Problembakgrund & Problemdiskussion: Revisionsplikten avskaffades i Sverige november 2010 och berörde framförallt smÄföretagarna, vilka nu fick möjligheten att frivilligt efterfrÄga eller avstÄ revision. För att ett svenskt aktiebolag skall fÄ undantas revisionskravet har regeringen arbetat fram egna grÀnsvÀrden utifrÄn Europakommissionen tidigare satta. Dessa grÀnsvÀrden för Svenska aktiebolag Àr (belopp i tkr); NettoomsÀttning 3 000, balansomslutning 1 500, och maximalt tre antal anstÀllda. För att ett svenskt aktiebolag enligt dessa grÀnsvÀrden skall undantas revisionsplikten fÄr de maximalt överstiga ett av tre satta grÀnsvÀrden. Svenska aktiebolag vilka överstiger tvÄ av dessa grÀnsvÀrden vart av de tvÄ senaste bokslutsÄren blir sÄledes revisionspliktiga.

SAMMANFATTNINGPartnering Àr ett samverkansarbete mellan olika aktörer i ett byggprojekt dÀr alla strÀvar mot gemensamma mÄl, vilket bidrar till ett mer hÄllbart byggande. Metoden hÀrstammar frÄn USA och har börjat implementeras allt mer i den svenska byggbranschen. ByggDialog Àr ett företag som arbetar enbart med partnering och strÀvar efter att förÀndra arbetssÀttet i dagens byggbransch. Kundens behov och önskemÄl sÀtts alltid i fokus, men för att skapa ett bÀttre samarbete bör kunden dela ByggDialogs vÀrderingar. Resultatet av ett bra partneringarbete ger ett team som har en öppen dialog och arbetar mot samma mÄl.

Att arbeta i projektform Àr nÄgot som blir allt vanligare i dagens samhÀlle. Ett projekt bestÄr av mÄnga mindre processer som tillsammans mÄste fungera i synergi för att projektet som helhet ska fortlöpa som planerat. Vi lever dock i en förÀnderlig vÀrld och det Àr vanligt att nÄgon av dessa processer inte gÄr som planerat, vilket fÄr kostsamma förseningar till följd (Christensen och Kreiners 1997). Syftet med uppsatsen Àr att stÀlla tvÄ verkliga projekt i förhÄllande till den litteratur vi tagit del av. Genom att göra detta vill vi identifiera vilket tillvÀgagÄngssÀtt som Àr det effektivaste, bÄde ur tids- och kostnadsaspekt.

Flerbostadshus byggda mellan Ären 1961-1975, i dagligt tal kallade för miljonprogrammet har inom de nÀrmaste Ären ett omfattande renoveringsbehov. Detta pÄ grund av bland annat naturligt slitage men Àven brist pÄ underhÄllsinsatser. Kostnaderna för att rusta upp dessa omrÄden slutar ofta pÄ enorma summor. Orsaken till renoveringsbehovet beror frÀmst pÄ husens tekniska tillstÄnd men Àven pÄ grund av skÀrpta myndighetskrav, hög energianvÀndning, sociala faktorer, efterfrÄgan samt ett behov av modernare bostÀder. Staten har varit tydlig med att de inte kommer att bidra med ekonomiskt stöd vid upprustning av miljonprogrammet.

Syftet med externredovisning Ă€r att ge en sammanfattande bild av en organisations finansiella stĂ€llning och resultat. Den behövs för att öka tilliten hos ett företags intressenter samt som underlag vid beslut om företaget. Under de senaste Ă„rtiondena har en typ av företag vuxit fram vars viktigaste tillgĂ„ng Ă€r personalen. Problem uppstĂ„r nĂ€r dessa företag ska vĂ€rderas dĂ„ personalen inte kan tas upp som en tillgĂ„ng i den traditionella redovisningen.Dagens lagstiftning för redovisning av humankapital Ă€r ytterst liten. Utöver de fyra paragrafer som nĂ€mns i Årsredovisningslagen Ă€r det upp till det enskilda företaget hur de vill redovisa sitt humankapital vilket leder till stora skillnader mellan företagens redovisningar samt Ă„tskillnader över Ă„ren av rapporteringen.

DĂ„ uppsatsförfattarna tillbringade en termin som utbytesstudenter pĂ„ Hogeschool Inholland i Rotterdam, NederlĂ€nderna uppstod ett intresse för kulturella skillnader mellan lĂ€nder. Författarna, som i grund och botten anser att NederlĂ€nderna och Sverige Ă€r tvĂ„ relativt lika lĂ€nder, stötte med jĂ€mna mellanrum pĂ„ diverse kommentarer gĂ€llande kvinnors situation i arbetslivet, vilket gjorde att uppmĂ€rksamhet riktades mot det omrĂ„det. Uppsatsen syftar med det hĂ€r som bakgrund till att utveckla de tankegĂ„ngar som vĂ€cktes under tiden i NederlĂ€nderna och svara pĂ„ frĂ„gan: ?Hur skiljer sig upplevelsen av att vara kvinna pĂ„ revisionsbyrĂ„ i Sverige respektive NederlĂ€nderna?? Diskussionen kring frĂ„gestĂ€llningen förs med sex intervjuer som underlag, tre genomförda i NederlĂ€nderna och tre i Sverige pĂ„ revisionsbyrĂ„n Öhrlings PricewaterhouseCoopers. UtgĂ„ngspunkten för de samtal som fördes med respondenterna ligger i Hofstedes teorier om kulturella dimensioner.

