Sök:

Sökresultat:

1398 Uppsatser om Alternativa lärverktyg - Sida 36 av 94

Bredband - VÀsentlig betydelse enligt anlÀggningslagen?

Den tekniska utvecklingen gÄr fort framÄt och tillgÄng till en fungerande och snabb internetuppkoppling blir allt viktigare. Inom de nÀrmaste Ären kommer en stor del av Sveriges befolkning och företag att fÄ tillgÄng till snabbt bredband via fiber. I vissa delar av landet finns inte tillrÀckligt stort kundunderlag för att det ska vara lönsamt för operatörerna pÄ marknaden att ta initiativ till utbyggnaden. I dessa omrÄden Àr det upp till fastighetsÀgarna sjÀlva att gÄ samman och att pÄ egen hand se till att fiberutbyggnaden blir av. FastighetsÀgarna kan i dessa fall vÀlja att organisera sig i en gemensamhetsanlÀggning.Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om bredband via fiber kan vara av vÀsentlig betydelse för en fastighet.

Minsta motstÄndets vÀg : En diskursanalys av tvÄ svenska dagstidningars framstÀllning av klimatansvar

KlimatförÀndring Àr en frÄga som under senare Är har fÄtt mer och mer medial uppmÀrksamhet och svenskarnas individuella miljömedvetenhet uppskattas vara högre Àn nÄgonsin. Individen pekas ut som att ha ett stort ansvar, men trots klimatkampanjer sÄ fortsÀtter svenskarnas kollektiva klimatpÄverkan ÀndÄ att öka. Denna uppsats syftar till att genom diskursanalys undersöka hur klimatansvar, i termer av ansvar för klimatpÄverkan och klimatanpassning framstÀlls i tvÄ Svenska dagstidningar, Dagens Nyheter och Uppsala Nya Tidning.Svenskt klimatansvar visade sig vara konstruerat pÄ ett tvetydigt sÀtt dÀr samhÀllets gemensamma pÄverkan verkar vara förenad med brist pÄ enskilt ansvar. Individen Àr den aktör som oftast utpekas som förvÀntad att ta ansvar för klimatanpassning samtidigt som detta inte pÄ nÄgot sÀtt krÀvs. De synsÀtt som prÀglade klimatdiskursen var de för ekologisk modernisering dÀr fortsatt konsumtionsökning, tillvÀxt och grön teknikutveckling förvÀntas ta Sverige ur klimatkrisen utan att större livsstil- eller strukturella förÀndringar behöver göras.

Elektronisk identifiering vid 24-timmarsmyndighet : en fallstudie i Karlskrona kommun

AnvÀndningen av Internet och antalet nya tjÀnster ökar mer och mer. Internet Àr ett öppet system och för att Internet i högre utstrÀckning skall kunna anvÀndas Àven vid hantering av kÀnslig information krÀvs bÀttre sÀkerhet. Syftet med denna rapport Àr att utifrÄn Karlskrona kommuns sÀkerhetspolicy samt medborgarnas Äsikter om sÀkerhet, undersöka vilken eller vilka sÀkerhetslösningar som lÀmpar sig bÀst vid den planerade 24-timmarsmyndigheten. I denna rapport undersöks vilken eller vilka av de alternativa medborgarcertifikat som myndigheter fÄr anvÀnda sig av. MÄlet Àr att komma fram till en möjlig lösning för elektronisk identifiering inom den framtida, 24-timmarsmyndigheten inom Karlskrona kommun.

"Jag vill inte göra allt det dÀr som kvinnor mÄste" : Det kvinnliga medborgarskapets och författarskapets livslinje i Birgitta Stenbergs KÀrlek i Europa

Syftet med den hĂ€r uppsatsen har dels varit att undersöka KĂ€rlek i Europa utifrĂ„n frĂ„gan om kvinnligt medborgarskap förstĂ„tt som en normerande livslinje. De karaktĂ€rer som Birgitta bebodde vĂ€rlden med i Stockholm har studerats som exempel pĂ„ hur det kvinnliga medborgarskapets livslinje etableras som den vĂ€g Birgitta förvĂ€ntas vandra.Detta sker dels genom modern, som vĂ€rderar det som viktigt att ligga i linje, och som inskĂ€rper Ă€ktenskapets betydelse för Birgitta och strĂ€var efter att göra henne familjĂ€r med övre medelklassmiljöer.Även morbrodern, som Birgitta har en hemlig sexuell relation med, blir ett exempel pĂ„ en medborgare i linje. Han Ă€r en patriarkal familjefar, vars familj blir den bild av Ă€ktenskap och familjeliv ? de tvĂ„ viktigaste punkterna pĂ„ den kvinnliga medborgarens livslinje ? som Birgitta förhĂ„ller sig till. Att familjelivet framstĂ„r som förljuget och regisserat en den manliga blicken gör att detta inte framstĂ„r som efterstrĂ€vansvĂ€rda framtidsscenarier för Birgitta.För bĂ„de modern och morbrodern innebĂ€r detta att befinna sig i linje dock att dölja hemligheter.

