Sök:

Sökresultat:

930 Uppsatser om Alternativt samhälle - Sida 53 av 62

Studie- och konferensresor i svensk skatterÀtt : En analys av rÀttslÀget avseende avdragsgilla kostnader

Varje Är uppkommer nya fall dÀr Skatteverket (SKV) tvistar med enskilda nÀringsidkare, bolag och arbetstagare (AT) om beskattning av studie- och konferensresor. Tvisterna uppkommer till följd av parternas olika uppfattningar angÄende vad som Àr avdragsgilla kostnader alternativt vad som ska förmÄnsbeskattas.Studie- och konferensresor kan, under vissa omstÀndigheter, i sin helhet utgöra en avdragsgill kostnad för enskilda nÀringsidkare och bolag enligt 16 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) (IL). Dessa omstÀndigheter Àr dock begrÀnsade och det Àr dessa begrÀnsningar som utgör en betydande faktor som SKV tar hÀnsyn till vid en revision. I de fall SKV anser att begrÀnsningarna Àr överskridna kommer resorna anses utgöra semester för de anstÀllda och detta ger upphov till löneförmÄnsbeskattning hos dem.

Återvinningsstationer i Malmö - Planering, placering och utformning

Avfall Àr ett vÀxande problem i vÀrlden och med ökat fokus pÄ hÄllbarhet har Ätervinning fÄtt en större roll i dagens samhÀlle. För att hantera Ätervinningen finns Ätervinningsstationer dÀr mycket av insamlingen av material sker. DessvÀrre fÄr planering av Ätervinningsstationer inte alltid tillrÀckligt med uppmÀrksamhet, vilket kan bero pÄ kunskaps- och/eller intressebrist i frÄgan. Förhoppningar inför arbetets start var att reda ut begrepp och ansvarsfördelning samt ge en klarare bild över vad en fysisk planerare kan förvÀntas göra nÀr det handlar om Ätervinningsstationer och bistÄ med relevant information. En fallstudie har gjorts av Malmö utifrÄn de tre huvudinriktningarna pÄ arbetet: planering, placering och utformning. Inom fallstudien har litteraturstudier och kvalitativa intervjuer utförts.

Jordbruksmarkens kollektiva vÀrden : Kommunpolitikers vÀrdering av de öppna landskapen i VÀsterbottens lÀn

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att se om, och i sÄ fall hur, elevernas antal steg samt upplevda anstrÀngningsnivÄ under lektioner i idrott och hÀlsa pÄverkas av vilket tempo bakgrundsmusiken har. Metod: Studien utfördes pÄ 83 gymnasieelever frÄn tvÄ olika skolor (varav 35 elevers resultat slutligen kunnat anvÀndas). Eleverna genomförde tvÄ till synes identiska lektioner vardera, dÀr huvudmomentet bestod av en stationsbana. Den ena lektionen genomfördes till musik med ett BPM[1] högre Àn 140, medan den andra hade under 120 BPM. TvÄ av klasserna började med musik i det lÀgre tempot och tvÄ med musik i det högre tempot.

Energieffektivisering av laddningssystemet till vindmÀtarutrustning

Behovet av elektricitet blir allt viktigare i dagens samhÀlle. Runt om i vÀrlden finns Àn idag platser dÀr tillgÀngligheten till det fasta elnÀtet Àr begrÀnsad. Oftast Àr det platser som ligger avlÀgset och terrÀngen gör det ekonomiskt oförsvarbart att ansluta sig till det befintliga elnÀtet. Det kan vara platser som fjÀll, öar och skogsomrÄden. PÄ dessa platser anvÀnds ett fristÄende elsystem som stÄr för elförsörjningen.

FörÀndring i revisorns yrkesroll och tjÀnsteutbud i skuggan av den avskaffade revisionsplikten: En kvalitativ studie ur fyra revisorers perspektiv

I november 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄ företag i Sverige. Avregleringen pÄ revisionsmarknaden omfattade cirka 250 000 företag vilket innebÀr att 70 procent av alla företag gavs möjlighet att vÀlja om de vill revidera sin Ärsredovisning eller inte. Det har nu gÄtt en tid sedan avregleringen och det Àr dÀrmed intressant att frÄn ett revisorsperspektiv undersöka hur eventuella förÀndringar upplevs. Studien syftar till att skapa förstÄelse för hur en revisor upplever tiden efter avregleringen. Med hjÀlp av övergripande frÄgestÀllningar har studien fokuserat pÄ hur revisorn upplever förÀndringar i sin yrkesroll, om efterfrÄgan pÄ revision förÀndrats samt om revisorn har nÄgon uppfattning om varför företag vÀljer att behÄlla revision alternativt avstÄ.

