Bakgrund: I Sverige är det mer än 160 000 personer som insjuknat i demens och hälften av dem har Alzheimers sjukdom, som är den vanligaste demenssjukdomen. När diagnosen Alzheimers sjukdom ställts förändras patientens och anhörigas livssituation. Anhöriga tar på sig ett ökat omvårdnadsansvar och känner en större ängslan och oro för framtiden. Syfte: Att belysa anhörigas upplevelser av att vårda en person med Alzheimers sjukdom. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie och sju vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet granskades kritiskt och analyserades.

Background: Sleep-disturbances in persons with Alzheimer´s disease are prevalent. They are characterized as increased frequency and duration of awakenings, decreased slow-wave sleep, REM-sleep and increase of day-time napping. Depression and lower quality of life are associated with sleep-disturbances. Altogether a significant source of stress for caregivers and an important factor in institutionalization. Non-pharmacological treatment alternatives are rare.Method: Single-case A-B-C design, with non-concurrent multiple baselines, a pilotstudy.Aim: To explore if an educational program on sleep, sleep disturbances and behavioural change directed towards caregivers improved sleep, depression and quality of life in persons with Alzheimer´s disease living at home.

Most of the people in today's society have at least some knowledge about Alzheimer's disease to some extent. When a person with Alzheimer's disease is being taken care of at home, the relatives have to change their own priorities and readapt themselves to the existing situation. The primary aim of this study is to describe how the relatives experience their own situation in life. The secondary aim of this study is to describe how the relatives understand their own relation with the health care authorities concerning the help and support issues. The authors have realized this study using the analytic inductive method and have interviewed four informants using a semi structured interview guide.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen och är en av Sveriges största folksjukdomar. Sjukdomen medför kognitiva försämringar som under sjukdomsförloppet kan försämras påtagligt, vilket kan ställa höga krav på anhöriga som vårdar personer med Alzheimer sjukdom. Syfte: Att öka och fördjupa kunskapen om anhörigas upplevelser av att vårda personer med Alzheimers sjukdom i hemmet. Metod: En litteraturstudie där 11 kvalitativa artiklar granskades och analyserades. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Anhörigas positiva upplevelser av att vårda, anhörigas negativa upplevelser av att vårda samt behovet av stöd och information.

Alzheimer?s disease has increasing effects on the Swedish population. Now, about 90 000 swedes have been diagnosed with the disease. Many of these persons are cared for by someone close to them. The aim of this study is to increase understanding for the situation and experiences of the persons caring for their affected partner and to examine which support they are given by the public sector.

Människor har olika förutsättningar för att hitta i sin köksmiljö beroende på vilket hälsotillstånd som ligger till grund för den enskilde individen. Det finns personer som har ett försämrat arbetsminne på grund av att de fått diagnosen lindrig Alzheimers sjukdom. Idag ger många köksluckor ingen information om innehållet, och i varje enskild individs kök finns det olika objekt beroende på vad som används. Denna studie handlar om att hitta olika former av åtgärder i köksmiljöer för att lättare kunna hitta, det finns en förhoppning av att problemen med att inte hitta kan minska. Att använda datainsamlingstekniker som litteratur, intervjuer, workshop och fokusgrupp ska det gå att få reda på vilka åtgärder som kan fungera.

Sahlgrenska Academyat University of GothenburgDepartment of internal medicine and clinical nutritionAbstractTitle: Can supplementation with vitamin E improve cognitive function in Alzheimer?s disease?Author: Malin Andersson and Elin LöfqvistSupervisor: Elisabet RothenbergExaminer: Anna WinkvistProgramme: Dietician study programme, 180/240 ECTSType of paper: Examination paper, 15 hpDate: 2012-04-11Background: Alzheimer?s disease (AD) is the most common form of dementia. As the average life expectancy rises the prevalence increases. The disease leads to gradual deterioration of cognitive functions. A recent Cochrane review describes how several studies demonstrate an increased oxidative damage in the brain in those with AD.

