Sök:

Sökresultat:

938 Uppsatser om Alternativt samhälle - Sida 36 av 63

Balanced Scorecard - effektiv styrning i en icke-vinstdrivande organisation? - En fallstudie av Individuell MÀnniskohjÀlp

Syfte: Syftet med denna studie Àr att finna hur och om BalancedScorecard kan fungera som alternativt styrningsverktyg för eninsamlings- och bistÄndsorganisation som Individuell MÀnniskohjÀlp. Dessutom syftar studien till att se om ettanvÀndande av Balanced Scorecard möjliggör enoperationalisering av deras insamlings- och kommunikationsavdelnings vision.Metod: Vi har utfört en kvalitativ fallstudie av Individuell MÀnniskohjÀlps insamlings- och kommunikationsavdelning. Data har frÀmst samlats in genom personliga intervjuer ochdokumentundersökningar.Teoretiskt perspektiv: VÄr teoretiska referensram bestÄr av prestationsmÀtning, Balanced Scorecard samt ett exempel pÄ anvÀndande av Balanced Scorecard i en icke-vinstdrivande organisation.Empiri: Studien bygger pÄ intervjuer med medarbetare pÄ Individuell MÀnniskohjÀlp och pÄ deras insamlings- och kommunikationsavdelning. Dessutom har dokument rörande verksamheten haft en stor roll. Sammanfattningsvis kan sÀgas att ett BSC kan vara en möjlig vÀg för en insamlings- och bistÄndsorganisation att mÀta sin mÄluppfyllelse.

Obundet europeiskt bistÄnd? : En empirisk studie av potentiella förklaringar till vissa EU-lÀnders fortsatt höga grad bundet bistÄnd

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka eventuella ekonomiska effekter skapade av idrottsliga resultat. Dessa effekter mÀts genom att undersöka förÀndringar i skattebasen, mÀtt per kapita pÄ kommunnivÄ som följd av att ett idrottslag frÄn kommunen vunnit SM-guld, alternativt deltar i spel i högsta divisionen. De sporter som undersöks Àr fotboll, ishockey bandy och speedway. Dessa fyra sporter Àr de största sett till publiksnitt och exponering i TV. Tillsammans utgör de högsta serierna i dessa sporter ett bra underlag och bra spridning av SM-guldvinnare, lag som deltar i högsta divisionen och kommuner i Sverige. Vi vÀljer att inte anvÀnda oss av kommunerna Stockholm, Göteborg, Malmö och Gotland eller idrottslag frÄn dessa.

Stadens odefinierade rum : en studie av det oplanerade

Den hÀr uppsatsen handlar om de odefinierade rummen i staden. Det Àr mellan det strukturerade och planerade i staden som dessa rum Äterfinns. Det Àr de övergivna, överblivna och till synes ?tomma? ytorna vilka Àr svÄra att definiera dÄ de inte svarar mot nÄgon speciell funktion. MÄlet Àr att, genom litteraturstudier, ta reda pÄ vilka vÀrden de hÀr rummen kan ha för mÀnniskan i staden.

Auditivt fokus : Om ljudmiljö och delaktighet för elever med synnedsÀttning

Under min tid som lÀrare i vuxenutbildningen har jag trÀffat mÄnga elever som har negativa erfarenheter av att studera. Flera av dem har misslyckats i sina tidigare studier av olika orsaker, men min erfarenhet Àr att mÄnga av dessa elever lyckas i vuxenutbildningen. Syftet med denna studie Àr att belysa hur vuxenelever ser pÄ sitt lÀrande i Àmnet svenska, dels under sin nuvarande studietid i vuxenutbildningen, dels under sina tidigare studier i grundskola samt gymnasieskola. Metoden som anvÀnts i studien Àr en kvalitativ intervjustudie utifrÄn en fenomenologisk-hermeneutisk ansats. I studien deltar sju vuxenelever som berÀttar om sina upplevelser av sitt lÀrande i Àmnet svenska.

En social rörelse och finanspolitiska problem : En studie av tvÄ grupper inom Occupy-rörelsen

I dagens vÀrld har lÀnder ett tÀtt sammanlÀnkat ekonomiskt samarbete. Detta innebÀr att ifall ett land drabbas av en finanskris, kommer Àven andra lÀnder att falla likt dominobrickor, in i en vÀntande finanskris. Just detta skedde Är 2008 och 2011, dÄ ett flertal av vÀrldens lÀnder drabbades av en stor finansiell kris. I skuggan av dessa kriser vÀxte en social rörelse fram vars syfte var att uppmÀrksamma mÀnniskor om vad som, enligt rörelsen, egentligen hade hÀnt. Rörelsen som vÀxte fram Àr kÀnd som Occupy-rörelsen.

