Jag har genomfört en kvalitativ studie med fenomenografisk metod som handlar om att ta reda på förskolepedagogers uppfattningar av rörelse. Vad för uppfattningar förskolepedagogerna har om av varför man ska ha rörelse samt hur pedagogerna uppfattar att de planerar in rörelse i förskolans verksamhet. Jag har valt att intervjua åtta pedagoger från två olika förskolor som finns i två olika delar av en kommun. Resultatet visar att pedagogernas uppfattningar av rörelse gav två olika kategorier där den ena handlar om att rörelse är allt som ett barn gör med sin kropp medan de andra kategorier handlar om att rörelse som barn mer handlar och att bygga upp sin kropp och för att barnen ska få kontroll över sin kropp. Pedagogernas uppfattning av varför man ska ha rörelse i förskolan gav också två kategorier där den första handla om att de är för att barnen ska lära känna sin kropp och för att barnen ska lära sig och behärska sin kropp. Den andra kategorin handlar om att man har rörelse för att det är hälsofrämjande alltså att det är viktigt och nyttigt samt att man lär bättre.

SOMAS är ett tillverkningsföretag i ventilbranschen som tillverkar olika sorters ventiler och ställdon.SOMAS vill konstruera en kulventil med en genomloppsdiameter i den standardiserade dimensionen DN500 för att kunna möta kundernas önskemål. Som konstruktionen ser ut idag kommer den bli för stora moment för ställdonen att manövrera kulan om man skalar upp en DN400 kulventil till DN500, varför ny konstruktion behövs.Syftet med projektet är att komma med idéer till konstruktionslösningar samt att utreda vilken av dessa som i slutänden är den mest lämpliga.Målet är sedan att ta fram ett konstruktionsförslag på det mest lämpliga förslaget.3D CAD-modeller gjordes av SOMAS befintliga DN400 kulventil, i Pro/engineer var det sedan lätt att se vilka skillnader på kulans massa de olika modifieringarna gjorde.Vi modellerade den befintliga DN400 kulan, kula med kapad botten och tärningsform. När massan på de olika alternativen och gjutgodsets kilopris var känd kunde vi sedan räkna fram prisskillnader i procent mellan de olika alternativen.Vi tittade på olika typer av lagringar och delningar av ventilhusen, både med lösa och fasta spindlar.Tittade på alternativa tillverkningsmetoder och alternativa material för kulan. Priset på de alternativa materialen jämfördes med standard gjutgods (SS 2343).För att få fram storleken på ett säte till en DN500 kulventil gjordes beräkningar på sätestrycket. Ett diagram skapades i Excel över alla SOMAS kulventiler för att få fram ett erforderligt stängningsmoment för en flytande DN500 kula (flytande innebär att kulan inte har någon lagring i botten, se figur 2 sid.

Klimatförändringar och dess effekter är något som både dagens och framtidens samhälle behöver anpassa sig till, och jordbruket är inget undantag. Denna studie syftar till att undersöka vilka uppfattningar östgötska lantbrukare har kring vilka effekter klimatförändringarna kan få för jordbruket, och hur de ska hantera dessa nya problem och möjligheter. Sex intervjuer med östgötska lantbrukare har genomförts för att undersöka deras uppfattningar och erfarenheter kring klimatförändringarnas effekter på jordbruket. Resultatet av studien visar att östgötska lantbrukare idag är skeptiska till klimatförändringarna och den forskning som finns. Lantbrukarna innehar en stor kunskapsbas kring hur man kan hantera ökad nederbörd eller torka, vilket hör ihop med deras mångåriga erfarenhet av varierade väderförhållanden.