Atopisk dermatit (AD) Àr en kliande, inflammatorisk hudsjukdom som beror pÄ allergi. Det Àr en av de vanligaste orsakerna till hudsjukdom hos hund. MÄnga inflammatoriska mediatorer har pÄstÄtts spela en roll i patogenesen av atopisk dermatit, och den viktigaste vasoaktiva mediatorn Àr histamin. Farmakologisk behandling av AD inriktar sig pÄ symtomen dÀr glukokortikoidbehandling Àr vanligast och effektivt men tyvÀrr förknippad med mÄnga biverkningar. Kompletterande lÀkemedel som till exempel antihistaminer behövs dÀrför.

ProblemomrÄde: Forskning inom specialpedagogik fokuserar i stor utstrÀckning pÄ hur lÀrare ska kunna inkludera samtliga elever i undervisningen. Trenden ute pÄ skolor visar dock pÄ att exkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd ökar (Berhanu, 2010). SÄledes finns en motsÀttning mellan teori och praktik. Vidare menas att alla elever ska inkluderas och samtidigt nÄ samma mÄl. Jag nÀrmar mig dessa dilemman genom att belysa bedömningen av elevers kunskaper och stÀller mig frÄgan om ett förnyat synsÀtt kring just bedömning kan ses som ett led i att kunna individualisera undervisningen för att kunna inkludera sÄ mÄnga elever som möjligt, samtidigt som mÄlen i kursplanerna Àn dock stÄr i centrum? Syfte: Mitt syfte med examensarbetet Àr att nÄ en djupare förstÄelse för hur elever i behov av sÀrskilt stöd i matematik, inkluderade i ordinarie klassrumsundervisning, tÀnker kring och upplever bedömning och olika bedömningsformer.

För mÄnga elever, sÀrskilt bland dem med svenska som andrasprÄk och dem frÄn studieovana hem, Àr gapet stort mellan det sprÄk de anvÀnder till vardags och det abstrakta, Àmnesspecifika sprÄk de möter i skolan. SprÄkets svÄrighetsgrad ökar dessutom ju högre upp i Ärskurserna eleverna kommer. Skolverket rekommenderar en sprÄk- och kunskapsutvecklande undervisning för att stödja elever i att lÀra ÀmnesinnehÄll och sprÄk parallellt, vilket gagnar alla elever, men sÀrskilt de grupper som nÀmndes ovan. Under senare Är har svenska elevers resultat försÀmrats i internationella mÀtningar. Det heterogena klassrum lÀraren möter i Sverige idag stÀller krav pÄ undervisningen som lÀrare mÄnga gÄnger inte har beredskap för att möta.

Vid LKABs gruva i Malmberget tillÀmpas metoden skivrasbrytning. NÀr en malmkropp börjar brytas under jord och inte vid markytan bildas ett hÄlrum. Detta hÄlrum propagerar normalt uppÄt som en följd av att det oförstÀrkta taket gradvis rasar in. Processen benÀmns uppblockning. 400 meter över en tidigare obruten del av malmkroppen Printzsköld löper en kritisk utrymningsvÀg.

För mÄnga elever, sÀrskilt bland dem med svenska som andrasprÄk och dem frÄn studieovana hem, Àr gapet stort mellan det sprÄk de anvÀnder till vardags och det abstrakta, Àmnesspecifika sprÄk de möter i skolan. SprÄkets svÄrighetsgrad ökar dessutom ju högre upp i Ärskurserna eleverna kommer. Skolverket rekommenderar en sprÄk- och kunskapsutvecklande undervisning för att stödja elever i att lÀra ÀmnesinnehÄll och sprÄk parallellt, vilket gagnar alla elever, men sÀrskilt de grupper som nÀmndes ovan. Under senare Är har svenska elevers resultat försÀmrats i internationella mÀtningar. Det heterogena klassrum lÀraren möter i Sverige idag stÀller krav pÄ undervisningen som lÀrare mÄnga gÄnger inte har beredskap för att möta.

