Sökresultat:
823 Uppsatser om Alternativt grönomrćde - Sida 35 av 55
Studie av tarmflorans sammansÀttning och Ärstidsvariation i grovtarmen hos travhÀstar med grovfoderdiet
Syftet med projektet var att undersöka Ärstids- och den individuella variationen av normala tarmfloran hos travhÀstar utfodrade med en grovfoderdiet. HÀstar Àr grovtarmsjÀsare med ett komplex mikrobiellt ekosystem anpassat för betning av foder med högt fiberinnehÄll och lÄgt energiinnehÄll. För att i framtiden kunna veta och jÀmföra hur olika fodermedel pÄverkar och förÀndrar det mikrobiella ekosystemet i hÀstens mag- och tarmkanal Àr det av intresse att Àven veta hur ekosystemet ser ut hos hÀstar utfodrade med ett naturligt anpassat foder. En större
förstÄelse om hÀstens biologi och tarmflora Àr vÀsentligt att veta för att undvika och behandla tarmsjukdomar.
FrÄn 16 stycken hÄrt trÀnade travhÀstar har trÀck- och foderprov samlats under ett helt Är. Vid 9 tillfÀllen har prover analyserats frÄn alla 16 hÀstar för att studera mikrobiotans Ärstidsvariation samt vid 3 tillfÀllen för 4 av hÀstarna har prover samlats in under tre efterföljande dagar och analyserats för att studera mikrobiotans dagsvariation.
Sverigefonder - varför skiljer sig en del frÄn marknaden?
Syftet Àr att undersöka om Sverigefonder under en nio- sju- respektive femÄrsperiod genererar riskjusterad över- respektive underavkastning. MÄlet Àr dÀrefter att hÀrleda avkastningen till en fondförvaltares förmÄga att framkalla en skev fond, alternativt till dennes eventuella selektivitets- respektive timingförmÄga. Detta med hjÀlp av Jensens Alfa, Treynor & Mazuys modell samt Asymmetric Response Model. Ett första delsyfte Àr att utreda i vilken utstrÀckning avkastningen kan knytas till det fondbolag som förvaltar fonden respektive fondens förvaltare, antal förvaltarbyten, storlek samt omsÀttningshastighet. MÄlet Àr Àven att koppla egenskaperna till skevhet, selektivitets- samt timingförmÄga.
Utredning av en ny logistikstruktur i Kina för ett svenskt företag
Syftet med detta examensarbete Àr att för ett svenskt företags rÀkning analysera hur deras logistikstruktur för import av produkter frÄn Kina till Sverige kan effektiviseras. Vi fick i uppdrag att analysera hur upprÀttandet av en eller flera hubbar och lager i Kina skulle pÄverka Företagets logistikstruktur ur ett ekonomiskt perspektiv. Företa-get kommer att vara anonymt i denna rapport pÄ grund av konkurrensskÀl och istÀllet kallas för "Företaget".Vi utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar:Med hur mycket kan Företaget minska sin totala logistikkostnad för Företagets produkter frÄn trading leverantörer genom att upprÀtta en eller flera hubbar i Kina? Hur mycket skulle logistikkostnaderna i Kina öka genom upprÀttandet av en eller flera hubbar? Med hur mycket kan Företaget minska sin lagerhÄllningskostnad i centrallag-ret i Tibro genom att upprÀtta en eller flera hubbar i Kina? Hur skulle de totala logistikkostnaderna pÄverkas om Företaget förlade delar av lagret i Kina? Rapporten Àr av undersökande karaktÀr dÀr tyngdpunkten i rapporten ligger pÄ hur nulÀget ser ut genom insamlandet av data frÄn bÄde Företaget och dess leverantörer och samarbetspartners. Dessa data har analyserats med hjÀlp av en omfattande teori-del.I resultatet har tvÄ olika förbÀttringsalternativ tagits fram med olika karaktÀr.
GrÀnshandeln med öl - bakgrund, nutid och framöver
Syfte: Uppsatsens syfte Àr att kartlÀgga och analysera grÀnshandeln av burköl mellan lÀnderna Danmark, Estland, Finland, Norge, Sverige och Tyskland. Vi ska dessutom försöka förutse en framtida utveckling i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Metod: Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ fallstudie med ett hypotetiskt-deduktivt angreppssÀtt. Vi tar stöd hos existerande teorier inom scenarioplanering, priselasticitet och KotlerŽs adaptionsprocess. Som ett komplement till teorin redogörs för de inblandade lÀndernas alkoholpolitik, frÄn historisk synvinkel till idag.
