Sök:

Sökresultat:

829 Uppsatser om Alternativt bränsle - Sida 55 av 56

Medverkan: lokalt engagemang för ett hÄllbart samhÀlle

Medverkan som en vÀg till hÄllbart samhÀlle Àr centralt i Agenda 21. En av riktningslinjerna i det lokala Agenda 21-arbetet Àr att det ska sÀkras ett nedifrÄn- och upp-perspektiv, med bred medverkan frÄn invÄnarna. En reell medverkan betyder att mÀnniskor aktivt deltar i alla faser och processer som berör deras lokalmiljö, frÄn planering till förvaltning. Denna rapport baserar sig pÄ antagandet att lokalt engagemang Àr en grundlÀggande förutsÀttning för medverkan. Den centrala frÄgestÀllningen Àr att finna vad som pÄverkar och stÀrker lokalt engagemang.

Men han har ju fÄtt en iPad!?

Abstrakt Furtenbach, Charlotte & Magnusson, Jessica (2013). Men han har ju fÄtt en iPad?! (But, hasn?t he got an iPad?), Magisterprogrammet, Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle. ProblemomrÄde. Det finns idag en uppsjö av kompletterande teknikstöd att erbjuda elever som upplever svÄrigheter i sina studier. Trots det upplever mÄnga, bÄde elever, lÀrare och förÀldrar, att resultatet inte blir vad man hade hoppats pÄ.

"Shit vad crazy" : Ungdomars syn pÄ kodvÀxling

Uppsatsen behandlar de svar som gavs av de ungdomar som deltagit i studien angÄende kodvÀxling, en form av sprÄkblandning. En förutsÀttning för att den hÀr typen av sprÄkblandning kan ske Àr att talaren erhÄller en tvÄsprÄkighet dÀr det ena sprÄket Àr mer dominant Àn det andra. Det sprÄket som Àr dominant Àr i den hÀr undersökningen Àr svenska och det sÄ kallade gÀstsprÄket som kodvÀxlingen sker pÄ Àr engelska. KodvÀxlingen skiljer sig dock frÄn lÄneord och importord dÄ kodvÀxlingsord Ànnu inte blivit accepterade som lÄneord och importord i det svenska ordförrÄdet.KodvÀxling har implementerats i det svenska sprÄkbruket i flera decennier genom flera sprÄk, framförallt franska och tyska under dessa lÀnders storhetstider (Birch-Jensen 2011:146). Under senare delen av 1900-talet har dock kodvÀxling frÀmst kommit att ske pÄ engelska.

SkadestÄnd och pactum turpe : FörtjÀnar kriminella rÀttsordningens skydd?

Det Àr faststÀllt att stöld av kontanter utgör en sakskada och att en sÄdan skall ersÀttas avvÄllaren till skadan enligt 2 kap 1 § skadestÄndslagen1 (SkL). Men vad gÀller om pengarnasom stulits frÄn en person, har intjÀnats av denne genom ett kriminellt förfarande? Skall densom blivit bestulen fortfarande Ätnjuta en rÀtt att erhÄlla skadestÄnd som ersÀttning för sinförlust?I ett relativt nyligen avgjort fall, NJA 2008 s 861, hade en man blivit bestulen pÄ en ansenligsumma pengar som han inbringat frÄn ett narkotikabrott. Han krÀvde dÄ tjuven pÄ skadestÄndför sin förlust, varvid tjuven invÀnde att nÄgon skadestÄndsskyldighet ej förelÄg pÄ grund avatt pengarna som stulits direkt hÀrrörde frÄn ett narkotikabrott. Den huvudsakliga frÄgan imÄlet rörde sÄledes huruvida den omstÀndighet att pengarna hÀrrörde frÄn ett brott skulle ledatill att mannens talan avvisades alternativt ogillandes.Av allmÀnna rÀttsgrundsatser inom svensk avtalsrÀtt framgÄr att en talan kan avvisas pÄ grundav att ett avtal strider mot lag eller god sed.

