Social mixing går ut på att ?mixa? befolkning av olika klasser i ett bostadsområde med syfte att förändra områdets sociala sammansättning. Syftet med uppsatsen är att undersöka social mixing som urban utvecklingsstrategi i Köpenhamn utifrån boendes egna upplevelser av sina bostadsområden. I Danmark definieras 29 bostadsområden som ?ghetton? utifrån kriterier rörande de boendes anknytning till arbetsmarknaden, ?icke-västliga? härkomst samt kriminalitet.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken attityd mindre oberoende företag har till kontanter och betalkort som betalmedel i allmänhet och vid låga köpesummor i synnerhet. I undersökningen kommer vi att studera vid vilken summa som handlarna upplever det som acceptabelt att kunder betalar med betalkort. Metod: Studien har genomförts med hjälp utav en kvantitativ metodansats, då vi ville få en bred förståelse för småföretagarnas syn utav olika betalmedel i allmänhet samt vid betalningar under 100 kronor i synnerhet. För att ta del utav förståelsen kring vår studie utgick vi ifrån det positivistiska synsättet, då vi efterstävar kunskap kring händelser som kan mätas. Vi genomförde enkätundersökningar med ett hundratal företagsägare ur urvalsgruppen för att kunna ta del utav den objektiva verkligheten och för att sedan påvisa denna med hjälp utav den numeriska informationen vi samlat in.

Större kommuner och industrier använder alltmer automatiserade processer för tjänster och rutinerså som kundcenter och felhantering. Flexeurope AB är ett företag med flera års erfarenhet av auto-matiserade processer och arbetar med att definiera, visualisera, konstruera och optimera processer.Företaget utvecklar även ett webbaserad IT-system för processhantering, kallat flexiteBPMS.Inom en kommun eller industri arbetar ofta flera handläggare, ibland uppemot hundratals, med atthantera ärenden i processer. Detta ställer krav på att handläggare kan kommunicera med varand-ra. Effektivare kommunikation där handläggare snabbare får svar innebär effektivare hantering avärenden. Marknaden har till följd av detta uttryck önskningar om att möjliggöra en form av realtids-kommunikation kring ärenden i flexiteBPMS.Med detta som bakgrund har det här arbetet undersökt, planerat och genomfört en integration av enXMPP-baserad chatt med flexiteBPMS.

Detta examensarbete undersöker om det finns argument för att utforma nya mönster för linjeavvattningsgaller. I uppsatsens första del redovisas observationer kring hur de ser ut idag. Därefter undersöks genom litteraturstudier, plats- och studiebesök om det finns teorier som stödjer hypotesen att mönstret på linjeavvattningens galler kan bidra till upplevelsen av en plats. Slutsatsen dras att upplevelsen skulle kunna fördjupas genom ny utformning av linjeavvattningsgaller som ger platsen starkare karaktär och identitet. Tillgänglig litteratur stödjer min hypotes att i de fall linjeavvattning ingår i platsens utrustning skulle sådan utformning kunna bidra till den totala upplevelsen av en plats. Jag vill med detta arbete visa hur det kan ske. Under studiernas gång framträdde samtidigt fler argument rörande det faktum att om stråk är utformade med individuella särdrag så är det lättare att känna sig hemma, orientera sig kring dem och att kunna referera till platsen.

Syftet är att få en fördjupad förståelse av hur man på organisationsnivå kan stimulera utveck­lingen av lärarnas undervisningsformer så de gynnar elever i läs- och skrivsvårigheter och vilka möjligheter och/eller hinder som kan uppstå. I studien utgår vi från är en kvalitativ ansats där vi använder halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsteknik. Åtta rektorer/biträdan­de rektorer och fem speciallärare/specialpedagoger intervjuas om sin syn på vilka faktorer som påverkar möjligheterna att stimulera lärare till användning av alternativa verktyg i sin under­visning. Resultatet i vår studie visar att rektorers förutsättningar för att stimulera lärare i användningen av datorn som kompensatoriskt stöd för elever i läs- och skrivsvårigheter är begränsade. Delvis beror svårigheterna på att inga tydliga IT-planer funnits, varken på förvaltningsnivå eller lokal skolnivå.