En undersökning om mÀns konsumtionsvanor av klÀder
Bakgrund Vi ser att det finns ett vÀxande intresse hos mÀn att bry sig om sitt yttre och en större medvetenhet om vad för sorts klÀder man vÀljer att ta pÄ sig. Internets exploatering av nÀthandel har öppnat upp nya möjligheter att konsumera pÄ dÀrför ser vi det som intressant att göra en studie kring hur mÀn i Äldrarna 25-35 resonerar kring sina inköp. VÄr mÄlgrupp valde vi pÄ grund av att vi tror att det Àr ett relativt modeintresserat segment som har en tanke bakom sitt sÀtt att konsumera klÀder. Idag finns det inte sÄ mycket forskning kring mÀns konsumtionsvanor av just klÀder dÀrför fann vi det som intressant att studera hur de tÀnker och agerar kring shopping. SyfteVÄrt syfte med arbetet Àr att fÄ en djupare insikt kring hur vissa mÀn konsumerar klÀder.
Den mÀnskliga dimensionen av företagsförvÀrv : En studie om konsultföretags genomförande av Human Resource Due Diligence
Antalet företagsförvÀrv har under de senaste Ären ökat kraftigt, men trots detta misslyckas flerÀn tvÄ av tre av förvÀrven, eftersom de inte uppnÄr de synergieffekter som var motivet bakomdem. Det blir allt vanligare att företag tar hjÀlp av konsulter vid ett förvÀrv istÀllet för attgenomföra hela processen sjÀlva. Frammanad av internationella konsultbyrÄer introduceradesbegreppet Due Diligence (DD), företagsbesiktning, i Sverige i början av 1990-talet. HumanResource Due Diligence (HRDD) Àr ett begrepp som nÀrmast innebÀr att de mÀnskligadimensionerna av förvÀrvet analyseras. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka omkonsultföretag som hjÀlper företag vid förvÀrv anvÀnder sig av Human Resource DueDiligence, det vill sÀga en analys av humankapitalet, organisationskulturen och integrationen,alternativt om elementen belyses med andra genomförda analyser.En kvalitativ studie har genomförts dÀr tre konsulter frÄn olika konsultföretag har intervjuats:KPMG, PwC och Ernst & Young.
Robust algoritm för beröringsfri diametermÀtning i skördaraggregat
Det första steget i produktionskedjan för trÀvaror Àr skördaren vars uppgift Àr att avverka och sönderdela trÀd. Sönderdelningen till stockar baseras pÄ sÄgverkens bestÀllning som innehÄller information om önskad lÀngd och diameter. DiametermÀtning i skördare genomförs idag med berörande teknik som i takt med att kraven för trÀproduktion ökar kommer vara tvungen att förbÀttras alternativt bytas ut.I tidigare studier har beröringsfri diametermÀtning med lasertriangulering genomförts som visar att en ökad mÀtnoggrannhet gÄr att uppnÄ, men att robustheten för ett sÄdant system mÄste öka för att kunna anvÀndas i praktiken. I studierna föreslÄs förbÀttring av mÀtsystemets algoritm som ett naturligt nÀsta steg för att öka robustheten.I detta examensarbete utvecklas en algoritm som med mÀtdata frÄn det ovan nÀmnda systemet strÀvar efter att göra en robust diametermÀtning. I algoritmen löses tvÄ delproblem dÀr det första Àr att identifiera bra mÀtdata genom sökning och eliminering av extremvÀrden och det andra Àr att anpassa en trÀdmodell för att utifrÄn denna berÀkna diametern.