Skatteincitamenten för pensionssparande : Utmaningar i en global ekonomi

SÄvÀl samhÀllet som den enskilde individen har ett starkt intresse av att det finns vÀlfungerande system för frivilligt pensionssparande. Pensionen Àr ett verktyg för att omfördela resurser frÄn en tidpunkt i livet till en annan och utgör en trygghet för försörjningen nÀr man pÄ grund av hög Älder inte lÀngre kan arbeta. ErsÀttningar frÄn de statliga Älderpensionssystemen förvÀntas, med hÀnsyn till den demografiska utvecklingen och de höga kostnaderna för sÄdana system, i framtiden utgöra en mindre del av den totala pensionen. Det frivilliga pensionssparandet kommer med andra ord fortsÀtta att öka i betydelse.För att uppmuntra till frivilligt pensionsparande förenas dessa sparformer ofta med olika typer av skatteincitament, som vanligen bestÄr i att beskattningstidpunkten senarelÀggs eller att en del av pensionsinkomsten undantas frÄn beskattning. De flesta lÀnder beskattar idag pensioner enligt den sÄ kallade EET-modellen, vilket innebÀr att pensionen beskattas först nÀr den betalas ut.

Virkesflöde och val av hjulsystem pÄ virkesfordon inom Region Iggesund, Holmen Skog

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur virkesflödet frÄn Region Iggesund varierar under Äret och belysa orsakerna till detta samt att berÀkna transportkostnader och analysera vilka distrikt som skulle kunna ha störst nytta av virkesfordon med Central Tyre Inflation (CTI) eller Super Singel hjul, alternativt hjulsystem som kombinerar de bÄda teknikerna. UtgÄngspunkten har varit rationell virkesförsörjning frÄn skog till industri, med sÄ lÄga virkeslager och transportkostnader som möjligt. Region Iggesund anskaffade 1,9 miljoner fastkubikmeter (m3fub) virke 2011, varav 45 % kom frÄn egen skog och 55 % kom frÄn lokala köp. Huvuddelen levererades till Iggesunds Bruk, Iggesunds SÄg och Hallsta Pappersbruk. Regionen Àr uppdelat i sex distrikt, med Uppland i söder, Sveg i nordvÀst och Hudiksvall i öster. DÀremellan ligger BollnÀs, Delsbo och Ljusdal.

Könskvotering ? : En bidragande faktor till ökad jÀmstÀlldhet i utvecklingslÀnder?

Trots att principen om icke-diskriminering finns inskriven i de flesta lÀnders lagar sÄ har jÀmstÀlldhet mellan mÀn och kvinnor inte förverkligats i praktiken. Med jÀmstÀlldhet menas lika rÀttigheter mellan mÀn och kvinnor, dÀr inte kön ska spela en avgörande roll för fördelningen av makt, inflytande och villkor (FN-data 1). Hur pass ojÀmstÀllt ett samhÀlle Àr skiljer sig dock mellan vÀrldens lÀnder. Framförallt de lÀnder med lÀgst vÀlstÄnd anses hÄrdast drabbad av en ojÀmstÀlld fördelning i makt och inflytande mellan kvinnor och mÀn. De lÀnder som Àr lÀgst rankade enligt Förenta Nationernas (FN:s) Human Development Index (HDI) som mÀter vÀlstÄnd utifrÄn hÀlsa, utbildning och inkomst, Àr nÀmligen ocksÄ de lÀnder som Àr lÀgst rankade enligt FN:s Gender-related Development Index (GDI) som mÀter könsskillnaderna i dessa komponenter (FN-data 2).

