Uppsatsen behandlar alternativa lösningar för omstrukturering av godsflödet för Klippo och Thomée, tvÄ företag inom Thomée Industrier. Alternativen jÀmföres genom att olika gemensamma variabler beaktas. Skador och svinn, hanteringskostnader och transportkostnader. Det förs Àven en diskussion om kundservice. Resultaten Àr inhÀmtade genom intervjuer och studiebesök.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur l?rare i idrott och h?lsa planerar undervisningen i elevgrupper d?r eleverna har varierande idrottsbakgrunder, samt vilka faktorer de upplever p?verkar deras m?jligheter att skapa en likv?rdig och inkluderande l?randemilj?. Studien besvarar f?ljande forskningsfr?gor: Hur beskriver l?rare att de planerar undervisningen f?r att inkludera elever med varierad idrottsbakgrund?? och ?Vilka faktorer upplever l?rarna p?verkar deras planering och deras m?jligheter att skapa en likv?rdig undervisning? Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n Banduras teori om self-efficacy samt S?derlund et al. (2024) om l?rares tilltro till sin f?rm?ga i relation till inkluderande undervisning.

Studiens syfte var att unders?ka kuratorers upplevelser av att m?ta och arbeta med v?ldsutsatta kvinnor, samt att identifiera de faktorer som kuratorerna ans?g vara viktiga i detta arbete, liksom att analysera de utmaningar som f?rekommer. Resultatet grundar p? nio semistrukturerande intervjuer med kuratorer fr?n olika geografiska omr?den i Sverige, verksamma inom h?lso-och sjukv?rd, socialtj?nst och ideell organisation. Empirin analyserades genom tematisk analys, en kvalitativ metod.

Studien visar att flera faktorer har en signifikant p?verkan p? kapitalstrukturen f?r de unders?kta f?retagen, b?de f?re och under Covid-19 pandemin. Analysen identifierade att l?nsamhet, f?retagsstorlek, tillv?xt, tillg?ngsstruktur, likviditet och risk alla spelade en viktig roll i hur f?retag strukturerade sin finansiering. L?nsamhet visade ett negativt samband med skulds?ttning, vilket indikerar att l?nsamma f?retag f?redrar att anv?nda interna medel i st?llet f?r att ?ka sina skulder.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur ?tta l?rare uppfattar arbetet med ?verg?ngar mellan aktiviteter under skoldagen f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola. F?ljande fr?gest?llningar har anv?nts i studien: Hur uppfattar l?rarna att de arbetar med eleverna vid ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Vilka m?jligheter och utmaningar uppfattar l?rarna i arbetet med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Hur uppfattar l?rarna att de vill utveckla sitt arbete med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Teori: Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r det relationella perspektivet som fokuserar p? l?rmilj?ns utformning i m?tet med eleven. Dilemmaperspektivet lyfts ocks? fram utifr?n att utbildningssystemet st?r inf?r vissa grundl?ggande dilemman som hela tiden kr?ver olika for mer av beslut. Metod: En kvalitativ intervjustudie d?r semistrukturerad intervju och fenomenografi anv?nds som metodologi och metod.

Vi lever i ett alltmer urbaniserat samh?lle d?r v?ra landsbygder urholkas till f?rm?n f?r urbana omr?den. F?r att bryta denna urbaniseringstrend m?ste landsbygdskommuner hitta innovationsrika l?sningar som g?r att gemene man lockas fr?n staden och ut i v?r landsbygd.? Ett verktyg som kan vara landsbygdens r?ddning kallas f?r landsbygdsutveckling i strandn?ra l?gen (LIS). LIS ska m?jligg?ra f?r kommuner att exploatera strandn?ra.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka en miljö dÀr ungdomar trÀffas för att lÀra sig rap, utifrÄn ett lÀrandeperspektiv. Denna miljö kan sÀgas vara alternativ i förhÄllande till skolans mer formella kontext. Metoderna som jag anvÀnt Àr kvalitativa och etnografiska och jag vill i första hand undersöka vad individer i miljön sjÀlva uttrycker om sitt eget lÀrande. Detta har jag gjort genom observationer och intervjuer. I mina resultat framkommer flera olika kategorier av lÀrande och kunskap. Det handlar dels om sprÄk och bÀttre ordförrÄd, men ocksÄ om social kunskap, beteende och att utveckla sin identitet och sjÀlvförtroende..

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka huruvida civilsamh?llets medbest?mmande i stadsplanering sker p? kommunal niv? p? regelbunden och demokratisk grund, i enlighet med Agenda 2030. Teori: Id?n om ?wicked problems? (elaka/trassliga problem) av Horst Rittel och Melvin Webber (1973) anv?nds som teoretiskt ramverk f?r studien. Teorin f?ruts?tter bland annat att det inte finns n?gon gemensam syn p? problem som hanteras inom stadsplanering eftersom olika akt?rer ser p? deras komplexitet utifr?n sina institutionella logiker och uppfattningar.

