Under den senare delen av 1900-talet har beskogning av jordbruksmark till och från applicerats i det svenska jord- och skogsbruket (Eriksson et al., 2011). I och med "Omställning 90"erbjöds lantbrukare omställningsstöd för att lägga jordbruksmark i träda eller på annat sätt minska verksamheten (www, Riksdagen, 1, 1995). En vanligt förekommande åtgärd var att plantera igen jordbruksmarken med skog eller förlägga mark i träda. Efter inträdet i EU har värdet på mark, till följd av införda direktstöd, ökat. Detta har medfört högre arrendeavgifter som i sin tur skapat fler så kallade passiva lantbrukare (Andersson et al., 2011). I och med framtida förändringar i EUs gemensamma jordbrukspolitik, även kallat CAP 2014, kommer stöden omarbetas (www, Jordbruksverket, 2, 2012). Inom svenska lantbruksföretag har det skett en rationalisering till följd av bristande lönsamhet (www, LRF, 1, 2012).

Problem: Forskning finns avseende vilka lägespreferenser köpare av småhus vanligen föredrar (Betts & Ely, 2008). Forskning finns även avseende hur marknadsföringspsykologi i form av varumärken påverkar konsumentens val av en vara (Arnold, 1993). Däremot har författarna till denna uppsats inte lyckats hitta annan forskning som kopplar samman marknadsföringsteori och bostadsområden, det vill säga hur varumärket påverkar köparens val av bostadsområde i samspel med praktiska faktorer. Studien vill även undersöka hur trendsättare som exempelvis kända personer och yrkesmän inom bostadsbranschen, kan påverka hur ett bostadsområdes efterfrågan kan komma att öka.Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som kan få ett bostadsområde att öka alternativt minska i attraktivitet.Metod: För att komma fram till syftet har både kvalitativa och kvantitativa undersökningar utförts. Genom att noggrant välja ut fastighetsmäklare verksamma i Halmstad, har det genom öppna intervjuer framkommit viktig kunskap om vilka trender som råder på bostadsmarknaden i Halmstad.

Med målet att reducera de nationella kväveoxidutsläppen enligt Göteborgsprotokollets bestämmelser införde Norge år 2007 en skatt på 15 NOK per kilo kväveoxidutsläpp. I en reaktion mot denna skatt bildades Næringslivets NOX-fond på initiativ av de industrier som reglerades av skatten. NOX-fonden utgör ett alternativt miljöreglerande styrmedel till en traditionell miljöskatt och den främsta skillnaden är att avgiften för utsläpp betalas tillbaka till de reglerade aktörerna i NOX-fonden. Avgifterna återbetalas i form av investeringsstöd till kväveoxidreducerande åtgärder i verksamheterna. Att en miljöavgift på detta sätt återgår till de förorenande aktörerna gör att reduktionen för dem blir mindre kostsam än genom reglering av en miljöskatt.

Huvudsyftet med studien är att undersöka om det finns skillnader i risktagande mellan individer som bor i olika områden inom Gävle kommun, med konsumtion av försäkringsskydd som riskmått. Gävle kommuns 18 områden är indelade i fyra regioner vilka är centrum, norr, söder-väst och öst.Delsyftet är att studera vilka individuella variabler såsom ålder, förvärvsinkomst, boende, boendeförhållande, utbildning samt sysselsättning som påverkar konsumtionen av försäkringsskydd. Vidare syftar studien till att studera hur två fenomen, adverse selection och moral hazard, vilka härrör från informationsasymmetri, påverkar konsumtionen av försäkringsskydd.Metod: Arbetet utgår ifrån fyra stycken valda metoder vilka är klassificering, kvantifiering, hypotesprövning samt komparation. Vidare har sambandsmåttet, chi-två (?2), använts för att antingen falsifiera eller inte falsifiera en uppställd hypotes.

En vanlig inställning är att ingen ska behöva tigga i dagens välfärdsamhälle. I och med ökadrörlighet och globalisering har dock tiggeri som fenomen blivit allt synligare på våra gator iGöteborg. Medierna uppmärksammar frekvent tiggeri vilket även gör det till en aktuell del avallas vår verklighet. I Göteborgs stad är även tiggarna en grupp människor som dykt upp påsocialpolitikens agenda. Syftet med denna studie är därför att undersöka lokala politikers bildav tiggeri i Göteborgs stad samt dess kopplingar till samhällsdiskursen.