Kustkommuners ovissa framtid : En fallstudie om sk?nska kustkommuners utmaningar med det stigande havet

Den globala medelhavsniv?n stiger och ?r ett o?terkalleligt fenomen som kommer forts?tta att stiga flera tusen ?r fram?ver. Studien syftar till att f?rst? hur kustkommunerna, Malm? och Trelleborg, resonerar kring strategier och anpassnings?tg?rder f?r att hantera utmaningar med havsniv?h?jningar, s?v?l som med r?dande styrning och ansvarsf?rdelningen. Studien unders?ker ?ven kommunernas syn p? havet och valet av tidsperspektiv i planeringen.? Resultatet fr?n studien visar p? ett behov av ett l?ngre tidsperspektiv, bortom 100 ?r f?r att m?ta utmaningarna med havsniv?h?jningar.

Vilka arbetssÀtt anvÀnds i fysikundervisningen pÄ gymnasiet och vilka faktorer pÄverkar lÀrarnas val av dessa?

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vilka arbetssÀtt som fysiklÀrare pÄ gymnasiet anvÀnder i sin undervisning och vilka faktorer som lÀrarna anser pÄverkar deras val av arbetssÀtt. Sju lÀrare fick besvara en enkÀt om hur ofta olika arbetssÀtt anvÀnds och vilka faktorer som pÄverkar valet av arbetssÀtt. LÀrarna fick Àven beskriva de förÀndringar av val av arbetssÀtt de önskade göra. Resultatet visar att lÀrarna undervisar pÄ ett ganska klassiskt sÀtt i fysik med mÄnga genomgÄngar följda av laborationer och rÀknande i grupp eller individuellt. Andra arbetssÀtt anvÀnds ocksÄ men i begrÀnsad omfattning.

Skolan som framgÄngsfaktor : ungdomars uppfattningar om motivation och vÀgar till framgÄng

Denna studie syftar till att granska elevers uppfattningar om dagens svenska skola som framgÄngsfaktor. Tre frÄgestÀllningar har konstruerats; (a) hur ser eleverna pÄ motivation i skolan, (b) hur ser eleverna pÄ deras framtida vÀg till framgÄng samt (c) ser eleverna andra vÀgar till framgÄng utöver den vÀg som skola och utbildning erbjuder och hur pÄverkar detta deras motivation att prestera i skolan? DÄ syftet Àr av en tydlig subjektiv karaktÀr, har en kvalitativ metod och teknik tillÀmpats. Studiens teoretiska utgÄngspunkt utgörs av tvÄ teman; motivation och vÀgar till framgÄng. Dessa tvÄ ÀmnesomrÄden innehÄller underrubriker som utgör den tematiska ordning som uppsatsen följer.

Metod för anvÀndning av Geografiska Informationssystem vid kartlÀggning av blÀdningsskog : en studie genomförd pÄ Vilhelmina kommun

MÄlet med skogsbruk Àr idag sÄ mycket mer Àn produktion av timmerrÄvara. Det finns ett behov av alternativa skötselsystem och metoder i skogsbruket. Ett skötselsystem som vÀckt ökat intresse hos flera aktörer och intressenter i samhÀllet Àr blÀdningsbruk. BlÀdningsbruk Àr ett system för att sköta fullskiktade skogar. Med fullskiktad skog menas en skog dÀr det finns trÀd i alla storlekar.

Kamprad i mediestormen : En innehÄllsanalys av rapporteringen kring ett nationalhelgon

SVT:s Uppdrag granskning sÀnde i januari-februari 2011 tvÄ avslöjande reportage om Ikea och dess grundare Ingvar Kamprad. I den hÀr uppsatsen görs en kvantitativ innehÄllsanalys av hur dagstidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, SmÄlandsposten och Svenska Dagbladet rapporterade kring Kamprad i 74 artiklar under efterspelet till granskningen. ForskningsfrÄgan Àr huruvida rapporteringen i ett mediedrev styrs av huvudpersonens status i samhÀllet. Resultatet tolkas med hjÀlp av teorier om mediedrev och framing och jÀmförs med tidigare forskning om tvÄ politiska affÀrer: Rainer-affÀren 1983 och Freivalds-affÀren 2000. Undersökningen visar att flertalet kriterier för ett mediedrev inte stÀmmer in pÄ rapporteringen kring Kamprad.

Förslag pÄ fabrikslayout för frontlucka pÄ Volvo lastvagnar i UmeÄ

Den ökande globala tÀvlingen bidrar till att konkurrensen ökar för de flesta tillverkningsföretag. För att företagen ska kunna utmanövrera sina konkurrenter sÄ mÄste företaget veta sina specifika operativa fördelar som Àven kallas för konkurrensprioriteringar. Fabrikslayouten binder samman konkurrensprioriteringar, processer och kapacitet till en fysisk uppstÀllning av mÀnniskor, maskiner och yta. Idag producerar Volvo lastvagnar i UmeÄ (VLU) lastbilshytter utan frontlucka. Eftersom frontluckan och lastbilshytten lackeras pÄ tvÄ olika stÀllen finns det problem med nyansskillnader mellan dessa.