IT-projekt i offentlig verksamhet finansieras i huvudsak av statliga medel och omsätter stora summor varje år. Tyvärr brister de ofta vad gäller tidsramar, budget, utlovad kvalitet eller pga. en kombination av dessa faktorer. Det ligger inte bara i den egna verksamhetens intresse, utan även medborgarnas, att dessa projekt faller väl ut.Rapporten syftar bl.a. till att fungera som ett av flera beslutsunderlag för offentlig verksamhet vad gäller införande av en projektmodell.

Revisorsyrket har traditionellt sett varit ett manligt yrke. På senare år har andelen kvinnor i branschen ökat markant, men fortfarande är det flest män som blir auktoriserade. Bland nyanställda assistenter utgör kvinnor cirka 50 procent men andelen kvinnor minskar ju högre upp i hierarkin man kommer. Andelen godkända kvinnliga revisorer utgör år 2005 32% medan andelen auktoriserade kvinnor är cirka 27%.Syftet med vår kandidatuppsats är att undersöka vilka faktorer som är orsaken till att en del av de kvinnliga godkända revisorerna fortsätter att arbeta som godkända revisorer alternativt lämnar yrket innan de blivit auktoriserade.Med hjälp av befintliga teorier, framförallt genus- och karriärteorier har vi valt ut faktorer som vi tror kan påverka kvinnors karriärutveckling. Den empiriska undersökningen har genomförts med hjälp av webbenkät och telefonsurvey.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket innebär en hög arbetsbelastning och kan därmed leda till upplevelse av arbetsrelaterad stress. Nyutexaminerade sjuksköterskor är särskilt mottagliga för denna typ av stress då de saknar erfarenhet i sin yrkesroll. Att utarbeta strategier för hantering av stress är därför betydelsefullt för sjuksköterskans välbefinnande. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever och hanterar arbetsrelaterad stress under det första året i yrket. Metod: Studien har en kvalitativ ansats med deskriptiv design.

Med anledning av ett antal redovisningsskandaler i början av 2000-talet har revisorers oberoendeställning gentemot klientföretagen kommit att diskuteras. I USA väcktes därför frågan om ett införande av revisorsrotation alternativt byrårotation. På grund av bristande erfarenhet inom området ansåg den amerikanska kongressen att beslut om byrårotation inte kunde fattas och således infördes endast revisorsrotation. I samband med detta införande fick U.S Government Accountability Office (GAO) i uppdrag att, genom en kvantitativ studie i form av enkätundersökning, undersöka vilka potentiella effekter ett införande av byrårotation skulle få på de amerikanska publika företagen.  Med utgångspunkt i den av GAO genomförda undersökning utformades denna uppsats för att på liknande sätt undersöka de potentiella effekterna av ett eventuellt införande av obligatorisk byrårotation i Sverige. Uppsatsens syfte bygger på att undersöka hur CFO:n, eller motsvarande befattningshavare, på samtliga företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm ser på förslaget om ett införande av obligatorisk byrårotation, samt vilka för- och nackdelarna anses vara.

Uppsatsens fokus utgörs av den tröghet som präglar processen mot en jämnare köns-fördelning på samhällets högre chefspositioner. Den inleds med en kartläggning av aktuell forskning, som omfattar områdena genus och ledarskap, ledarskapsutbildning, organisationskultur och makt samt en intervjuundersökning som kompletteras med policydokumentanalys. Utifrån analysen som materialet genererar drar jag slutsatser som resulterar i förslag till en alternativ ledarskapsutbildning. Uppsatsens primära syfte är att genom litteraturstudie, kvalitativt upplagda intervjuer med personer på chefsbefattningar, chefsutvecklare, pedagoger inom ledarskapsutveckling, kreativt skrivande och rollspel samt dokumentanalys undersöka förutsättningarna för kvinnli-ga chefer och ledare. Det sekundära syftet är att motivera upplägget på en ledarskaps-utbildning, som både möjliggör en könsutjämning och erbjuder en mall för kreativ le-darskapsutveckling oavsett tidigare hierarkier och strukturer.