Ma?let med denna underso?kning har varit att finna metoder fo?r rening av struvitpa?va?xt i ro?r pa? Sko?vde biogasanla?ggning samt metoder fo?r att undvika uppkomst av struvit. Detta fo?r att man pa? anla?ggningen ska kunna o?ka verkningsgraden och fungera mer resursoptimerat fo?r att pa? sa? sa?tt komma na?rmare en ha?llbar samha?llsutveckling. Struvit (magnesiumammoniumfosfat hexahydrat) a?r ett vitt ha?rt mineral som vanligtvis fo?rekommer i ro?r, va?rmeva?xlare, pumpar och centrifuger pa? vattenreningsanla?ggningar och efter ro?tningsprocess pa? biogasanla?ggningar.

Den svenska skolan har under de senaste årtionden gått från att vara en av de mest reglerade sektorerna i det svenska samhället till att bli en av de mest avreglerade. I samband med detta har skolan fått en ny typ av styrning. Genom en decentralisering av skolan har ansvaret skiftat från statlig till kommunal nivå. Den så tidigare regelstyrda skolan har blivit målstyrd och läraryrket har med detta förändrats.Syftet med denna studie är att undersöka hur intervjuade lärare och ledning upplever att styrningen av organisationen påverkar deras arbete i termer av möjligheter och hinder. Tidigare forskning visar att lärarna, under den nya styrningen, upplever att nya arbetsuppgifter har tillkommit utan att andra har försvunnit.

Fisk har under senare år uppmärksammats som ett nyttigare och mer miljövänligt alternativt till kött. Efterhand har det dock kommit larm från forskare runtom i värl-den att fisket inte sker på ett miljömässigt uthålligt sätt, vilket således hotar både fiskbestånd och livsmiljöer. Ett sätt för konsumenter att påverka skulle kunna vara att välja miljömärkta fiskprodukter. För att dessa produkter ska få genomslag på marknaden krävs dock att konsumenterna vet att de finns, deras innebörd och kän-ner igen dem i butiken. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka kunskaper och åsikter som finns om miljömärkta fiskprodukter.

ABSTRAKT Bornefjäll, Åsa (2011). I varje länk i kedjan behöver vi ha samsyn; Organisation av särskilt stöd för barn och ungdomar 0-20 år (In each link in the chain we need a consensus; Organization for children and youth in special needs 0-20 years). Malmö Högskola: Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogprogrammet. Syftet med följande arbete är att undersöka hur stödet är organiserat i en kommun, när barn föds med eller hamnar i behov av särskilt stöd, upp till 20 år ålder, utifrån respondenternas beskrivningar. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om samverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd och specialpedagogens roll i samverkansarbetet.

InledningAutomatiseringsindustrin är inget nytt fenomen, utan kan hänföras tusentals år tillbaka, då exempelvis de första hjuldrivna medlen uppfanns. AVT Industriteknik är ett automationsbolag som onekligen genomgått stora förändringar. Med detta som utgångspunkt påbörjar vi nu vår resa.Problemformulering Hur bedriver AVT Industriteknik sin verksamhet idag? Är AVT en konkurrenskraftig aktör på marknaden? Finns det möjligheter att expandera och i sådant fall hur?SyfteSyftet med denna uppsats är att genomföra en företagsanalys på uppdrag av AVT Industriteknik, vilket sker ur ett internt och externt perspektiv. Vi ämnar jämföra tre relevanta aktörer med AVT samt granska tre projekt antagna 2008, och tre under 2009.AvgränsningarVi åsyftar att granska ett visst antal projekt, då vi anser att dessa avspeglar verksamheten samt bolagets utveckling.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på i vilken omfattning kooperativ och ideella organisationer använder sig av social redovisning. Vi vill undersöka hur och varför de redovisar det sociala ansvarstagandet och om de använder sig av riktlinjer, rekommendationer eller andra verktyg i arbetet med den sociala redovisningen. Metod: Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ metod då vi ansåg detta vara en lämplig ansats med tanke på de många ?mjuka? variabler som finns i den sociala redovisningen. Två personliga intervjuer har genomförts med respondenter från Basta respektive Barncancerfonden. Informationen vi erhållit har sammanställts och jämförts för att sedan kopplas till teoristudierna.

