skillnader mellan diagnosgrupperna än den sedvanliga poängsättningen.

Att vara anhörigvårdare till en person med Alzheimers sjukdom innebär förändringar inom familjen som kan vara svåra att hantera. Sjuksköterskan kan hjälpa anhörigvårdaren att lättare hantera rollen som vårdare genom att ge adekvat information och stöd. Syftet var att undersöka behovet av stöd och information hos anhörigvårdare till personer med Alzheimers sjukdom. Metoden var en litteraturstudie där fyra kvalitativa samt tio kvantitativa artiklar sammanställdes till ett resultat. Resultatet visade på ett stort behov av information och stöd under hela sjukdomsprocessen.

Bakgrund: Demens tillhör en av Sveriges största folksjukdomar och idag finns det cirka 150 000 personer som lider utav någon form av demenssjukdom, varav Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen. Sjukdomen medför kognitiv nedsättning som successivt försämras under sjukdomsförloppet och ställer då allt högre krav på den sjukes familj. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att vara anhörig till en person med Alzheimers sjukdom. Metod: Studien utfördes som en litteraturöversikt där 15 kvalitativa artiklar granskades och analyserades. Resultat: I resultatet framkom det att anhöriga upplevde en mängd olika känslor under sjukdomsprocessen, vilka kunde skilja sig beroende på vilken relation de hade till den sjuke.

Med stigande ålder sker biologiska förändringar som innebär förlust av förmågor. Detta brukar kallas det normala åldrandet. Demens däremot innebär inte ett normalt åldrande. Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens och orsakar förändringar i hjärnan som medför minnesproblematik och i sin tur påverkar de intellektuella funktionerna. Sjukdomsförloppet är av nedbrytande art.

År 2006 levde globalt 18 miljoner människor med Alzheimers sjukdom och på grund av den ökade medellivslängden kommer den siffran om 15 år nästintill ha fördubblats. Trots att sjukdomen har varit känd i över 100 år, är Alzheimer än idag något av ett mysterium för forskare och vetenskapsmän och sjukdomen går fortfarande inte att bota. Såväl i Sverige som i övriga världen är det de anhöriga som utgör navet i omsorgen av dessa patienter och omvårdnaden sker ofta inom hemmets fyra väggar. Syftet med den här studien var att undersöka hur anhörigas dagliga liv påverkas av att vårda en person med Alzheimers sjukdom i hemmet. En litteraturstudie baserad på kvalitativa samt kvantitativa artiklar genomfördes.

Syftet med denna forskningsöversikt var att med the Model of Human Occupation som analysredskap undersöka hur arbetsterapeuter tillvaratar aktivitetsmönster hos individer med Alzheimers sjukdom, för främjandet av aktivitet. Metoden som användes var kvalitativ innehållsanalys. Genom elektronisk och manuell sökning har nio vetenskapliga studier inkluderats i forskningsöversikten. Materialet har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Analysen utgick från bärande begrepp inom the Model of Human Occupation och resulterade i fem kategorier: patientens delaktighet i valet av aktivitet, etablerade vanor guidar i aktivitet, miljön plockar fram färdigheter, en stödjande miljö, hjälp till självhjälp och stöd från andra.

Cirka 150 000 personer drabbas av Alzheimers sjukdom i Sverige och en stor del av dem vårdas av sina närstående. Sjukdomen förändrar livssituationen både för den drabbade och för dennes familj. Syftet med studien har varit att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en Alzheimerssjuk person, tolkat i ljuset av copingteorier, för förståelse av hur närstående lättare kan hantera svårigheter. Metoden utgår från en kvalitativ ansats med induktiv tematisk analys för biografier och analytisk induktion för intervju. I resultaten synliggörs närståendes förnekande vid tidiga tecken på sjukdomen, men sjukdomens ökande försämring leder så småningom till accepterande av sjukdomen.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen i Sverige. När en person drabbas av sjukdomen, påverkas även många närstående. Detta resulterar i en livsförändring även för dem. Närstående blir en del av sjukdomen och det är ofta de som vårdar sin partner i hemmet. Detta är ett stort ansvar som med tiden kan bli påfrestande, då ens partner blir allt sjukare.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom är den tredje vanligaste dödsorsaken i västvärlden idag. Det är en progressiv sjukdom som drabbar hjärnan och därmed påverkar personens kognitiva förmågor. De Alzheimersdrabbade blir ofta vårdade i hemmet av sina anhöriga, vilket kan innebära en stor påfrestning för dessa. För att vårdpersonal skall kunna stödja de anhöriga på bästa sätt krävs en förståelse för hur de upplever sin situation. Syfte: Syftet var att belysa anhörigas upplevelser av att leva tillsammans med en person med Alzheimers sjukdom.