Vårt bostadsbyggande bidrar negativt till klimatförändringar och i Sverige blir det alltmer populärt att bygga nya bostadsområden som har vision att vara miljövänliga, klimatsmarta eller ekologiska. Miljötekniken utvecklas hela tiden men det gäller att applicera den på våra hus och att de boende tar till sig vikten av att tänka miljövänligt. Denna uppsats syftar till att undersöka om klimatsmarta områden verkligen fungerar som det var tänkt eller om det mest är en utopi. Uppsatsen behandlar svenska bygglagar och de miljömål som har anknytning till landets bostadsbyggande, vad det innebär att områdena är klimatsmarta och miljövänliga och hur detta fungerar i praktiken. Tre aktuella klimatsmarta bostadsprojekt i Sverige presenteras kort och en djupare studie har genomförts mellan två bostadsområden, Hammarby Sjöstad i Stockholm och Augustenborg i Malmö som är klimatsmarta, miljövänliga och ekologiska, för att se hur de fungerar i praktiken och om de satta målen uppnås.

Tvångsomhändertagandet av problematiska ungdomar ses idag ofta som ett psykiskt krävande arbete. Droger, kriminalitet och våld är centrala delar i ungdomarnas liv. Flertalet av de tidigare forskningarna som gjorts på området fokuserar mer på personalens och/eller de intagnas mående och inte på upplevelsen av deras tillvaro. Denna studie fokuserar på att undersöka upplevelsen av att arbete på ett Statens institutionsstyrelse-boende (SiS-boende) och kring dessa ungdomar samt om det finns andra omständigheter utöver ungdomarna som påverkar personalen och deras upplevelse av sitt arbete. Undersökningen är ämnad att vända sig till alla som arbetar för och med ungdomar inom institutionsvård.

Agriturism är en relativt ny form av boende på lantgårdar, som är väldigt populärt i Italien. Det finns gårdar som öppnar sina dörrar för gäster med en rad olika aktiviteter. På en gård som bedriver agriturismo kan det finnas båda restaurang, boende, camping, zoo, ridning, matlagningsklasser, vinprovningar mm. Denna kvalitativa studie försöker skapa bättre förståelse för hur bonden/ägaren av en gård med agriturism bedriver sin verksamhet i regionen Emilia-Romagna (Italien). Fokus ligger på hur verksamheten bedrivs utifrån förutsättningarna, hållbarhetsfrågor och marknadsföring.

V?rdk?erna v?xer i takt med att den psykiska oh?lsan ?kar. Den konventionella v?rden och de st?dinsatser som erbjuds dem som lever med psykisk oh?lsa eller en neuropsykiatrisk diagnos r?cker inte alltid. Alternativa metoder beh?ver lyftas och kunskapen om assistanshundar som hj?lpmedel ?kar i samh?llet.

Denna uppsats riktar sig till läsare med grundläggande kunskaper på högskolenivå i europeiskkonkurrensrätt och en grundläggande förståelse för förhållanden i marknadsekonomin.Det primära syftet med denna uppsats är att analysera behovet av den nuvarandetillämpningsmodellen för artikel 82, med särskilt avseende dominanskriteriet som utgör dessförsta steg. Jag avser dock även att diskutera ett alternativt angreppssätt vid tillämpningenartikel 82 och genom detta bidra till en diskussion om utformningen av artikelnstillämpningsmodell..

Uppfattningen om äldre och åldrandet påverkar synen på behov och problem samt hur omvårdnad och bemötande sker mot äldre. Olika åldrandeteorier påverkar omvårdnadspersonalens synsätt på åldrandet, vilket i sin tur påverkar de äldre. Gerotranscendens är en åldrandeteori som beskriver åldrandet som något positivt.Syftet med studien var att presentera teorin om gerotranscendens för omvårdnadspersonal på ett särskilt boende och undersöka om de anser att kunskap om gerotranscendens förändrar deras synsätt gentemot äldre.Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med 12 omvårdnadspersonal på ett särskilt boende. Data har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys.Denna studie tyder på att kunskap i teorier om åldrandet ger en ökad förståelse för åldrandet och en medvetenhet hos omvårdnadspersonalen hur de kan känna igen tecken på gerotranscendens och därmed främja äldres väg mot gerotranscendens. Studien tyder även på att kunskapen om gerotranscendens har gett omvårdnadspersonalen andra redskap att använda i omvårdnaden av de äldre.Omvårdnadspersonalen har genom kunskap i teorin om gerotranscendens fått en medvetenhet om att de genom förändrade arbetsmetoder och annan samtalsteknik med de äldre kan främja de äldres väg mot gerotranscendens..

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka erfarenheten och upplevelsen hos omsorgspersonal som arbetar på särskilda boenden för personer över 65 år med demenssjukdom av att begränsa de boende i deras självbestämmanderätt. Vidare ingick det i syftet att öka förståelsen genom att synliggöra vad som kan motivera beslut vilka leder till handlingar som innebär att demenssjukas självbestämmanderätt begränsas. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet är baserat på semistrukturerade intervjuer med sju omsorgspersonal som arbetade på olika boenden med inriktning mot demenssjukdomar. Resultatet visar att begränsningarna av de demenssjuka sker med hänvisning till skyddsaspekter och bristande resurser. Omsorgspersonalen beskrev hur de använde avledande strategier i situationer där de begränsade de demenssjuka personerna.