Examensarbetet är ett jordförsök som har gjorts på två olika gårdar. Försöken omfattas av två olika jordbearbetningsmetoder, plog och djupluckrare. Anledningen till valet av de två olika gårdarna beror på att de har jordbearbetats på olika sätt under de senaste tio åren och då kanske försöken visar skillnader på hur marken påverkas av de olika bearbetningsmetoderna. I hälften av försöket är det insått oljerättika för att se vilken av bearbetningarna som ger säkrast etablering, och för att eventuellt lättare se hur lucker marken är beroende på rotutveckling. I försöken har en penetrometer använts för att mäta jordmotståndet i jorden efter plogen och djupluckraren. Jordmotståndet mättes ner till 40 centimeters djup i alla försöksrutorna. Från dessa resultat gjordes diagram för att lättare utläsa resultaten.

Denna uppsats syftar till att undersöka vad som ligger bakom mäns val att arbeta i hemtjänst genom att undersöka vilken betydelse männens tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet har, samt vilken betydelse arbetsmarknadssituationen haft. Uppsatsen syftar även till att undersöka hur de ser på detta val. Med utgångspunkt i teorier om kön och arbetsmarknad beskrivs hur den svenska arbetsmarknaden könssegregeras och hur yrken könsmärks. För att djupare förstå de faktorer som påverkar uppdelningen av kön på arbetsmarknaden används även maskulinitetsteorier. Sju män som arbetar inom hemtjänst har intervjuats om sitt yrkesval och hur de ser på detta.

Papperslösa människor är en utsatt grupp i samhället då de ofta lever i en oviss situation vad gäller arbete, boende, framtid, det sociala umgänget och tillgången till hälso- och sjukvård. Deras möte med sjukvården kan präglas av att känna sig kränkt, alternativt rädsla för att bli nekad vård eller för att någon av vårdpersonalen ska ringa polisen eller migrationsverket. Till följd av detta kan det ta lång tid innan de vågar söka vård, ibland undviker de vården medvetet (Urrutia-Rojas, Marshall, Trevino, Lurie & Munguia-Bayona, 2006). Då vi som blivande sjuksköterskor kommer att möta papperslösa på exempelvis en akutavdelning, är det viktigt att försöka få en förståelse för hur de upplever mötet med sjukvården. Syftet med denna studie var att beskriva papperslösas erfarenheter av svensk sjukvård.

Syfte och frågeställningSyftet med detta arbete är att se ifall Idrottsaktiebolag som associationsform kan förbättras på ett sätt så att de matchar de krav som idag ställs på en elitsatsande idrottsförening.Vår huvudfrågeställning lyder: Idrottsaktiebolag, den optimala organisationsformen? Och följdfrågeställningarna är följande: Vilka alternativa lösningar kan vara möjliga att tillämpa? Finns det något intresse för en alternativ organisationsform?MetodVi har använt oss av litteratur inom associationsområdet, Internet, aktiebolagslagen, samt riksidrottsförbundets bolagiseringsutredning i vårt arbete. Vi har valt att genomföra så få telefon- och mailintervjuer som möjligt. Istället har vi satsat på att genomföra personliga intervjuer för att få en så bra översikt som möjligt och samtidigt inte förlora den djupa insikt som bara infinner sig vid ett personligt möte. Vi har valt att utföra kvalitativa intervjuer då vi ansett att vi på så sätt får ut mest information samt kan tolka materialet och förklara det i ord.ResultatVi har undersökt hur dagens idrottsaktiebolag fungerar.

Revisorsyrket har traditionellt sett varit ett manligt yrke. På senare år har andelen kvinnor i branschen ökat markant, men fortfarande är det flest män som blir auktoriserade. Bland nyanställda assistenter utgör kvinnor cirka 50 procent men andelen kvinnor minskar ju högre upp i hierarkin man kommer. Andelen godkända kvinnliga revisorer utgör år 2005 32% medan andelen auktoriserade kvinnor är cirka 27%. Syftet med vår kandidatuppsats är att undersöka vilka faktorer som är orsaken till att en del av de kvinnliga godkända revisorerna fortsätter att arbeta som godkända revisorer alternativt lämnar yrket innan de blivit auktoriserade. Med hjälp av befintliga teorier, framförallt genus- och karriärteorier har vi valt ut faktorer som vi tror kan påverka kvinnors karriärutveckling. Den empiriska undersökningen har genomförts med hjälp av webbenkät och telefonsurvey.