The purpose of this literature review is to examine how a relative is affected by and handles the situation of caring for a relative with Alzheimer's Disease at home and to examine how they experience social support..

Alzheimers sjukdom är den vanligaste orsaken till demens och i samband med att befolkningen blir större och allt äldre ökar även antalet patienter. Vid sjukdomen sker en hjärnatrofi och de mikroskopiska fynd man ser är extracellulära plack av ?-amyloid, intracellulära neurofibriller av fosforylerat tau och förlust av nervcellsutskott, axoner, synapser och dendriter. Några av de tidiga patologiska förändringarna man kan se är störningar i nervcellernas lysosomala system som fyller en viktig roll vid nedbrytning av makromolekyler. I en tidigare studie har man påvisat förhöjda nivåer av proteiner från det lysosomala systemet i cerebrospinalvätska.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom förändrar minnet hos den drabbade, detta innebär att de blir beroende av vårdande. Närstående vill oftast inte lämna dem, utan blir deras naturliga vårdare i hemmet. Detta upplevs vara en trygghet för den drabbade, då minnesstörning oftast förvärras av att flytta hemifrån. Oavsett om det handlar om naturlig vård eller professionell vård är den vårdande relationen viktigt då den lindrar lidandet. Problem: Människor drabbade av Alzheimers har svårt att uttrycka sig verbalt, något som kan förhindra att den vårdande relationen uppstår.

Bakgrund: Deposition av fibrillär amyloid beta 1-42 (A?) i hjärnan är ett välkänt kännetecken för den neurodegenerativa sjukdomen Alzheimer?s (AD). Dessa ansamlingar påverkar pericyter, en celltyp involverad i blodkärlsfunktion och upprätthållande av blodhjärnbarriären (BBB). Pericyter uttrycker både receptorn low density lipoprotein receptor related protein 1 (LRP-1) till vilken A?1-42 binder, och proteoglykanet NG2.

I Sverige är demens den fjärde största sjukdomen och i världen förväntas nästan en fördubbling av incidensen ske till år 2030. Det är därför viktigt att finna alter-nativa, kostnadseffektiva behandlingsformer som är effektiva på denna specifika grupp. Syftet med studien var att undersöka djurs hälsofrämjande effekter i vården av individer med diagnosen Alzheimers eller annan demenssjukdom. En litteratur-studie gjordes där tio artiklar redovisas i resultatet. Djur inom Alzheimers- och demensvården visar på positiva effekter i form av minskad agitation och oro, ökad verbal förmåga, ökad kroppskontakt och kontaktsökande samt förbättrad nutrition hos dessa individer.

När en familjemedlem drabbas av demens förändras hela livssituationen för den anhörige. För att sjuksköterskan ska kunna stödja de anhöriga krävs det kunskap och ökad förståelse om de anhörigas vårdarroll i hemmet. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda en familjemedlem i hemmet som insjuknat i demens. Sex självbiografier analyserades för att ta del av anhörigas egna upplevelser av att vårda en demenssjuk familjemedlem. Till grund för analys av data låg Burnards (1991) innehållsanalys och Graneheims & Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.

Med en allt mer stigande ålder hos landets befolkning ökar också demenssjukdomarna. Det ställer högre krav på sjukvården att kunna bemöta deras behov och inge välbefinnande. Forskningsintresset kring utformning av rum och plats inom vårdandet ökar succesivt och är en viktig grund i planering av nya sjukhus. Uppsatsens syfte är att identifiera aspekter av en god vårdmiljö för äldre med särskild inriktning mot personer med demens. Examensarbetet utgörs av en sammanställning av forskningsresultat från 15 artiklar inom vårdestetiskt område.

AbstractAbout 160 000 persons living inSwedensuffer from some form of dementia. Alzheimer disease is the most common form of dementia and affects mostly people in the age of 65 and older. People with some form of dementia have memory problems and may even have other problems as aphasia and behavioral disorders. This may lead to communication problems and difficulties for the people around them. The number of demented people is increasing; it is therefore important to study methods for communication in order to improve the wellbeing for people with dementia.