Användningen av avloppsslam från kommunala avloppsreningsverk som ett alternativt gödningsmedel ökar i det svenska jordbruket. Ett problem med slam som gödningsmedel är dock att de metaller och oönskade ämnen som finns i avloppsvattnet också tillförs åkermarken via slammet, och slutligen, genom ackumulering i mark och grödor, kan ge effekter på miljön och människors hälsa. För att möjliggöra användning av avloppsslam som växtnäring finns certifieringssystemet REVAQ. Målet med REVAQ är att genom systematiskt uppströmsarbete vid reningsverken förbättra slammet. Detta, genom att minska metaller och oönskade ämnen i inkommande avloppsvatten till den nivå där halterna i slammet inte påverkar markorganismer och gröda, negativt.Kalmar Vatten AB är certifierat enligt REVAQ och samtliga metallhalter i deras avloppsslam, avsett för slam som växtnäring, har en godkänd halt.

Under extrema flödessituationer ökar erosionen längs stränderna, vilket genom ras och skred leder till att drivgods hamnar i älven. Det finns en mängd förebyggande åtgärder för att minska risken med drivgods. Det kan vara allt från att ta bort träd i känsliga områden, till att sätta upp länsar som styr undan drivgodset.För att ta reda på hur mycket tänkbart drivgods som finns har därför en inventering gjorts för Granfors och Krångfors magasinen. Eftersom det tidigare inte genomförts något liknande arbete så har först metoder för arbetets olika delar tagits fram.- Metod för Inventering- Metod för Beräkning av mängden drivgods- Metod för RiskanalysFör att bättre förstå hur man ska sätta in lämpliga åtgärdsförslag har även en kortare studie av hur drivgods beter sig vid höga flöden genomförts, samt hur olika typer av länsar och skyddsvisir fungerar.Resultatet från inventeringen och riskanalysen visade att det kommer en relativt stor mängd drivgods till båda anläggningarna. Detta leder till att dammarna förmodligen inte kommer att klara av den mängden drivgods utan att särskilda åtgärder vidtas.Det som rekommenderas för de båda magasinen är att rensa upp magasinen på både löst drivgods och träd närmast strandkanten.

Vår problemformulering kretsar kring miljö och trängsel i städerna där spårvagnen fått igen en viktig roll.Syftet har varit att undersöka investeringar i spårvagnstrafiken i svenska städer.Vi har använt oss av textanalys för att få fram information som inte kan hittas på annat sätt informantintervjuer för att få fram det som inte kom fram i texterna och se hur man arbetar med frågorna i verkligheten för att visa resultatet för uppsatsen på ett lämpligt sätt.Resultatet av vår undersökning visar att man i Sverige har man först byggt upp spårvagnsnätet, sedan lade man ned under en period i mitten av 1900-talet och sedan har man under senaste tjugoåren börjat bygga spårväg på nytt. Medan de flesta av städerna lade ned spårvagnstrafiken gick Göteborg och Norrköping mot strömmen och valde att fortsätta att investera i spårvagnstrafik. Under slutet av 1900-talet började man bygga upp nya spårvagnslinjer i större svenska städer. Spårvagnsutbyggnaden i Göteborg har skett parallellt med bostadsbyggandet i mitten av 1900-talet men bussen kom att konkurrera med spårvagnen allt mer som kollektivt färdmedel. Linjenäten planerades på långsiktigt för att kunna konverteras till antingen buss eller spårvagn alternativt tunnelbana.

Bakgrund och problem: De senaste åren har det debatterats flitigt kring friskolor. Senaste inslaget i debatten, vilket främst diskuterades i samband med valet 2010, har främst handlat om det faktum att friskolor drivs som aktiebolag vilket möjliggör för dem att gå med vinst som de därefter fritt kan disponera. Debatten som varit är dock starkt påverkad av politiska värderingar samt etik och moral och inslagen av ekonomiska fakta är få. Sammanställningar över friskolebolagens externa redovisning, bland annat hur de lämnar utdelningar alternativt koncernbidrag, saknas varav det är svårt att få en objektiv bild av situation bakom debatten.Syfte: Att göra en objektiv sammanställning över i vilken utsträckning utdelningar och koncernbidrag förekommer inom Sveriges mest omdebatterade utbildningskoncerner samt hur redovisningen av dessa ser ut.Avgränsningar: Uppsatsen har granskat moderbolag samt de dotterbolag som bedriver utbildningsverksamhet inom Sveriges fem mest omdebatterade utbildningskoncerner. Sammanställningen rör de valda bolagens tre senaste årsredovisningar räknat från årsslutet 2009.Metod: Detta är en deskriptiv studie varav fokus varit på det empiriska materialet.