Denna studie syftar till att undersöka ungdomars upplevelser av marginalisering i några marginaliserade områden i Sverige samt dessa ungdomars möjligheter att motverka social exkludering och marginalisering. Följande frågeställningar har väglett arbetet: Hur upplever ungdomar boende i marginaliserade områden social exkludering, marginaliseringen och diskrimineringen i samhället? Vilka hinder upplever ungdomar för att lämna marginaliseringen och marginaliserade områden?Vilka möjligheter tror sig ungdomarna ha för att motverka marginaliseringen och lämna marginaliserade områden? Uppsatsens vetenskapsteoretiska hemvist är hermeneutiken, dvs. den tolkande traditionen inom samhällsvetenskaperna och använder sig av teoretiska perspektiv som marginalisering och vardagsrasism. Uppsatsens empiri bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 7 ungdomar i åldrarna 18- 29 år boende i marginaliserade områden.

Uppsatsen unders?ker medborgardeltagande med fokus p? planprogrammet Biskopsg?rden. Detta planprogram inneb?r stora f?r?ndringar inom planomr?det, vilket dagens Biskopsbor kommer erfara. Studien syftar till att unders?ka hur ber?rda medborgare och yrkespersoner upplevt medborgardeltagandet i Biskopsg?rden. Uppsatsen utg?r fr?n fr?gest?llningar som ber?r medborgares samt yrkespersoners uppfattningar och upplevelse av medborgardeltagande, samt vad dessa personer anser kr?vs f?r produktivt medborgardeltagande.

Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att arbeta med problematiken kring malnutrition på särskilt boende för äldre. En deskriptiv design användes till den kvalitativa studien. Intervjuer med hjälp av en intervjuguide genomfördes med åtta sjuksköterskor som valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Alla sjuksköterskor arbetade på särskilda boenden för äldre. Data analyserades genom en manifest innehållsanalys.

Bakgrund; visar att måltidssituationen, vad gäller maten, miljön och bemötandet, bör uppmärksammas mer på korttidsboenden för äldre. Syfte; att beskriva hur måltidssituationen såg ut på två korttidsboenden, med utgångspunkt från rutiner och personalens bemötande av de äldre. Metod; en empirisk observationsstudie utifrån ett i förväg formulerat observationsprotokoll. Svaren som framkom analyserades genom analytisk induktion. Resultat; i boende 1 var matsalen rektangulär och i boende 2 var matsalen kvadratisk.

Bostads AB Mimer har beslutat att sälja ut delar av sitt bostadsbestånd. Hyresgästerna hos Bostads AB Mimer kan, om de vill, starta en bostadsrättsförening och på så sätt köpa fastigheten. Målgruppen i denna studie är hyresgästerna. Vilka aspekter är viktiga att ta i beaktande inför valet av boendeform? Frågan kommer att utvärderas utifrån variablerna; ekonomi, livscykel, fastighet och område.

Lite mindre än en femtedel av Sveriges befolkning utgörs av personer som är över 65 år och av dessa bor cirka 6,2 % i särskilda boendeformer. Syftet med studien var att undersöka faktorer som är av betydelse för livskvaliteten för äldre på särskilt boende. Metoden som använts var en litteraturstudie med kvalitativ ansats som inbegrep åtta vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2004). Resultatet presenteras utifrån de fyra kategorierna; vikten av personlig trygghet, denna rubrik sammanfattar vad som påverkar om den äldre känner sig trygg på det särskilda boendet, betydelsen av mellanmänskliga relationer, denna rubrik innefattar hur äldre upplever kontakten med personal, familj och övriga vänner.

Syftet med litteratur studien var att beskriva vilka studier som har gjorts med fokus på ?grön omsorg? /utemiljö i vården av personer med demens, samt att beskriva personalens upplevelse av dessa omvårdnadsåtgärder och eventuella effekter på de boende. Litteratursökningar gjordes i databaserna Medline och Chinal, och resulterade i nio inkluderade studier. Resultatet visade att flertalet av studierna hade som syfte att studera utemiljö och boendes välbefinnande och beteende. Sex studier hade en icke-experimentell design, två studier hade en kvasiexperimentell design och en studie var uppdelad i två delar varav den ena delen hade en icke-experimentell design och den andra delen hade en kvasiexperimentell design.

SammanfattningDenna studie syftar till att undersöka hur enhetschefer inom äldreomsorgen resonerar kring begreppet värdighet hos äldre personer som bor på särskilt boende, samt hur de ser till att deras personal omsätter värdighet i det praktiska arbetet. Värdighetsbegreppet diskuteras främst i förhållande till komponenterna bemötande och självbestämmande. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod i form av semisstrukturerade intervjuer med fem enhetschefer inom äldreomsorgen. I analysen användes fyra olika teorier om värdighet, nämligen (I) meritvärdighet, (II) värdighet som moralisk resning, (III) identitetsvärdighet samt (IV) människovärde. Studien visar att begreppet värdighet rymmer en mängd olika beståndsdelar enligt enhetschefer för äldreomsorgen.