Studiens syfte är att undersöka hur barn upplever naturvetenskapliga aktiviteter i förskolan samt att se hur pedagogerna främjar arbetet och om detta arbete utförs medvetet. För att se människors olika uppfattningar om naturvetenskap i förskolan används fenomenografin som vetenskaplig ansats. Metoden som används är kvalitativa intervjuer, där bilder används för att skapa en gemensam referensarm för barnen och enkäter för pedagogerna. Barnen är övervägande positiva till de naturvetenskapliga aktiviteterna och motiverar eventuellt ointresse med faktorer som exempelvis kyla och trötthet. Pedagogerna arbetar på många vis medvetet och främjar naturvetenskapligt arbete i förskolan men utrymme för utveckling av detta arbete finns..

Många förändringar har skett i skolan sedan 2006 och debatten har på senare tid handlat väldigt mycket om grundskolelärares ökade administrativa belastning. Intresset väcktes därför att undersöka dessa förändringar genom att fånga grundskolelärares egna uppfattningar om deras möjlighet till delaktighet i förändringsprocesserna och deras uppfattningar om hur dessa förändringar har påverkat deras arbete. Studiens syfte är således att undersöka hur grundskolelärare uppfattar de förändringar som skett sedan 2006 gällande administrationen i deras arbete. Studien ämnar undersöka grundskolelärares uppfattningar gällande delaktighet i själva förändringsprocessen och hur de uppfattar att deras arbete har förändrats. Syftet leder fram till två frågeställningar; 1.

Huvudsyftet med denna uppsats är att genom användning av receptionsanalys studera vad två reklamfilmer som anses vara normbrytande mot den heteronormativa könsordningen kan väcka för uppfattningar hos en heterosexuell publik. I denna studie kommer det dels att undersökas de attityder som kan uppstå när respondenter ser utvalda reklamfilmer och dels diskutera bakomliggande orsaker till deras attityder utifrån respondenternas demografiska faktorer. För att kunna få ett kunskapsunderlag inom detta område kommer jag således att använda mig av olika teorier om bland annat publikforskning, attityder, bakomliggande orsaker för uppfattningar och marknadsföringsknep. Mitt empiriska material kommer att vara i form av kvalitativa fokusgruppsintervjuer med tio bestämda respondenter. Respondenterna kommer i följning att fördelas i två fokusgrupper med hänsyn till respondenternas ålder för att slutligen kunna diskutera för en jämförelse.

En förutsättning för att elever ska kunna tillägna sig kunskap är att de förstår det som lärarna säger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fått delge sina uppfattningar om sina lärares sätt att tala i undervisningen genom att besvara en enkät. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningsspråket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lärares språk och om lärarnas undervisningsspråk påverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt är positiva till lärares sätt att tala, men att många av dem inte alltid förstår vad lärarna säger. Eleverna ger därmed uttryck för att vara beroende av lärarnas undervisningsspråk och menar att det påverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutändan också deras inlärning. .

Elevinflytande betraktas på många skolor ofta som någonting nytt som ska in i undervisningen. På andra skolor är det en självklarhet som redan finns där. Att man har olika uppfattningar om elevinflytande och dess betydelse i skolan har enligt tidigare undersökningar visat sig vara vanligt, men hur skiljer sig dessa uppfattningar åt mellan lärare och elever? Har de samma syn på inflytande? För att få fram ett resultat har vi använt oss av elevenkäter och lärarintervjuer i år 4 och 9. Läroplanen skriver i sina mål att elevinflytande ska finnas på alla åldersnivåer i skolan, att man redan i förskolan ska ha möjlighet till inflytande, som sedan succesivt ska öka fram till gymnasieskolan.

Av Sveriges totala yta utgörs 10 procent av odlad jord och ängsmark. Det finns både konventionella och ekologiska jordbruk i Sverige. Av Sveriges totala jordbruksproduktion utgör konventionella jordbruk den största delen.Dagens jordbruksproduktion går ut på att använda så få resurser som möjligt för att kunna utvinna mesta möjligt vinst. För att göra detta måste växtodlingarna skyddas mot angrepp för att säkerställa produktionsavkastning och god produktkvalitet. Skadeinsekter, ogräs och sjukdomar är tre komponenter som behöver förebyggas med hjälp av effektiva växtskyddsmedel.