Sociala matvaror : En studie av anvÀndning utav facebook inom dagligvaruhandeln

Marknadsföring Àr idag en viktig del i mÄnga företag, i takt med samhÀllets utvecklinghar sÀttet att marknadsföra sig pÄ förÀndrats. I de nyare marknadsföringsteorierna har kommunikationen mellan konsumenten och sÀljaren fÄtt en allt större roll. Marknadsföringen Àr pÄ vÀg att lÀmna transaktionsperspektivet och gÄ över motrelationsperspektivet. Detta har gjort att företag letar efter alternativa marknadsföringskanaler sÄ som sociala medier. Uppsatsen studerar hur ICA, Willy:s och Vi-Butikerna anvÀnder sig av Facebook för att kommunicera med sina medlemmar.

Vidareutvecling av Max 1

Denna rapport avhandlar arbetet som lett fram till det slutliga förslaget pÄ formgivning.De problem som arbetet försökt lösa har varit hur vidareutvecklingen av en befintlig produkt kanutföras pÄ ett smidigt och tillfredstÀllande sÀtt. Att med hjÀlp av import och inköp av komponenterkunna försöka hitta alternativa designlösningar gentemot befintlig konstruktion.Den befintliga konstruktionen Àr konstruerad uteslutande utifrÄn att designen Àr en produkt avfunktionen. Solö har tagit över projektet frÄn en tidigare konstruktör dÄ maskinens uppfinnare varmissnöjd med hur den byggts. Den tidigare konstruktören har för att lösa vissa funktioner gjortlösningar som inte varit optimala ur ett större perspektiv, montering och kostnad t.ex.Vissa lösningar har enbart tillkommit för att lösa bristfÀlliga lösningar, andra för att det inte fannsnÄgot annat att vÀlja pÄ, vilket resulterat i en design som inte varit optimal.Konceptet som presenteras i slutet av denna rapport har haft som utgÄngspunkt att ge förslag pÄdesign som kan optimera monteringsarbetet och fÄ till en kompaktare design dÄ den befintligamaskinen bestÄr mestadels av tom volym.Fokus har legat pÄ att ha argument för varje beslut och kunna visa pÄ att lösningarna Àr baserade pÄverklig fakta snarare Àn vilda antaganden som Àr tagna ur luften..

SÀkerhetsrisker vid anvÀndning av molntjÀnster

Idag lever cirka 40-65% av Sveriges befolkning med kronisk smÀrta. PÄverkan av kronisk smÀrta pÄ en persons livsstil varierar, en del ser smÀrtan som en olÀgenhet i vardagen medan andra upplever att smÀrtan pÄverkar varje aspekt av livet. Det Àr inte lÀtt att behandla kronisk smÀrta dÄ variationer pÄ smÀrtan Àr mÄnga och diagnosen ofta Àr osÀker. Alternativa metoder för att behandla smÀrta blir allt vanligare och en sÄdan metod Àr mindfulness. Syftet med studien var att beskriva den samlade kunskapen kring mindfulness verkan hos personer med kronisk smÀrta.

SprÄk och kommunikation i förskolan : FörstÄ och bli förstÄdd

Syftet med föreliggande forskningsstudie var att undersöka hur förskolor arbetar med taloch sprÄkutveckling för att aktivt hjÀlpa barn som tenderar att ha svÄrigheter med tal ?och kommunikation. Jag har tagit upp Àmnet sett ur ett sociokulturellt perspektiv för attvisa pÄ att kommunikation och samspel har en historisk utgÄngspunkt som barn föds in ioch mÄste anpassa sig till. Jag har Àven tagit upp alternativa kommunikativa metodersom ett delsyfte att pÄpeka deras viktiga uppgift i förskolan, vilket Àr att frÀmja barnssprÄkliga utveckling. TillvÀgagÄngssÀttet har varit en kvalitativ halvstrukturerad metodmed fokus pÄ intervjuer.

Dubbeltydigheter i det kvinnliga könets gestaltning : Om Georgia O?Keeffes blomstermÄlningar och roll som konstnÀr

Uppsatsens syfte Àr att belysa högstadieelevers grammatikintresse. MÄlet Àr att försöka förklara och förstÄ vad pojkar respektive flickor tycker om grammatik. Syftet Àr ocksÄ att se om det finns nÄgra skillnader mellan pojkars respektive flickors grammatikintresse. FrÄgestÀllningar som uppsatsen behandlar Àr: Hur uppfattar elever grammatikundervisningen? samt GÄr det, ur ett genusperspektiv, att urskilja skillnader mellan pojkars och flickors uppfattning gentemot grammatikstudier?Den valda metoden Àr en kvantitativ metod med kvalitativa inslag, det vill sÀga en enkÀtundersökning som bÄde innehÄller slutna, alternativa och öppna frÄgor.

<- FöregÄende sida 36 NÀsta sida ->