Transportsektorn och vĂ€gtrafiken i Sverige stod Ă„r 2011 för cirka 30 procent av det totala utslĂ€ppet av vĂ€xthusgaser. Prognoserna sĂ€ger att persontransporterna i Sverige kommer att öka kraftigt fram till Ă„r 2050.En stor andel av den förvĂ€ntade trafikökningen kommer utgöras av en ökande andel persontransporter, samtidigt som forskning visar att arbetspendlingen stĂ„r för en stor andel av det ökade antalet transporter och resor som genomförs. NĂ„got som har lett fram till att efterfrĂ„gan pĂ„ bĂ€ttre transportnĂ€t, fler transport- och resmöjligheter frĂ„n bland annat nĂ€ringslivet, politiker och befolkningen har ökat.Parallellt med detta har politikerna i Sverige enats om att de negativa miljöpĂ„verkningarna frĂ„n transportsystemet och transportsektorn mĂ„ste minska, samtidigt som kapaciteten och trafiksĂ€kerheten i trafiksystemet bibehĂ„lls och för att pĂ„ lĂ€ngre sikt ocksĂ„ förbĂ€ttras.Denna studie grundar sig pĂ„ ett examensarbetsuppdrag för Trafikverket i Eskilstuna. Bakgrunden till studien Ă€r den allt mer ökande efterfrĂ„gan frĂ„n politiker och kommuner om att bygga ut tĂ„gtrafiken i Örebro och Sörmlands lĂ€n, alternativt att bygga ut busstrafiken.Syftet med studien Ă€r att undersöka hur samhĂ€lls- och trafikplanerare bedömer att buss kan bli ett attraktivare transportmedel, jĂ€mfört med tĂ„g, vid lĂ„ngvĂ€ga pendling.För att belysa studiens syfte har följande frĂ„gestĂ€llningar formulerats:- Hur kan buss som kollektivt transportmedel vid lĂ„ngvĂ€ga pendling stĂ€rkas i förhĂ„llande till tĂ„g?- Vad betyder utformningen av samhĂ€llets infrastruktur för bussens attraktivitet?- Hur viktigt Ă€r samarbetet mellan Kollektivtrafikmyndigheten, Regionförbundet, Trafikverket och andra parter för att skapa en attraktiv busstrafik?De respondenter som valts ut att delta i studien arbetar med infrastruktur- och/eller kollektivtrafikfrĂ„gor pĂ„ Kollektivtrafikmyndigheter, Regionförbund och Trafikverket runt om i Sverige.

SammanfattningInom svenska kyrkan finns inga sÀrskilda restriktioner att ta hÀnsyn till vid vÄrd i livets slutskede. Dock kan patienten ha önskemÄl om att fira nattvard, ha enskilt samtal med prÀst samt önska att förbön hÄlls i hemförsamlingen.Romernas traditioner kring vÄrd i livets slutskede kretsar till största del kring renhetssystemet men Àven kring rÀdslan att pÄverkas av gajé. Man tar sjÀlv hand om sina slÀktingar och de som Àr sÄ sjuka att sjukhusvistelse krÀvs besöker man frekvent. Traditionen bjuder att sÄ kallade sanningar skall undanhÄllas den som ligger för döden, man fÄr inte ta hoppet frÄn patienten. Dessutom tror romer att man kan framkalla döden om man talar om den.

I en rapport som 2004 överlÀmnades till regeringen fastslÄs att om 10 - 15 Är efterstrÀvas att andelen nyproducerade lÀgenheter med trÀstomme skall utgöra minst 30%. Detta gör att marknaden för bÀrande stomelement i trÀ kommer att öka de nÀrmaste Ären under förutsÀttning att mÄlet uppfylls. Vid konstruktion av byggnader med medellÄnga spÀnnvidder krÀvs ofta balkhöjder som överskrider de mÄtt som normalt kan sÄgas fram i en enda massiv bit. Ofta vÀljs istÀllet balkar av limtrÀ, LVL eller I-balk. Syftet med detta arbete Àr att undersöka möjligheterna att tillverka en konkurrenskraftig balk av de produkter som kommer ur produktionen vid sÄgverket.

Dagens samhÀlle Àr beroende av olja i olika former, och det rÄder stor osÀkerhet om hur lÀnge oljan kommer att rÀcka i den takt som den förbrukas idag. 1997 utarbetades Kyoto-överenskommelsen för att minska utslÀppen av koldioxid. Under Är 2003 kom EU: s biodrivmedelsdirektiv 2003/30, som sÀtter upp riktlinjer för ett ökat anvÀndande av alternativa brÀnslen.Mitt syfte har varit att ÄskÄdliggöra biogasens framtida potential för som ett alternativtbrÀnsle till bensin och diesel, samt att undersöka vad som krÀvs och vad som görs för att öka biogasproduktionen för att fÄ ett utökat anvÀndande för att uppnÄ mÄlen med EU: s biodrivmedelsdirektiv 2003/30. Uppsatsen har byggts pÄ intervjuer med representanter frÄn SvenskBiogas, Energimyndigheten, Svenskt Gastekniskt Center och JTI (Institutet för jordbruks- och miljöteknik). Vidare har Àven biodrivmedelsdirektivet legat till grund i uppsatsen, samt vetenskapliga artiklar och ett antal forskningsrapporter som har anvÀnts för att underbygga resultaten i uppsatsen.Resultatet i uppsatsen visade att den teoretiska framtida potentialen för biogasdrivna fordon, kommer att ligga nÄgonstans mellan 10-17 TWh/Är.