Syftet med denna studie är att synliggöra några lärares uppfattningar kring etik och moral samt hur läraren förmedlar etik och moral till sina elever. Därtill beskrivs några faktorer som dessa lärare uppfattar har betydelse för förmedlingen av etik och moral i skolan.Litteraturdelen består av källor från tidigare forskning, teoriböcker i ämnet samt statliga utgåvor kring skolans samhällsuppdrag. Den empiriska undersökningen bygger på en kvalitativ studie med utgångspunkt i den fenomenografiska ansatsen. Intervjuer från nio stycken lärare på grundskolans olika stadier har blivit underlag för studiens resultat. Studiens resultat visar att lärarens samhällsuppgift som värdegrundsförmedlare är både svår och komplex.

Smärta är en sensorisk upplevelse såsom syn, hörsel och beröring vilket gör att smärta är mångfasetterad. Detta gör postoperativ smärta till en komplex uppgift för sjuksköterskan. Postoperativ smärtbehandling är att avlägsna obehag, att underlätta återhämtning och att undvika komplikationer. Varje patient har en unik upplevelse av smärta och en individuell acceptans av smärta vilket skapar skillnader i önskemål om smärtlindring. Vården ska så långt som det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.

Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av elevhälsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet är framförallt att belysa uppfattningarna av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vi har utgått från en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vår studie innebär det att vi har använt oss av semistrukturerad intervjuform, då vi vill få fram specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av fenomenet elevhälsan. I analysen av vårt empiriska material har vi använt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur några lärares kunskaper, erfarenheter, uppfattningar och deras egna sätt att lösa uppgifter påverkar deras val av arbetsmetod i klassrummet. Vi intervjuade lärare med olika bakgrunder och metoden vi använde för att komma fram till vårt resultat var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att lärarna i undersökningen vill arbeta undersökande för att skapa relationell förståelse hos eleverna men klarar inte alltid av det då de själva saknar tillräckliga ämneskunskaper för detta. Utifrån resultatet kunde vi dra slutsatsen att lärarnas ämneskunskaper är avgörande för vilka arbetsmetoder de använder även om arbetsmetoderna inte stämmer överens med deras uppfattningar om hur god matematikundervisning bör vara..

En skola för alla ? Pedagogers erfarande om lärande, utveckling och delaktighet för integrerade särskoleelever i grundskoleklasser.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur verksamma pedagoger uppfattar, erfar integrerade särskoleelevers lärande, utveckling och delaktighet i grundskoleklasser.I litteraturgenomgången belyses vårt syfte utifrån olika aspekter som ska bidra till en ökad kunskap och förståelse för läsaren.I den empiriska undersökningen har sex pedagoger intervjuats utifrån en fenomenografisk forskningsansats, vilken är en kvalitativ metod och ett vetenskapligt förhållningssätt att studera uppfattningar.Resultatet av pedagogernas erfarande/uppfattningar visar på olika betydelsefulla områden som är viktiga för elevgruppens lärande, utveckling och delaktighet. Dessa områden är tid, resurser/stöd, gruppen, språk och kommunikation, individualisering och kunskaper om elevgruppen.

Åsikterna om periodiseringsfonden har ändrats från att före räntebeläggningen varit mycket positiva till att bli mindre positiva. De intervjuade tror att en följd av lagändringen blir att företagen kommer att sätta av mindre pengar till periodiseringsfonder och istället använda sig av överavskrivningar då det är möjligt. Numera kan inte periodiseringsfonden ses som ett räntefritt lån och därmed måste företagen ta hänsyn till alternativa finansieringsmöjligheter..

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

I uppsatsen redovisas en studie som gjorts om ett multiplikationsprojekt, som går under namnet Multiplikationsklubben, vilket genomförs av lärare på två skolor i Mellansverige. Projektet syftar till en större måluppfyllelse i matematik genom en bättre automatiserad multiplikationstabell hos eleverna i grundskolans tidiga år. I studien granskas bakgrund, motiv och mål med Multiplikationsklubben. Elevers och lärares olika uppfattningar om multiplikation och tabellkunskaper samt syn på vad multiplikation innebär jämförs med de uppfattningar som olika forskare uttrycker i litteraturen. Genom intervjuer med två lärare och tolv elever på en av skolorna som deltar i Multiplikationsklubben analyseras projektet mot bakgrund av forskning i ämnet.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.