De senaste årens stora redovisningsskandaler har lett till ökade krav på bolagsstyrning och intern kontroll. Bolagsstyrningens fyra hörnstenar består av styrelsen, den verkställande ledningen,internrevisionen och externrevisionen. En solid bolagsstyrning kräver ett effektivt samspel mellan dessa fyra parter. I vår uppsats fokuserar vi på intern- och externrevisionens roller och relationer. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för internrevisionens och externrevisionens respektive roller, undersöka om koden alternativt SOX har påverkat deras roller samt beskriva hur de arbetar och samverkar för att stärka den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen för att tillsammans skapa en effektiv revision.Vi har genomfört en kvalitativ undersökning utifrån delvis strukturerade intervjuer med tre internrevisorer och tre externrevisorer samt sekundärdata som litteratur, artiklar och Internet.Undersökningen visar att internrevisionen och externrevisionen har olika uppdragsgivare och olika granskningsinriktning, men det ligger i båda parters intresse att kvalitetssäkra den interna kontrollen över finansiell rapportering.

Syftet med detta examensarbete är att beskriva hur cirka 75 elever i årskurs åtta upplevde S.M.A.R.T-begreppet som en ämnesintegrerad och pedagogisk bas i deras lärandeprocess inom ämnesområdet hållbar utveckling och hållbar livsstil utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Denna kvalitativa studie innehåller insamlad data i form av en ämnesintegrerad undervisning i mellersta Sverige med en fenomenologisk forskningsstrategi och aktionsforskning där hela processen från början till slut har vägts in genom 12 studiemotiverade elevers berättelser om deras upplevelser i öppna, semistrukturerade djupgående gruppintervjuer, samt loggböcker under processens gång. Resultatet av denna studie visar att studiemotiverade elever upplever lärandeprocessen som positiv och att denna metods största fördel var att eleverna redan var med på ämnesområdets bana när de klev in i lektionssalen. Uppstartstiden vid början av varje lektion upplevdes kortare för eleverna. Eleverna upplevde då att de fick mer tid till att fördjupa och befästa sina kunskaper.

The common drivers for hotel accommodation are tourism and business travel and hotel demand seem to outstrip supply in many places. More than 50 % of visitors to Sweden stay at a traditional hotel but is there room for alternate accommodation like serviced apartments besides the traditional hotel for people visiting? These are usually referred to as extended stay or long-stay accommodation. The aim of this thesis project is to explore whether there are growth opportunities for serviced apartments in Sweden. A secondary aim of the thesis project is to identify challenges (if any) to this segment and also to identify the major operators of serviced apartments in Sweden.

Under min tid som lärare i vuxenutbildningen har jag träffat många elever som har negativa erfarenheter av att studera. Flera av dem har misslyckats i sina tidigare studier av olika orsaker, men min erfarenhet är att många av dessa elever lyckas i vuxenutbildningen. Syftet med denna studie är att belysa hur vuxenelever ser på sitt lärande i ämnet svenska, dels under sin nuvarande studietid i vuxenutbildningen, dels under sina tidigare studier i grundskola samt gymnasieskola. Metoden som använts i studien är en kvalitativ intervjustudie utifrån en fenomenologisk-hermeneutisk ansats. I studien deltar sju vuxenelever som berättar om sina upplevelser av sitt lärande i ämnet svenska.

Uppsatsen syftar till en underso?kning av Moa Martinsons framsta?llning av ma?nnen i serien om MiaStenman som kan o?ppna upp en ny tolkning. Genom ett genusperspektiv har jag tittat pa? strukturen i hur ma?nnens utseende och personlighet portra?tteras och hur detta pa?verkar Mia. Sedan har jag skildrat Martinsons politiska liv och behandlat delar av hennes relationer fo?r att uppna? en ba?ttre tolkning.Analysen av ett urval av ma?n i hela serien, mestadels hennes styvfader, da? han a?r den som figurerar mest hela serien igenom, visar pa? hur olika de framsta?lls.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna undersökning är att ta reda på vad eleverna anser att de lär sig under idrottslektionerna med inriktning mot bollspel. Frågeställningarna är följande:Vad anser eleverna att de lär sig av bollspel kopplat till lgr11?Vad anser eleverna om bollspel och dess användning i skolan?MetodEn kvantitativ undersökning där enkäter till alla 8or på en skola norr om Stockholm delades ut. Urvalet bestod av 79 elever (40 tjejer 39 killar) och bortfallet blev 12 (6 killar 6 tjejer). Enkäten bestod av 18 påståenden som eleverna fick ta ställning till med svarsalternativen stämmer inte alls, stämmer ganska dåligt, stämmer ganska bra, stämmer helt och vet ej.