Metaboliter frÄn svampar associerade till granbarkborren (Ips typographus) och deras effekter pÄ andra svampars tillvÀxt
Granbarkborren, Ips typographus, Àr den mest destruktiva skadeinsekten för svensk barrskog och orsakar Ärligen stora ekonomiska förluster för landets skogsÀgare. Granbarkborren kan endast föröka sig i döda trÀd. För att döda ett stÄende friskt trÀd kan de med feromoner signalera till andra granbarkborrar att tillsammans inleda en massattack. Granbarkborren Àr Àven beroende av blÄnadssvampar för att kunna slÄ ut friska trÀd. Med dessa blÄnadssvampar kombinerat med en massattack kan granbarkborren döda trÀdet inom nÄgra veckor.
Sexualitetens olika former och anvÀndningsomrÄden i ett antikt : perspektiv med fokus pÄ grekisk-romersk homoerotik
I och med debatten om huruvida Àktenskap för homosexuella ska bli en verklighet i dagens samhÀlle har frÄgan om sexuell lÀggning kommit att bli central. Ofta handlar det om mÀnniskor med en religiös grunduppfattning som debatterar om rÀtt och fel, naturlig och onaturlig sexualitet. Ofta anvÀnds nytestamentliga citat hÀmtade speciellt frÄn aposteln Paulus, men frÄgan Àr om hans syn pÄ sexualiteten Àr densamma som vÄr? NÀr vi nÀrmar oss dessa texter mÄste vi vara medvetna om den tidens syn pÄ sexualiteten. Detta för att vi inte ska applicera vÄr förförstÄelse av sexualitet pÄ en text som skrivits i en annan tid.
Skolpersonalens uppfattningar om ungdomars ohÀlsa
Denna studie baseras pÄ intervjuer med skolpersonal om ungdomars ohÀlsa vid tvÄ högstadieskolor i en kommun i Norrbotten. Intervjuerna bestÄr av sju intervjuer med rektorer, lÀraren, kurator och sjuksköterskor. I resultatet har det framkommit ur informanternas berÀttelse att depression och nedstÀmdhet förekommer bland ungdomar i dessa tvÄ högstadieskolor. Denna ohÀlsa antas ha sin grund i de samhÀlliga krav som stÀlls pÄ ungdomar och som kan resultera i ungdomarnas kÀnsla av otillrÀcklighet. I resultatet har Àven framkommit att skolpersonalen uppfattar ungdomars ohÀlsa olika beroende pÄ om de Àr en tjej eller en kille.
Motivationsfaktorer i lÀrandet hos gymnasieelever pÄ Barn och fritidsprogrammet Factors of motivation in scholarship among pupils i upper secondary school
Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ faktorer som Àr av betydelse för elevers motivation och hur dessa pÄverkar motivationen i lÀrandet hos eleverna pÄ Barn och fritidsprogrammet vid den skola i södra Sverige dÀr jag Àr verksam lÀrare.
Uppsatsen baseras pÄ svaren i de personliga intervjuer som genomförts med 8 stycken elever, varav 4 pojkar respektive 4 flickor som gÄr sista Äret pÄ Barn och fritidsprogrammet. Eleverna i undersökningen tar studenten vid vÄrterminens slut 2010.
Studien visar att en förutsÀttning att eleverna skall kÀnna sig motiverade Àr att utbildningen görs spÀnnande och intressant och bidrar till utmaning att nÄ de mÄl som sats upp för skolarbetet. En tillfredsstÀllelse utvecklas hos eleverna dÄ de nÄr sina mÄl med studierna vilket gynnar motivationen, men att inte nÄ upp till mÄlen utvecklar en kÀnsla av frustration och uppgivenhet.
Det som enligt undersökningen bland annat frÀmjar motivationen Àr den familjÀra anda som upplevs bland eleverna i skolan. Den sociala kontakten och att tillsammans med bÄde lÀrare och andra elever arbeta mot mÄlet att fÄ ett arbete alternativt skaffa sig en grund för fortsatta studier efter gymnasiet tycks frÀmja motivationen.
LÀrarens roll Àr enligt intervjupersonerna vÀldigt viktig och pÄverkar deras motivation. LÀraren bör vara engagerad, positiv, aktiv och samtidigt visa eleverna respekt.
Samtliga svarade att den mest avgörande faktorn till positivt skolresultat Àr den enskilde elevens egna individuella instÀllning och förmÄga att genom inre motivation arbeta med sitt skolarbete.
Budgetlösa företag : finns de?