En ny trend inom internethandeln är företeelsen av så kallade rabatt- och upplevelsesajter. På den svenska marknaden är Groupon marknadsledande rabattsajt samtidigt som LiveIt anses störst inom upplevelseförmedling. Affärskonceptet ? att marknadsföra priserbjudanden eller upplevelser och sedan hänvisa konsumenter vidare till leverantörer ? har tagits efter av en rad aktörer och den nya trenden får antas fortsätta en tid framöver.Det faktum att den aktuella typen av förmedling är relativt ny har lett till en osäkerhet kring vilket ansvar rabatt- och upplevelseföretagen har gentemot konsumenter. Inte sällan använder de sig av varierande affärsupplägg vilket bidragit till ytterligare oklarhet.Det saknas direkt tillämplig tvingande lagstiftning och företagen begränsar ofta, genom mer eller mindre långtgående friskrivningar, sitt civilrättsliga ansvar.Syftet med förevarande uppsats är att undersöka vilket civilrättsligt ansvar som företagen har gentemot konsumenter vid dröjsmål och fel i vara och tjänst.I uppsatsen, som inledningsvis diskuterar innebörden av termerna kollektiv shopping och gruppköp, redogörs för de tre affärsmodeller som det marknadsledande rabattföretaget Groupon använder sig av.

Bakgrund: Förskolevardagen innehåller flertalet aktiviteter, somliga är tidsbundna medan andra utförs oberoende av tiden. Utevistelse är tillsynes en aktivitet som både kan vara tidsbunden alternativt oberoende av tiden. I Lpfö 98 rev. 2010 återkommer vikten av barns rätt till inflytande över sin vardag, men hur mycket inflytande ges barnen över när utevistelse förläggs? Kan det vara så att rutiner från tidigare pedagoger avgör när utevistelse förläggs? Vår upplevelse är att synen på beslut om utevistelse varierar mellan olika pedagoger.

SammanfattningDenna studie avser ge läsaren en ökad förståelse kring vad hos chefen den anställdeupplever bidra till ett ökat respektive minskat förtroende. Detta utifrån empiri samlat frånåtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med respondenter i Boråsområdet, och vidaregenom en diskussion kring personliga egenskaper och kompetens baserat på denna empiri.BakgrundIdag är det för alla större företag helt avgörande att man arbetar för att ständigt utvecklas,förbättras och effektiviseras. Detta för att ligga i fas med konkurrenter, för att förbättramiljön för de anställda samt för att uppnå högsta förädlingsvärde av den verksamhet sombedrivs. Innan denna studie påbörjades läste vi boken Att våga leda i förändring, en frågaom förtroende (Rolandsson & Oudhuis, 2009), vilken behandlar de anställdas förtroende sinchef samt den inverkan detta har på förändringsarbetets utgång. Detta inspirerade oss attstudera närmare vad de anställda upplevde karaktärisera en förtroendeingivande chef.

Syftet med denna undersökning har varit att utifrån pedagogernas erfarenheter undersöka vilka faktorer som bidrar till alternativt hindrar att interaktiva tavlor används utifrån sin interaktiva potential i klassrummet - vilka påverkansfaktorer kan urskiljas för införande och användande av interaktiva tavlor i klassrummet? Undersökningen har även belyst motiven för satsningarna, användningen av den interaktiva tavlan i relation till erbjudandet om interaktivitet samt hur olika faktorer påverkar integreringen av tavlan i klassrummet. Undersökningen baseras på litteraturstudie, en mindre enkätundersökning samt ett par kompletterande observationer av klassrumspraktik.Respondenternas skolor har utifrån min tolkning valt att satsa på interaktiva tavlor utifrån arbetslivsaspekter och/eller demokratiaspekter snarare än inlärningsaspekter. Organisationerna har påverkats av omgivningens krav. De faktorer som lyfts fram i undersökningen utgår dels från lärarens kompetens, värderingar och intressen, dels till den praktik där individen agerar och dess egenskaper, krav och möjligheter.