Projekt Columbus - Ett samverkansprojekt med individuella lösningar

Syftet med studien Àr att undersöka vad det Àr i projekt Columbus arbetsmodell som bidrar till att deltagarnas hÀlsotillstÄnd och förmÄga till arbete alternativt studier förÀndras samt hur samverkan mellan myndigheter fungerat för deltagarna. Studien utgÄr frÄn ett brukarperspektiv, med fokus pÄ att förstÄ deltagarnas upplevelser av medverkan i projekt Columbus. FrÄgestÀllningarna Àr dÀrför följande: Hur upplever deltagarna att medverkan i projekt Columbus har förÀndrat deras hÀlsotillstÄnd och förmÄga till arbete och/eller studier? Vad i projekt Columbus arbetsmodell upplever deltagarna möjliggör förÀndring?Hur upplever deltagarna projekt Columbus i avseende pÄ samverkan mellan olika myndigheter? Forskningsansatsen i studien Àr kvalitativ och bygger pÄ sammanlagt sju intervjuer, varav fem Àr med personer som tidigare medverkat i projekt Columbus verksamhet och tvÄ Àr med personer som arbetar som personal i verksamheten. De teorier som anvÀnds Àr KASAM och Watzlawicks, Weakland och Fisch teori om förÀndring av första och andra graden samt samverkansteori.

 LevnadsnivÄundersökningarav de allra Àldsta  : Betydelsen av undersökningsdesign

Ett problem i vÀlfÀrdsforskningen Àr att Àldre individer ofta exkluderas frÄn levnadsnivÄundersökningarna genom en övre ÄldersgrÀns, alternativt inkluderas men utan att sÀrskild hÀnsyn tas till de metodproblem som uppstÄr dÄ respondenterna Àr Àldre. Detta resulterar i bristande kunskap om de Àldres levnadsförhÄllanden, hÀlsa och behov.Uppsatsens syfte Àr att belysa undersökningsdesignens betydelse för resultatet i levnadsnivÄundersökningar av de allra Àldsta. Tre för Àldrestudier viktiga metodkomponenter diskuteras och analyseras: betydelsen av bortfall, exkluderingen av institutionsboende och anvÀndningen av indirekta intervjuer.Som underlag anvÀnds datamaterial frÄn Undersökningen om Àldres levnadsvillkor (SWEOLD) frÄn tre intervjuÄr, 1992, 2002 och 2004. SWEOLD Àr en nationellt representativ intervjubaserad levnadsnivÄundersökning av de allra Àldsta i Sverige. Genom jÀmförelser av olika undersökningsgruppers kön- och Äldersstrukturer, relativa dödsrisker samt skillnader i olika hÀlso- och vÀlfÀrdsmÄtt analyseras och diskuteras effekten av olika undersökningsdesigner pÄ resultaten.Resultaten av analyserna visar att om SWEOLD-studien antingen exkluderat institutionsboende eller valt bort att anvÀnda indirekta intervjuer skulle ca 20 procent av de Àldre inte ha intervjuats, utöver bortfallet.

Konflikter - hinder eller möjlighet?: FörskollÀrares förstÄelse av konflikthantering i teori och praktik

I vÄr studie har vi fokuserat pÄ ett arbetslag i en förskoleklass. VÄrt syfte Àr att uppmÀrksamma pedagogernas sÀtt att beskriva och förstÄ konflikter mellan barn, dels att utröna om denna förstÄelse ses som utgÄngspunkt för hinder alternativt möjlighet till utveckling och lÀrande. I vÄr studie har vi haft ett antal olika teoretiska perspektiv som vi diskuterar resultatet utifrÄn. Vi har studerat tre olika kommunikationsteorier: Kognitiva ?, Sociala ?, och interaktionistiska teorin.

SkadestÄndsansvar för styrelser i aktiebolag : En utredning av betydelsen av avgörandet NJA 2013 s. 117 för aktiebolagsrÀtten

I en association, sÄsom en ekonomisk förening eller ett aktiebolag, har styrelsen uppdraget att sköta verksamheten. Medlemmarna eller Àgarna ska dÀrför kunna lita pÄ att uppdraget sköts med omsorg och efter bÀsta förmÄga. De bör Àven ha möjligheten att stÀlla styrelsens ledamöter inför rÀtta, i de fall styrelseledamöterna misslyckas med att vÄrda bolaget, vilket leder till förmögenhetsskada för associationen. I svensk rÀtt Àr litteraturen om skadestÄndsansvaret för styrelseledamöter knapp och avgöranden av svensk domstol fÄ. Denna informationsbrist beror pÄ att associationer har ett intresse av att dölja interna konflikter frÄn offentlighetens ögon och dÀrför förlikar alternativt löser dessa konflikter i skiljedomstol genom sekretessbelagda förfaranden.

Hundförbud i skidspÄren : hur upplevs det av skidÄkare och hundÀgare i Stadsliden, UmeÄ kommun?