Bakgrund: Metoderna för att styra organisationer har varit mÄnga under Ärens gÄng. Under 1960-talet fick budgeten sitt genombrott bland svenska företag. Budgetens frÀmsta anvÀndningsomrÄde var dÄ planering och samordning av verksamheten. Budgeten har sedan dess utvecklats betydligt och har idag flera olika roller och syften. Problem: Under de senare Ären har budgeten utsatts för mycket kritik och dess relevans i dagens företag har ifrÄgasatts.
Effektivisering av materialflöde : FrÄn plockning i lager till lastat transportmedel
Det första steget i produktionskedjan för trÀvaror Àr skördaren vars uppgift Àr att avverka och sönderdela trÀd. Sönderdelningen till stockar baseras pÄ sÄgverkens bestÀllning som innehÄller information om önskad lÀngd och diameter. DiametermÀtning i skördare genomförs idag med berörande teknik som i takt med att kraven för trÀproduktion ökar kommer vara tvungen att förbÀttras alternativt bytas ut.I tidigare studier har beröringsfri diametermÀtning med lasertriangulering genomförts som visar att en ökad mÀtnoggrannhet gÄr att uppnÄ, men att robustheten för ett sÄdant system mÄste öka för att kunna anvÀndas i praktiken. I studierna föreslÄs förbÀttring av mÀtsystemets algoritm som ett naturligt nÀsta steg för att öka robustheten.I detta examensarbete utvecklas en algoritm som med mÀtdata frÄn det ovan nÀmnda systemet strÀvar efter att göra en robust diametermÀtning. I algoritmen löses tvÄ delproblem dÀr det första Àr att identifiera bra mÀtdata genom sökning och eliminering av extremvÀrden och det andra Àr att anpassa en trÀdmodell för att utifrÄn denna berÀkna diametern.
KartlÀggning av anvÀndandet av lönsamhetsmÄtt i svenska tillverkande företag : En kvantitativ studie om utvÀrdering, problem och ÄtgÀrder
Bakgrund: PrestationsmĂ€tning och utvĂ€rdering Ă€r ett Ă€mne som varit under stor debatt desenaste Ă„rtiondena. Relevance Lost debatten som startades av Johnson och Kaplan i slutet av1980?talet, dĂ€r den redovisningsbaserade informationen kritiserades som styrmedel, fickmycket stort genomslag i den amerikanska litteraturen. Nya teorier har under de senasteĂ„rtiondena vĂ€xt fram som en lösning pĂ„ de problem som kan uppstĂ„ nĂ€r utvĂ€rdering skerbaserat pĂ„ enbart finansiella mĂ„tt. Framförallt de redovisningsbaserade lönsamhetsmĂ„tten haren tendens att leda till beteendeproblem, nĂ„got som fĂ„tt samlingsnamnet ROI?beteende.ĂverensstĂ€mmer den amerikanska litteraturen med svensk praxis? Relativt lite forskning harskett inom omrĂ„det och vi finner det dĂ€rmed av intresse att undersöka anvĂ€ndningen i svenskatillverkande företag och presentera en mer nyanserad bild av anvĂ€ndningen.Syfte: Syftet med studien Ă€r att kartlĂ€gga och beskriva vilka prestationsmĂ„tt som anvĂ€nds avföretag och vilka eventuella mĂ€t? och beteendeproblem som upplevs vid tillĂ€mpning avredovisningsbaserade lönsamhetsmĂ„tt.
Prehospitala hot och vÄldsituationer: Specialistsjuksköterskors erfarenheter av bedömningar av potentiella hot och vÄldsituationer före vÄrdmötet
Tidigare forskning pekar pÄ att prehospitala hot och vÄldsituationer Àr ett vanligt förekommande problem. DÀremot saknas vÀsentlig fakta om bedömning av dessa situationer före vÄrdmötet. Detta anses viktigt dÄ hot och vÄld har en negativ inverkan bÄde pÄ patient och vÄrdare. Genom att klargöra vad det Àr som bidrar till att kontakt med polis tas ökas kunskapen kring Àmnet och den negativa spiral som hotet kan innebÀra för bÄde vÄrdare och patient förhindras. Syftet var att undersöka specialistsjuksköterskors erfarenhet av att bedöma en situation som potentiellt hotfull före vÄrdmötet.