VĂ€rdefull framtid

VÀrdebegrepp Àr vanliga att anvÀnda som mÄl och policyer i vÄrt samhÀlle, varför de i denna studie benÀmns som vÀrdepolicyer. Dessa policyer skapar komplexa situationer för de som ska implementera begreppen i sina arbeten. Trots detta fortsÀtter de att öka och ett begrepp som fÄtt mer och mer uppmÀrksamhet Àr social hÄllbarhet. Social hÄllbarhet ses i denna studie som en vÀrdevision. Det anvÀnds som en vision av politiker för hur de vill förÀndra hela verksamheter och kommuner, med strÀvan att fÄ bukt med stora sociala problem, som ökande klyftor i hÀlsa och utanförskap i samhÀllet.

Kontinuerlig autofokus för IR-kamera

Detta examensarbete har omfattat utveckling och implementering av en kontinuerligautofokus för en IR-kamera. En studie av olika tekniker för traditionella kameror hargenomförts, och dÀrigenom har olika metoder vilka Àven passar för en IR-kameraframkommit. En traditionell videokamera har ocksÄ införskaffats och analyserats för attförsöka fÄ ledtrÄdar till hur den kontinuerliga autofokusen fungerar i en sÄdan.TvÄ tekniker för kontinuerlig autofokus har utvecklats, en baserad pÄ en ultraljudssensor ochen som kombinerar denna sensor med bildbehandlig. En kamera, FLIR P660, ochultraljudssensorn, LV-MaxSonar-EZ1, anslöts till en PC varigenom kommunikationenskedde. Ett anvÀndargrÀnssnitt togs fram i Matlab, vilket gjorde det möjligt att styrafokusmotorn i kameran och registrera avstÄndet frÄn sensorn.

Att ha eller inte ha nolltaxa : En fallstudie om nolltaxans fördelar och nackdelar för barn och ungdomars idrottsverksamhet i Stockholms stad

Barn- och ungdomsidrott bedriven i föreningar stöttas av sina respektive kommuner genom bidrag. Bidragen ser olika ut i olika kommuner pÄ grund av skilda bidragssystem. I Stockholms stad bestÄr en del av bidraget till barn- och ungdomsidrotten av den sÄ kallade nolltaxan. Nolltaxan innebÀr i detta fall att barn- och ungdomsidrott kan utövas i kommunala lokaler utan kostnad, det vill sÀga att hyran Àr gratis. Det finns andra kommuner som istÀllet tar hyra för lokalerna Àven om avgifterna varierar beroende pÄ om det Àr barn- och ungdomsföreningar eller andra hyresgÀster som hyr lokalerna.

Vilket vaccin Àr mest effektivt mot Humant papillomavirus (HPV) -16 och -18, som orsakar livmoderhalscancer - Gardasil eller Cervarix?

HPV Àr en grupp av över 100 olika virustyper varav 40 kan infektera könsorganen. Dessa virus orsakar den vanligaste sexuellt överförbara infektionen i Sverige och Àven i övriga vÀrlden. Personer med kvarstÄende HPV-infektion har en ökad risk att pÄ sikt fÄ cellförÀndringar och cancer, framför allt livmoderhalscancer. HPV-typ 16 och 18 Àr de typer som oftast orsakar livmoderhalscancer (omkring 70 % av fallen). Införandet av program för regelbundna gynekologiska cellprovskontroller har under de senaste 40 Ären minskat insjuknandet i livmoderhalscancer med drygt 60 procent i Sverige.

Zoonosrisker i djurparker vid nÀrkontakt mellan djur och besökare

MÄnga djurparker erbjuder nÀrkontakt med djur. Det kan innebÀra att besökarna tillÄts klappa traditionella husdjur eller gÄ in till mer exotiska djur i anlÀggningar som försöker efterlikna djurens naturliga habitat och ge besökaren en inblick i djurens liv i frihet. Detta ökar risken för spridning av zoonoser, antingen via direktkontakt eller genom inandning av damm och aerosoler. I det hÀr kandidatarbetet har jag valt ut fyra sjukdomar som exempel pÄ denna typ av smittspridning. Jag har inte tagit med sjukdomar dÀr smittspridning sker endast av djur som uppvisar tydliga symtom eller beteendeförÀndringar, dÄ jag förutsÀtter att de kommer under behandling istÀllet för att förevisas publik. De fyra zoonoser jag presenterar Àr ornitos, tuberkulos, salmonellos och EHEC/VTEC. Ornitos orsakas av Chlamydophila psittaci, en hos fÄglar mycket vanlig bakterie som de utsöndrar via sekret frÄn nÀshÄlan och via feces.

Kommunal markförsÀljning--Styrmedel för vÀlfÀrdsambitioner? En studie av EU-rÀttens förhÄllande till kommunal markförsÀljning och av Sveriges förhÄllande till EU-rÀtten.