Detta arbete är tvådelat och syftar dels till att genom tematisk analys av den genererade empirin svara på frågan: Varför små och medelstora företag arbetar med Miljödiplom i Jönköpings kommun? och dels till att genom diskussionen belysa resultaten av denna analys och med utgångspunkt i Luhmanns sociala systemteori problematisera: Hur små och medelstora företag tolkar och arbetar med miljöfrågan på olika sätt. Empirin har insamlats genom kvalitativ intervjumetodik bland företag i Jönköpingsregionen som har viss koppling till miljöledningssystemet Miljödiplom, ett alternativt MLS enligt den s.k. Göteborgsmodellen. Genom den tematiska analysen visade resultaten på att de studerade företagen tolkar sitt miljöarbete genom ekonomiska incitament där insikten om att företaget måste arbeta med miljöfrågor kommer genom intressenters påverkan på verksamheterna.

I denna uppsats har vi undersökt charterresenärers köpbeslutsprocess vid val av researrangör om de reser som: Kompisgäng, Yngre Par, Barnfamilj, eller Äldre Par. I förlängningen syftar detta till uppsatsens egentliga mål, nämligen att undersöka om dessa fyra olika typer av grupper är varumärkeslojala eller inte med avseende på researrangör samt vad detta beror på. För att uppnå uppsatsens syfte har vi genomfört kvalitativa undersökningar. Totalt har vi genomfört 12 fokusgrupper á 5 personer med de fyra olika kundgrupperna och tre semi-strukturerade intervjuer med representanter från Sveriges fyra största researrangörer. Barnfamiljer visade sig främst prioritera kvalité samt var den mest lojala kundgruppen.

Syfte och frågeställningarSyftet med vår studie var att undersöka hur yrkesrollen kan se ut för hälsopedagoger inom den offentliga sektorn och näringslivssektorn i dagsläget. Vi ville ta reda på vilka arbetsområden och företag som är aktuella för hälsopedagoger att söka anställning inom. Våra frågeställningar är:1.     Hur ser arbetsuppgifterna ut för de respondenter vi valt att undersöka?2.     Hur såg vägen till anställning ut? MetodFör att själva få en känsla och upplevelse av hur det är att arbeta på de arbetsplatser våra sju respondenter arbetade på genomförde vi en intervjustudie på plats. Vi bygger vår studie på fakta, personliga uppfattningar och beskrivningar från respondenterna.

Syfte och frågeställningarStudien syftar till att skapa en förståelse för ätstörningsproblematiken utifrån den subjektiva upplevelsen hos personer som är friskförklarade samt perspektivet från en behandlares inom området.Hur kan ett ätstörningsbeteende börja och yttra sig?Vad får personen motiverad till en förändring av sitt beteende?Hur ser förhållandet till kost och träning ut efter en friskförklaring? Vad innebär frisk för den drabbade och för behandlaren?MetodEn kvalitativ studie som innehåller intervjuer med fem friskförklarade respondenter. En av intervjuerna utfördes muntligt, resterande fyra intervjuades över mail. Deltagarna hade ett åldersspann mellan 20-34 år med olika ätstörningsproblematikbakgrunder. För att få ett bredare perspektiv av problematiken intervjuades även en behandlare inom området.

Syfte och frågeställningarStudien syftar till att skapa en förståelse för ätstörningsproblematiken utifrån den subjektiva upplevelsen hos personer som är friskförklarade samt perspektivet från en behandlares inom området.Hur kan ett ätstörningsbeteende börja och yttra sig?Vad får personen motiverad till en förändring av sitt beteende?Hur ser förhållandet till kost och träning ut efter en friskförklaring? Vad innebär frisk för den drabbade och för behandlaren?MetodEn kvalitativ studie som innehåller intervjuer med fem friskförklarade respondenter. En av intervjuerna utfördes muntligt, resterande fyra intervjuades över mail. Deltagarna hade ett åldersspann mellan 20-34 år med olika ätstörningsproblematikbakgrunder. För att få ett bredare perspektiv av problematiken intervjuades även en behandlare inom området.