Den här uppsatsen är en kvalitativ studie om mentorer i lärarutbildningens uppfattningar av mentorsuppdraget.Sjutton intervjuer har genomförts, skrivits ut, analyserats, redovisats i beskrivningskategorier och slutligen samordnats utifrån fenomenografisk metod. Syftet för studien är att genom analyser av mentorers uppfattningar av sitt uppdrag ge ökad förståelse kring mentorsuppdraget och dess betydelse i lärarutbildningen. Studiens resultat är de tre beskrivningskategorierna betydelse genom eget lärande, betydelse genom länkat lärande och villkor för lärande. Mentor bidrar i detta sammanhang som länk till lärande och möjliggör utveckling och lärande mellan institutioner och aktörer. Det länkade lärandet är en förutsättning för det egna lärandet och villkor för lärande.Mentors fasta koppling både till utbildning och skola eller förskola bidrar till att skapa en enhetlig utbildning för den studerande.

Uppsatsen behandlar uppfattningar och föreställningar om hur den fysiska miljön kan ge en positiv effekt i socialt utsatta områden. Ämnet belyses genom att presentera tidigare forsknings uppfattningar om kopplingar mellan det sociala livet och den fysiska miljön för att sedan fokusera på nutida uppfattningar om den kopplingen. Det nutida perspektivet om uppfattningar hämtas från storstadssatsningen. Propositionen beskriver satsningar riktade att förbättra stadsdelar definierade som socialt utsatta områden i storstadsregioner. Det dokumentet analyseras genom diskursanalys.

Syftet med detta arbete var att få kunskap om vad några elever i år 9 anser motiverar dem i skolarbetet och vad som får dem att anstränga sig och göra sitt bästa i skolan samt att försöka ta reda på om det verkar finnas några skillnader i uppfattningar om motivation mellan elever med höga betyg och elever med låga betyg. Som undersökningsmetod användes kvalitativa intervjuer med nio elever i år 9, varav fem med höga betyg och fyra med låga betyg. Resultaten visar att elevernas motivation påverkas av flera faktorer. Eleverna drivs av både yttre motivation i form av betyg och inre motivation där känslan av att lyckas och förstå är viktig liksom att det man arbetar med känns meningsfullt och intressant. Läraren har också en stor betydelse för elevernas motivation.

AbstraktSyftet med studien var att synliggöra rektorers uppfattningar om fritidshemsverksamheten är utbildning eller förvaring när de beskriver fritidshemmets verksamhet och uppdrag. För att nå kärnan av vårt syfte utformade vi två frågeställningar. Frågeställningarna syftade till att belysa rektorernas uppfattningar kring vad som talar för/emot utbildning i fritidshemmet samt vad som talar för/emot förvaring i fritidshemmet. I studien har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Studien är genomförd med fem rektorer som är verksamma inom två kommuner i Norrbotten samt en skolchef och en fritidspedagog i en av dessa kommuner.

Syftet med studien är att reda på hur fritidspedagoger upplever datorspelande på fritidshemmet och deras uppfattningar av hur datorspelande kan bidra till lärande i relation till verksamhetens uppdrag med fokus på en meningsfull fritid. Vår forskningsbakgrund behandlar lärande i datorspel och uppfattningar kring datorspel i skolan och kommer att bearbetas tillsammans med resultatet från vår kvalitativa intervjustudie.Vi utgår ifrån den fenomenologiska livsvärldsteorin där vi studerar uppfattningar och erfarenheter kring fenomenet datorspelande. Vi intervjuar ett antal fritidspedagoger och får ta del av deras erfarenheter och upplevelser av datorspelande.I intervjuerna framgår det att fritidspedagogerna, oavsett egen erfarenhet, är positiva till datorspelande som komplement till andra aktiviteter på fritidshemmet, men att många saknar den kunskapen som krävs för att det ska kunna göras med ett pedagogiskt innehåll. De upplever också att barnen lär sig bland annat språk, samarbete, social kompetens och problemlösning genom datorspelande..

ABSTRACTSyftet med vårt arbete är att undersöka vilka uppfattningar ett antal chefer och medarbetare har av medarbetarsamtalets syften och mål. Vi fann det intressant att ta reda på detta eftersom vi uppfattar, och även har viss erfarenhet av, att människors uppfattningar av syftena och målen med medarbetarsamtalet kan variera. Studien är av kvalitativ natur, och vi har använt oss av ostrukturerade intervjuer med fyra chefer och tre medarbetare för att samla ihop empiri. Samtliga intervjuer genomfördes på ett informations- och teknikföretag. I resultatet som vi arbetade fram med hjälp av empirin från intervjuerna fann vi som väntat både likheter och skillnader i de intervjuades uppfattningar.