Den tÀtortsnÀra skogen har stor betydelse för mÀnniskorna i dess nÀromrÄde. Eftersom UmeÄ har som mÄl att expandera till 200 000 invÄnare Är 2020 kommer trycket pÄ de tÀtortsnÀra skogarna att öka. Med ökat tryck kommer ofta ökade konflikter, eftersom mÄnga intresseomrÄden ska samsas. Den hÀr studien fokuserar pÄ grupperna skidÄkare och hundÀgare i det tÀtortsnÀra skogsomrÄdet Stadsliden i UmeÄ. Hur relationen ser ut mellan dem och om det förkommer nÄgon friktion eller konflikt mellan grupperna.

Att identifiera och bedöma smÀrta hos personer med grav demenssjukdom : -En litteraturstudie

Med en stÀndigt ökande stoffmÀngd inom gymnasieskolans biologiÀmne Àr det en nyckeluppgift för lÀraren att prioritera undervisningsinnehÄll för att ge utrymme/möjlighet till fördjupning och progression. Styrdokumenten anger att eleverna förutom Àmneskunskap av faktakaraktÀr Àven ska tillÀgna sig kunskap om "naturvetenskapens karaktÀr", Nature of science (NOS).Syftet med mitt examensarbete Àr att utifrÄn skolans praktik belysa och diskutera förutsÀttningarna för att anvÀnda NOS som innehÄllsbÀrande idé dÀr NOS-aspekter utgör ett instrument (bland flera) för stoffurval. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem gymnasielÀrare i biologi rörande deras uppfattningar om och vÀrderingar av NOS i undervisningen samt om hur de stÀller sig till NOS som innehÄllsbÀrande idé. Aktuella styrdokument har analyserats med avseende pÄ skrivningar om NOS utifrÄn vedertagna NOS-aspekter.GenomgÄngen av styrdokumenten har visat att de innehÄller talrika skrivningar med koppling till NOS. I intervjuerna uppgav lÀrarna dock att explicit NOS-undervisning förekom endast i mycket begrÀnsad omfattning.

Utformning av en ny verkstadslayout pÄ Olaer AB

Olaer Àr ett bolag som utvecklar, tillverkar och marknadsför oljekylarsystem. Bolaget startades 1957 i Frankrike med engelska finansiÀrer. Sedan starten 1957 har företaget blivit en global koncern. Idag Àr företaget representerat i fem kontinenter. Deras kylarsystem Àr applicerade i fyra olika branscher, industri, anlÀggning- och jordbruksmaskiner, energi och, olja och gas.

Christiania - Under ytan finns en annan verklighet

AbstractThe purpose of this paper is to examine how the population living in Christiania considers their residential area in relation to the surrounding society, and why you as an individual choose to live there. We have used the qualitative method and we have performed interviews with a total of six persons. We have used Tönnies two notions regarding gemeinschaft and gesellschaft, and Goffmans theory about stigma. We choose these theories because we thought that they were most relevant for our study. Our question at issue is: Why does a person seek to live in an alternative society, with different norms in comparison to the majority society? Through our interview persons we learned their stories and their opinions considering their residential area and we concluded that Christiania differs from the remaining society in several ways.

Frivillig revision i Sverige : Vilka faktorer styr?

Trots att Sverige har infört slopad revisionsplikt för hela 70 % av landets aktiebolag, Àr det en stor andel av de utan revisionsplikt som anvÀnder sig av frivillig revision. Syftet med denna studie Àr att identifiera vilka faktorer som styr företagens val av frivillig revision, samt kontrollera om dessa stÀmmer överens med de som identifierats i tidigare forskning i andra lÀnder. Den teoretiska referensramen har sin utgÄngspunkt i den tidigare forskning som finns tillgÀnglig, dÀr ett antal styrande faktorer identifierats. För att besvara uppsatsens frÄgestÀllning har kvantitativ metod anvÀnts, dÄ studien syftar till att generalisera populationen, och en enkÀtundersökning har genomförts. I resultatet har relevanta data frÄn undersökningen sammanstÀllts i tabeller och figurer, för att illustrera svarsfördelningen.

Om pinterism, wagnerianism och modéensk pilsnerslang : En studie av svenska kulturskribenters bruk av kulturreferenser

Via kulturskribenters sÀtt att hÀnvisa till andra kulturella fenomen kan allt frÄn kultursyn till lÀsartilltal utlÀsas. I denna uppsats kommer det redogöras för svenska kulturjournalisters bruk av kulturreferenser. Avsikten Àr att undersöka varför kulturskribenterna anvÀnder sig av detta grepp, vad de anser vara god kultur, hur lÀsarna tilltalas och hur referenser som bryter barriÀren mellan hög- och populÀrkultur anvÀnds. Detta kommer att granskas utifrÄn ett kultursociologiskt perspektiv och de teorier som kommer appliceras pÄ frÄgestÀllningarna Àr Pierre Bourdieus teorier om habitus, fÀltet och det kulturella kapitalet. Till det tillkommer ethosdiskussioner och resonemang kring den implicite lÀsaren och den implicite författaren.

<- FöregÄende sida 36 NÀsta sida ->