Bakgrund: Att leva med bipola?r sjukdom inneba?r att drabbas av va?xlande maniska och depressiva skov. Begra?nsningar uppsta?r na?r sjukdomen pa?verkar det dagliga livet. Bipola?r sjukdom a?r kronisk och kra?ver farmakologisk och icke-farmakologisk behandling.Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.Metod: Litteraturstudien baserades pa? fem sja?lvbiografier och Lundman & Ha?llgren Graneheims (2008) kvalitativa inneha?llsanalys med ett manifest tillva?gaga?ngssa?tt anva?ndes som analysmetod.Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som beskrev upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.

Syfte: Att utifrån litteratur beskriva hur äldre personer upplevde sin munhälsa, samt att granska kvaliteten i de inkluderade studierna gällande den metodologiska aspekten datainsamlingsmetod.Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på 16 artiklar sökta i databaserna PubMed,Cinahl samt via manuell sökning. Litteraturstudiens resultat redovisades i en huvudkategori och fem underkategorier. Artiklarna kvalitetsgranskades avseende datainsamlingsmetod. Flertalet artiklar var av kvantitativ karaktär.Huvudresultat: Munhälsan och utseendet på tänderna var viktig för äldres livskvalitet. Gamla människor med smärtproblem upplevde låg munhälsorelaterad livskvalitet.

I denna litteraturstudie undersöks det populära örtpreparatet munkpeppar och dess användningsområden inom hästvärlden. Idag administreras munkpeppar till problemston hos vilka det sägs minska brunstbeteende. Det försäljs även till hästägare vars hästar lider av Cushing's sjukdom där växten påstås lindra symptomen. Munkpeppar har i in vitro försök visats ha dopaminerg, opioidagonistisk och viss östrogen effekt. Det är den dopaminerga effekten i adenohypofysen man vill åt vid behandling av problemston och hästar med Cushing's sjukdom.

Sedan psykiatrireformens genomförande möter psykiatrisjuksköterskan personer med psykisk sjukdom i öppenvården. De personer psykiatrisjuksköterskan möter i sitt arbete inom öppenvården utgörs av dem som söker frivilligt och de som är omhändertagna enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva psykiatrisjuksköterskors upplevelser av att möta personer med psykisk sjukdom i öppen vården. Tio vetenskapliga studier analyserades med hjälp av manifest kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i fyra kategorier: att kunna bedöma, observera och kontrollera: att känna sig hotad, frustrerad och tvingas utöva tvång: att vilja ha helhetssyn och skapa förtroende: att använda sina sinnen och vara engagerad. Resultatet visar att observationer och bedömningar av hälsotillstånd gjordes på personer med psykisk sjukdom på många olika sätt, och var nödvändiga för att snabbt kunna upptäcka tecken på ett försämrat mentalt hälsotillstånd.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur musik som omvårdnadsåtgärd påverkar välbefinnandet och symtombilden hos personer som lever med demenssjukdom. I Sverige finns det ca 140 000 människor med demenssjukdom och 65 000 av dessa bodde i särskilda boendeformer. De vanligaste demenssjukdomarna är Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, vaskulär demens samt sekundär demens som kan orsakas av infektioner. Att leva med sjukdomen demens innebär i de flesta fall att ens funktionella kapacitet försämras successivt. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie inom ämnet omvårdnad ochbaserades på 12 vetenskapliga artiklar, med både kvantitativ och kvalitativ ansats, som har publicerats under de senaste 14 åren.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom och en av våra största och snabbast ökande folksjukdomar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med Diabetes typ 2. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av en manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att känna svårigheter med att ändra livsstil, att känna rädsla och oro inför framtiden, att inte känna sig sjuk, att kämpa för att bli oberoende. Det framkom tydligt hur svårt det var att förändra livsstil och att rädslan över vad som kunde hända i framtiden oroade de flesta kvinnor.

Bakgrund: Huntingtons sjukdom är en neuropsykiatrisk sjukdom som beror på störda funktioner i hjärnans nervceller. Idag beräknas 800-1000 personer i Sverige vara drabbade av Huntingtons sjukdom. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens och anhörigas upplevelse av att leva med Huntingtons sjukdom. Metod: Via databassökning har tio relevanta vetenskapliga artiklar funnits, som har granskats, klassificerats, kvalitetsbedömts och bearbetats. Resultat: Resultatet påvisade att Huntingtons sjukdom påverkade hela familjen.

Att känna hopp när en närstående är sjuk kan upplevas som en berg och dalbana. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelse av hopp när en person drabbas av sjukdom. Litteraturstudien är baserad på tjugotre vetenskapliga artiklar som analyserats med en manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Hopp påverkas av information, Andlighet och alternativa metoder ger en känsla av hopp, Relationer med andra människor ger hopp och Hopp är under ständig förändring. Det framkom att information och kunskap om sjukdomen bidrog till att närstående kände hopp, men att information inte alltid gavs ut rätt eller att det uteblev helt..