Syftet med denna uppsats var att undersöka variationen i pedagogers uppfattningar om genusmedvetenhet och begreppet genus. Fokus har legat på pedagoger i förskola, skola och fritidshem. I studien redovisas olika forskares syn på begreppet genus och relevant forskning om genusmedvetenhet presenteras. Undersökningen är inspirerad av den fenomenografiska forskningsansatsen och en öppen intervjuform har använts. Resultatet har sedan kategoriserats i kvalitativt skilda kategorier.

Pulvermetallurgi är en tillverkningsteknik för en stor mängd maskinkomponenter såsom kugghjul, lager och filter. Tillverkningen sker genom sammanpressning och upphettning, eller sintring, av ett fint metallpulver för att på så sätt direkt skapa komponenter med önskad form, istället för att behöva skära bort delar av detaljen för att det ska erhålla den önskade formen. Detta är särskilt fördelaktigt vid kugghjulstillverkning, på grund av deras komplexa former. Tekniken är även ekonomiskt fördelaktig eftersom den knappt producerar något spillmaterial alls i jämförelse med alternativa tillverkningstekniker. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida pulvermetallurgi är lämplig som tillverkningsmetod för kugghjul som ska användas i lastbilars växellådor, en applikation som kännetecknas av väldigt höga belastningar och driftsäkerhetskrav.

Syftet med studien var att studera specialpedagogers arbetssätt och syn på sin egen roll när det gäller kommunikation, utifrån elever på tidig utvecklingsnivå inom träningsskolan som använder alternativa kommunikationssätt för att både förstå och bli förstådda.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring kommunikation och då framförallt den icke-verbala kommunikationen. Begreppet kommunikation belyses utifrån funktionshinder och har flera olika utgångspunkter i studien. De valda teorierna kan kopplas både till kommunikation utifrån ett elevperspektiv och till den specialpedagogiska yrkesrollen.Studien är kvalitativ och bygger på fyra intervjuer med specialpedagoger som arbetar inom träningsskolan med elever som använder alternativa kommunikationssätt.Resultatet av studien visar att specialpedagogens roll inom träningsskolan är mycket komplex. Specialpedagogen behöver bred kompetens och kunskap inom många olika områden för att möta sina elever. Den kommunikativa miljön är kanske inte alltid optimal, men specialpedagogerna arbetar medvetet för att eleverna ska samspela med varandra och ta egna initiativ.

Skolämnet hem- och konsumentkunskap kan kopplas samman med det traditionellt kvinnliga. Vid introducerandet av ämnet var det endast ämnat för flickor och kvinnor, vilket speglade dåtidens samhälle där kvinnor förväntades ta hand om och ansvara för hemmet och barnen. Detta har dock förändrats över tid. Hem- och konsumentkunskap är nu ett ämne där både pojkar och flickor deltar och ges samma möjligheter och förutsättningar att lära om hushållets olika sysslor och ansvar. Denna uppsats ämnar att undersöka hem- och konsumentkunskaplärares uppfattningar om sitt bemötande av eleverna utifrån ett genusperspektiv. Studien undersöker även hur lärarna ser på begreppet jämställdhet och hur det speglar deras undervisning.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Syftet med arbetet var att studera lärares uppfattningar om betyg. Uppsatsen svarar på vad 8 intervjuade lärare anser vara betygets funktion, vad som är grunden för deras betygsättning av elever, på vilket sätt lärarna skapar ordning och gott uppförande hos elever samt hur de upplever på ett eventuellt kommande ordningsomdöme. Metoderna vi använt oss av heter The Grounded Theory vilken innebär att man försöker se förhållanden mellan teori och empiri. Den andra metoden, fenomenografi, är också en empirisk forskningsansats. Den behandlar människors uppfattningar på omvärlden.