Med unionens regelverk kring statligt stöd som utgÄngspunkt behandlas i uppsatsen EU-rÀttens förhÄllningssÀtt till kommunal markförsÀljning. Vid försÀljning av mark kan en kommun ha andra ambitioner Àn att endast erhÄlla högsta möjliga pris. Exempelvis kan det finnas önskemÄl om att förena försÀljningen med vissa krav pÄ köparen, vilket i sin tur kan leda till ett lÀgre pris pÄ marken. Alternativt kan priset pÄ marken sÀnkas i syfte att locka investeringar. Att markförsÀljning pÄ detta vis nyttjas som ett styrmedel för att förverkliga politiska ambitioner riskerar emellertid vÀcka misstankar om att köparen mottagit statligt stöd.

Segmentering av miljöbilskonsumenten : - en beskrivande studie av 2000-talets tidiga miljöbilsköpare

Det finns idag en ökande miljömedvetenhet i samhÀllet dÀr mÄnga börjat ifrÄgasÀtta den miljöpÄverkan vi orsakar i vÀrlden genom det sÀtt vi lever. Ett hÄllbart samhÀlle Àr det sjÀlvklara mÄlet för mÄnga, men vi verkar ÀndÄ inte vara villiga att förÀndra vÄr livsstil trots alarmerande rapporter frÄn forskarsamfundet vÀrlden över. De förÀndringar som ÀndÄ sker i samhÀllet gÄr visserligen mot ett mer miljövÀnligt och hÄllbart samhÀlle, men det gÄr förhÄllandevis lÄngsamt. Koldioxidens skadliga inverkan pÄ miljön Àr nÄgot man bör lÀgga sÀrskild energi pÄ att försöka minska eftersom koldioxiden Àr sÄ starkt kopplad till klimatförÀndringen. Dagens ökande bilförsÀljning Àr en av orsakerna till de förhöjda koldioxidutslÀppen i vÀrlden.

LÀrares syn pÄ specialpedagogiska insatser i skolan. En intervjustudie

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka och beskriva vad lÀrare anser Àr specialpedagogiska insatser och hur de skulle önska att dessa var utformade i skolan. Jag tar reda pÄ vilka elever lÀrarna anser vara i behov av sÀrskilt stöd och vad det Àr för stöd som sÀtts in. Dessutom synliggörs vad lÀrare menar att de behöver fÄ stöd och hjÀlp, för att lyckas ge alla elever det de behöver, men specifikt för elever i behov av sÀrskilt stöd. Teori: Studien har inspirerats av ett fenomenologiskt perspektiv dÀr man studerar mÀnniskans upplevelse av ett fenomen, vilket i denna studie innebÀr lÀrarens upplevelser av specialpedagogiska insatser. Metod: Studiens datainsamling har skett genom halvstrukturerade intervjuer av sex ansvariga klasslÀrare i Äk 1-5 som Àr verksamma pÄ tre skolor.

Tar vi ut oss mer genom att höja tempot? : En studie om bakgrundsmusikens tempo i idrott och hÀlsa

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att se om, och i sÄ fall hur, elevernas antal steg samt upplevda anstrÀngningsnivÄ under lektioner i idrott och hÀlsa pÄverkas av vilket tempo bakgrundsmusiken har. Metod: Studien utfördes pÄ 83 gymnasieelever frÄn tvÄ olika skolor (varav 35 elevers resultat slutligen kunnat anvÀndas). Eleverna genomförde tvÄ till synes identiska lektioner vardera, dÀr huvudmomentet bestod av en stationsbana. Den ena lektionen genomfördes till musik med ett BPM[1] högre Àn 140, medan den andra hade under 120 BPM. TvÄ av klasserna började med musik i det lÀgre tempot och tvÄ med musik i det högre tempot.

Behovet av pedagogisk projektledning i interna förÀndringsprojekt

Studien utgÄr frÄn att interna förÀndringsprojekt inte alltid lyckas men de behövs för att anpassa och modernisera organisationen. Det Àr ett sÀtt att hantera den snabba förÀndringstakten i samhÀllet och konkurrensen med andra. Antalet projekt ökar liksom kraven pÄ resultat och pÄ vad projektledaren ska kunna. Ett ökat fokus pÄ mÀnniskorna och pÄ förÀndringsmotstÄnd Àr framgÄngsfaktorer i uppgiften att Àndra pÄ medarbetarnas beteende. Grunden för att leda projekt, skriver Jansson och Ljung (2009) Àr att hÄrda och mjuka perspektiv mÄste mötas.Studien handlar om hur projektbestÀllaren ser pÄ att ge projektledare med pedagogiska kompetenser implementeringsansvar eller projektledaruppdrag i interna förÀndringsprojekt eftersom det finns behov av lÀrande vid förÀndringar.Teorin Àr kopplad till vÄr undersökning om huruvida organisationer kan utnyttja en dold resurs ? pedagogiska projektledare ? för att skapa bÀttre interna förÀndringsprojekt, att utföra de uppgifter som sammantaget krÀver pedagogisk kompetens.Studien har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod i form av kvalitativa intervjuer och tolkande analyser för att ge ett tillrÀckligt djup i svaren.

<- FöregÄende sida 53 NÀsta sida ->