Syftet med denna undersökning har varit att underlÀtta för företaget Re-Load att presentera sin lastpall som produkt för potentiella kunder. Syftet har ocksÄ varit att stötta Re-Load till att bli licenserad EUR-pall samt att successivt ersÀtta befintliga lastpallar och lÄngsiktigt exekvera företagets affÀrsplan. MÄlet har varit att undersöka produkten avseende lönsamhet, miljöinverkan och hur den pÄverkade arbetsmiljön. Under-sökningen har genomförts med ett befintligt flöde dÀr produkten anvÀnts och utifrÄn detta kunde en flödesstudie samt en komparativ produktstudie utföras med en alternativ lastpall. Med data hÀmtat ur detta flöde utfördes en investeringskalkylering, miljöberÀkningar, subjektiva intervjuer samt dokumentation.

VÄrt syfte Àr att med spel, lek och charader försöka fÄ eleverna att lÀra sig den svenska grammatiken pÄ ett enkelt och roligt sÀtt. Vi vill ocksÄ utröna vad eleverna tyckte om undervisningsmetoden. Vi vill se hur vÄr alternativa metod med spel och lekar som grund för inlÀrningsprocessen fungerar. Den traditionella grammatikundervisningen med studieböcker och fyller i övningar fann vi sjÀlva inte speciellt inspirerande. DÀrför utvecklade vi denna alternativa undervisningsmetod.

Sekretessbelagd.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur mÀnniskor i en svensk storstad pÄverkas av exponering för miljöhot och en ökad medvetenhet om hur ett miljömÀssigt och hÄllbart liv kan uppnÄs. Jag har med stöd i Anthony Giddens, Ulrich Becks och Alberto Meluccis teorier, genom intervjuer och observationer hÀmtat exempel frÄn aktuella alternativa storstadspraktiker som odling och byggemenskap. Dessa utgör nya sÀtt för storstadsmÀnniskor att utforma sin omgivande fysiska och sociala miljö och organisera sitt boende. Studien visar att mÀnniskor som Àgnar sig Ät detta har en lÀngtan efter smÄskalighet, leva mer i det lokala och fylla det med en djupare mening. Bakom initiativen finns Àven en önskan om nÀrhet till naturen, kollektiv gemenskap, att finnas i ett sammanhang, som tidvis ges en andlig eller metafysisk innerbörd till dess utövare. De mÀnniskor som Àgnar sig Ät dessa alternativa praktiker kan eventuellt anses utgöra en social rörelse. Dessa alternativa uttryck och praktiker har ocksÄ potential att i framtiden bli en integrerad del av samhÀllets utformning. .

Syftet med denna uppsats och enkÀtundersökning var att undersöka vilka attityder som rÄder till hypnos bland ett brett urval av mÀnniskor. De variabler som förvÀntades kunna predicera attityden var: egen erfarenhet av hypnos, motivation att göra en förÀndring, kÀnnedom om alternativa behandlingsmetoder, personlighetsdimensionen Openness, andlighet/transcendens, och dÀr kön togs med som kontrollvariabel. Regressionsanalysen visade pÄ en signifikant modell som förklarade variansen med ca 30%. TvÄ variabler var signifikanta: egen erfarenhet av hypnos och kÀnnedom om alternativa metoder. Motivation visade pÄ en trend till signifikans.

Detta arbete Àr en fallstudie som har till syfte att identifiera och utvÀrdera mediepedagogiska arbetssÀtt i gymnasieskolan med hjÀlp av IT. Studien har utförts under ett lÀsÄr med en klass som tilldelats egna bÀrbara datorer. Under Äret har jag undervisat klassen i programhantering samtidigt som jag periodvis har deltagit som observatör i klassens undervisning i andra Àmnen. Jag har sedan i samrÄd med undervisande lÀrare valt ut nÄgra alternativa arbetssÀtt som vi har provat. De arbetssÀtt som vi har anvÀnt oss av Àr Wiki, video, stillbilder i kombination med eget ljud samt tidning och broschyr.

Denna studie undersöker vad och hur lÀrare i de naturvetenskapliga Àmnena bedömer i laborationer. Studien undersöker ocksÄ om det finns nÄgra alternativ till det traditionella naturvetenskapliga sÀttet att synliggöra elevers utveckling i det praktiska momentet vid laborationer. För att fÄ tillgÄng till lÀrares uppfattningar genomfördes i detta arbete tre intervjuer med lÀrare. Resultatet visar att, det som frÀmst bedöms vid laborationer Àr laborationsrapporten. De kunskapskvalitéer som bedöms i det praktiska momentet Àr aktivitet och grupprocesser.