Enligt den senaste folkhälsorapporten ökar den psykiska ohälsan i Sverige. Psykisk sjukdom kan försvåra personens delaktighet i vardagen, framförallt diagnoserna inom WHO:s ICD-klassifikation F20.0-24.9. Somatiska sjukdomar som kommer utav osunda vanor är vanligt hos den här gruppen.Hälsoprogram har utvecklats men man vet lite om hur den sortens undervisning har påverkat personerna som deltagit och om den har bidragit till någon förändring. Syftet var att beskriva just detta i en kvalitativ semistrukturerade intervjustudie där sex personer deltog.Materialet analyserades enligt innehållsanalys och det framkom ett övergripande tema ?Att delta i hälsoutbildning? samt tre kategorier och åtta underkategorier.Personer med psykisk sjukdom skiljer sig inte mycket åt från den övriga befolkningen.

Bakgrund: LCHF-kost innehåller mycket fett och extremt lite kolhydrater och har delat in experter i två läger, förespråkare och motståndare till LCHF. Lågkolhydratskost innehåller mindre än 200 g kolhydrater, 200 g ? 300 g är de rekommenderade intaget enligt WHO och Livsmedelsverket. Syfte: Vad säger aktuell forskning om hälsoeffekterna av lågkolhydratkost i allmänhet och LCHF-kost i synnerhet. Metod: Litteraturstudie.

Bakgrund: Mycket i litteraturen tyder på att ouppmärksammad och underbehandlad smärta hos äldre demenssjuka är vanligt förekommande. Detta strider mot principerna om människors lika värde, den enskildes värdighet och det humana i att lindra. Det finns många typer av demenssjukdom och attityden förekommer att demenssjuka inte känner smärta. Demenssjuka har ofta problem med att kommunicera eller lokalisera smärtan. Observations- och självsmärtskattningsinstrument används inte i större utsträckning.

En nationell interaktiv webbplats- www.kuling.nu arbetades 2003 fram på Psykosvårdens utrednings-och behandlingsenhet, Karlakliniken. Webbplatsen riktar sig till barn och ungdomar som har en förälder med psykisk sjukdom och är en del av det anhörigstöd som erbjuds på enheten. Denna studie görs som en uppföljning av kuling.nu där syftet är att beskriva den interaktiva webbplatsen kuling.nu med avseende på innehållet i besökarnas inlägg på diskussionsforumet samt användningen av webbplatsen. Huvudinläggen på kuling.nus diskussionsforum har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen gav sex teman som speglar innehållet i inläggen: ensamhet; att bära ansvar; känsloupplevelsen; betydelsen för den egna personen; sökande efter svar och förmedling av stöd.

Introduktion: Påverkan av stress på immunförsvarsresponsen kan leda till mer kraftfullt inflammatoriskt svar som leder till parodontal vävnadsnedbrytning. Enligt hypotesen kan psykologiska faktorer, såsom stress, i kombination med förändrat munhygienbeteende ha betydelse för parodontala sjukdomstillstånd (Genco et al. 1998).Syfte: Att beskriva samband mellan stress och parodontal sjukdom.Frågeställning: Vilka samband föreligger mellan stress och parodontal sjukdom?Metod: LitteraturstudieResultat: Föreliggande litteraturstudie visar att det kan föreligga samband mellan stress och parodontal sjukdom genom förändrat munhygienbeteende och genom förhöjda nivåer av stresshormoner, såsom cortisol och dehydroepiandrosterone (DHEA) i saliv, gingivalvätska och blodserum.Konklusion: Det kan föreligga samband mellan stress och parodontal sjukdom genom förändrat munhygienbeteende samt genom förhöjda nivåer av stresshormoner i saliv, gingivalvätska och blodserum. Dock kan inga definitiva slutsatser fastställas med denna litteraturstudie..

Bakgrund: Att leva med bipola?r sjukdom inneba?r att drabbas av va?xlande maniska och depressiva skov. Begra?nsningar uppsta?r na?r sjukdomen pa?verkar det dagliga livet. Bipola?r sjukdom a?r kronisk och kra?ver farmakologisk och icke-farmakologisk behandling.Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.Metod: Litteraturstudien baserades pa? fem sja?lvbiografier och Lundman & Ha?llgren Graneheims (2008) kvalitativa inneha?llsanalys med ett manifest tillva?gaga?ngssa?tt anva?ndes som analysmetod.Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som beskrev upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.

Att leva med en kronisk sjukdom som astma påverkar den sjukes liv på många sätt. Både samhälleliga och personliga vinster finns med att patienten har kontroll över sin sjukdom. Därför är det viktigt att vården stöttar och ger kunskap som underlättar för patienten att leva med astma. Det krävs att patienten får en information som är individanpassad för att han/hon ska kunna omsätta kunskaperna i praktisk handling. Metoden som användes i studien var kvantitativ med en enkät som datainsamlingsmetod.