Konsekvensutredning avseende transformatorbrand: En fördjupad analys av ett brand- och explosionsförlopp, samt en redogörelse av möjliga skyddssystem vid Letsi vattenkraftverk

En skadehĂ€ndelse i en transformator Ă€r en mycket allvarlig företeelse. Ett elektriskt fel inom en transformator kan leda till att en ljusbĂ„ge med enorm energi uppstĂ„r inom transformatorn. Denna ljusbĂ„ge kan i vĂ€rsta fall leda till en omfattande gasexplosion, med stora sekundĂ€rbrĂ€nder i den isolerolja som finns inom transformatorn som följd. Även om sannolikheten för en sĂ„dan hĂ€ndelse Ă€r att betrakta som liten, sĂ„ Ă€r konsekvenserna av denna skadehĂ€ndelse mycket allvarliga för ett vattenkraftverk. Denna rapport Ă€r en fördjupning av en skadehĂ€ndelse utifrĂ„n detta ?vĂ€rsta fall?, pĂ„ Letsi vattenkraftverk.

Strandskydd vs. Landsbygd- landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen ur ett kommunalt perspektiv

Det rÄder idag en stor efterfrÄgan pÄ strandnÀra lÀgen dÄ drömmen att bo vid vattnet lever hos mÄnga personer i Sverige. EfterfrÄgan pÄ strandtomter Àr stor samtidigt som tillgÄngen Àr begrÀnsad vilket mÀrks inte minst pÄ huspriserna. Den första juli 2009 trÀdde den först delen av en ny strandskyddslag i kraft i Sverige. Undersökningar hade visat att det fanns brister i den gamla lagstiftningen vilket medförde att den bebyggelse som kom till i strandnÀra lÀgen allt som oftast gjorde sÄ planlöst och ofta i strid med gÀllande regler. Den nya strandskyddslagen innebÀr att kommunerna kan planera och styra boendet utmed vattnet i större utstrÀckning.

Arbetsplatsutformning: Biobact, LuleÄ

Detta examensarbete har utförts pÄ Biobact som bedriver sin verksamhet i LuleÄ och Àr ett familjeföretag med fem anstÀllda. Företaget startades 1993 och specialiserar sig frÀmst pÄ vÀxtodlingsprodukter som riktar sig till bÄde hobbyodlare och professionella. Dessa marknadsförs i ett flertal lÀnder under namnen Biobact och Bycobact. Företaget har tre huvudkategorier av produkter: flytande, granulat och nÀringspinnar. MÄlet med analysen Àr att ta fram lösningsförslag som syftar till att förbÀttra arbetsmiljön frÀmst i den del av produktionshallen dÀr huvuddelen av det manuella arbetet utförs.

Strandskydd vs. Landsbygd- landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen ur ett kommunalt perspektiv

Det rÄder idag en stor efterfrÄgan pÄ strandnÀra lÀgen dÄ drömmen att bo vid vattnet lever hos mÄnga personer i Sverige. EfterfrÄgan pÄ strandtomter Àr stor samtidigt som tillgÄngen Àr begrÀnsad vilket mÀrks inte minst pÄ huspriserna. Den första juli 2009 trÀdde den först delen av en ny strandskyddslag i kraft i Sverige. Undersökningar hade visat att det fanns brister i den gamla lagstiftningen vilket medförde att den bebyggelse som kom till i strandnÀra lÀgen allt som oftast gjorde sÄ planlöst och ofta i strid med gÀllande regler. Den nya strandskyddslagen innebÀr att kommunerna kan planera och styra boendet utmed vattnet i större utstrÀckning.

Robusthet hos miljonprogrammets prefabricerade betongkonstruktioner

Elementbyggnad medför ofta problem, dels pÄ grund av avsaknaden av naturliga kopplingar mellan dess element, dels kring hur konstruktionen i dess utformning ska motstÄ fortskridande ras. Med fortskridande ras avses det förlopp som uppstÄr dÄ kollaps av en enskild bÀrverksdel sprids till intilliggande konstruktion. En konstruktion som har tillrÀcklig förmÄga att motstÄ detta förlopp benÀmns robust. Bo G. Hellers, professor emeritus i konstruktionslÀra vid Kungliga tekniska högskolan, beskriver i en debattartikel att mÄnga byggnader uppförda med prefabricerade betongelement frÄn miljonprogrammet inte uppnÄr tillrÀcklig robusthet. Syftet med denna studie baseras pÄ Bo G. Hellers uttalande och har varit att undersöka om en befintlig byggnad uppförd under miljonprogrammet Àr utformad pÄ ett sÄdant sÀtt att tillrÀcklig robusthet uppnÄs.

TrÀdgÄrden vid Tomarps KungsgÄrd : ett försök att belysa trÀdgÄrdens anvÀndning och vÀxtmaterial

Tomarps KungsgĂ„rd Ă€r belĂ€gen nordost om Kvidinge, mellan Åstorp och Klippan i SkĂ„ne. Examensarbetet Ă€r ett resultat av samarbete mellan Statens Fastighetsverk (SFV), brukarna vid Tomarp och KompetensomrĂ„de 6, Landskapsarkitektur, planering, design och kulturarv, vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Alnarp och Ă€r skrivet pĂ„ D-nivĂ„. Ämnet för examensarbetet Ă€r trĂ€dgĂ„rdshistoria, vilken beskrivs under perioden 1614-1658. Under denna period Ă€gde riksrĂ„det Owe Giedde (1594?1660) Tomarp och SkĂ„ne var danskt. MĂ„let med examensarbetet sammanfaller med besvarandet av tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar: vad anvĂ€ndes trĂ€dgĂ„rden vid Tomarp till under 1600-talets mitt och andra hĂ€lft och vilket vĂ€xtmaterial kan ha anvĂ€nts i trĂ€dgĂ„rden.

Branson - Jobs : Entreprenör och/eller Ledare?

ABSTRACT Titel: Branson - Jobs; Entreprenör och/eller Ledare?NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Madeleine Nordin och Runa ClaessonHandledare: Lars EkstrandDatum: Maj 2012Syfte: Syftet Àr att belysa relationen, och studera sambandet, mellan rollerna entreprenör - ledare. Vad förenar dem, och vad skiljer dem Ät? Finns det nÄgot motsatsförhÄllande mellan dessa bÄda roller?Metod: Studien Àr en kvalitativ studie dÀr ansatsen Àr en kombination av induktiv och deduktiv ansats, sÄ kallad abduktion. Information och material till vÄr studie har vi fÄtt genom en intervju och i övrigt olika typer av sekundÀrinformation.Resultat & slutsats: Tidigare forskning talar om det komplexa i skÀrningspunkten mellan rollerna entreprenör och ledare.

Gamla Stan: Relationen mellan turismverksamhet och kulturskydd i en historisk stadskÀrna

Syfte: denna uppsats Àmnar studera relationen mellan turismverksamhet och kulturskydd i en kulturhistorisk destination som Gamla stan. Studiens fokus ligger i att undersöka hur samarbete och samverkan mellan myndigheter och turismaktörer ser ut, och vilka begrÀnsningar det finns för turismen gÀllande aspekter som planering och anpassning.Teoriram: ett teoretiskt ramverk som visar pÄ vad som kan uppstÄ nÀr aktörer frÄn olika intressesidor samarbetar eller samverkan med varandra. DÀrtill diskuteras vad som krÀvs för att ett samarbete eller en samverkan skall fungera och vidare vad detta i sin tur kan bidra med för turismens hÄllbarhet och för skyddandet av kulturmiljön. Vidare diskuteras huruvida turismen bör anpassas och planeras nÀr den Àr etablerad i ett kulturskyddat omrÄde. HÀr diskuteras Àven vilken uppgift myndigheter och institutionella aktörer har i detta arbete.Metod: en kvalitativ metodik har anvÀnds dÀr sammanlagt 11 intervjupersoner deltog.

<- FöregÄende sida 55 NÀsta sida ->