Sök:

Sökresultat:

1395 Uppsatser om Alternativa lärandemiljöer - Sida 39 av 93

Barn och pedagoger om konflikter en kvalitativ studie med fokus pÄ utagerande barn : ?vi mÄste vÄga för barnen skull?

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka förskollÀrares tankar kring konflikthantering med utagerande barn. I tidigare forskning nÀmns relationer som viktigt i arbetet med utagerande barn i konflikter. Olika metoder och vilket förhÄllande till metoderna pedagoger kan vÀlja belyses Àven i tidigare forskning. VÄr teoretiska utgÄngspunkt grundade sig i det specialpedagogiska samt det relationella perspektivet. Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare och 12 barn i grupp om fyra, nÄgonstans i Mellansverige.

Integrerat vÀxtskydd - en del av ett hÄllbart lantbruk : teoretisk och praktisk genomgÄng av EU-direktivet 2009/128/EG om hÄllbart anvÀndande av bekÀmpningsmedel

I och med införandet av EU-­?direktivet (2009/128/EG) om hÄllbart anvÀndande av bekÀmpningsmedel och dess krav pÄ att alla yrkesverksamma inom lantbruk ska tillÀmpa integrerat vÀxtskydd (IPM) senast den 1 januari 2014, kommer en rad förÀndringar att ske i det svenska lantbruket. I Sverige ligger ansvaret pÄ Jordbruksverket att fördela och informera om IPM och hur implementeringen kommer att genomföras. Examensarbetet (fortsÀttningsvis kallad rapporten) syftar till att visa hur den teoretiska och praktiska tillÀmpningen av integrerat vÀxtskydd (IPM) kommer att se ut. Rapporten innefattar tre omrÄden; vÀxtskyddsproblem i Sverige och EU, med innebörden samt den teoretiska tillÀmpningen av integrerat vÀxtskydd, vÀxtskyddspolitik i Sverige och EU, dÀr lagar och rÀttsakter som berör vÀxtskydd och integrerat vÀxtskydd tas upp, och hur IPM bör tillÀmpas i praktiken, dÀr för? och nackdelar med integrerat vÀxtskydd samt informationsflödet mellan myndigheter, rÄdgivare och odlare tas upp genom en intervjustudie. I början av 1900?talet introducerades de första syntetiska bekÀmpningsmedlen till lantbrukarnas lycka. BekÀmpningen av skadegörare kunde nu utföras effektivare och forskningen gick snabbt framÄt inom omrÄdet. Den alltmer intensiva anvÀndningen av bekÀmpningsmedlen ledde under 1950-­?talet till problem med resistens i fÀlt och skador pÄ nÀrliggande miljö. Problemen ledde fram till att alternativa metoder inom lantbruket började undersökas, dÀr den kemiska bekÀmpningen minimerades i ett försök att skapa hÄllbara ekosystem. Det var detta som blev förgrunden till det som vi idag kallar IPM. Begreppet IPM innebÀr att lantbrukaren anvÀnder sig av förebyggande metoder för att minska angrepp av skadegörare, genom att skaffa sig kunskap om skadegörarens biologi för att kunna förbereda odlingen pÄ ett sÀtt sÄ att angrepp kan minimeras, genom förebyggande och odlingstekniska ÄtgÀrder för att minska kemikalieanvÀndningen. I Sverige fördelas vÀxtskyddsfrÄgor över ett flertal myndigheter och organisationer, dÀr Jordbruksverket Àr expertmyndighet inom lantbruk. Genom olika projekt som exempelvis Greppa nÀringen, arbetar myndigheter, vÀxtrÄdgivningsföretag och organisationer samlat för att kunna ge rÄd och informera snabbt om förÀndringar och problem som sker i lantbruket. Arbetet med implementeringen av EU-­?direktivet (2009/128/EG) innebÀr en del förÀndringar i den svenska lagstiftningen. Direktivet behandlar frÄgor som berör regleringen och anvÀndningen av bekÀmpningsmedel. Genom att anpassa odlingarna till IPM och dÀrigenom börja tillÀmpa mindre bekÀmpningsintensiva odlingsmetoder kommer andelen kemiska bekÀmpningsmedel att minska. Sverige hÄller i dagslÀget pÄ att ta frÄn handlingsplaner för införandet av IPM och hur lantbrukarna skall kunna uppvisa att de tillÀmpar IPM. III BÄde rÄdgivare och odlare som ingick i intervjustudien ser positivt pÄ IPM och tror att det kommer att tillföra nÄgot till deras odlingar. Det framkom Àven en del orosmoment till exempel att de svenska kraven för hur IPM ska tillÀmpas inte fÄr missgynna de svenska lantbrukarna i jÀmförelse med övriga lantbrukare inom EU och att det i dag rÄder brist pÄ information om implementeringsprocessen. BÄde rÄdgivare och odlare saknar alternativ till tillÄtna kemiska bekÀmpningsmedlen som finns idag och att utbudet pÄ verksamma substanser i medlen mÄste bli bÀttre för att minska risken för resistens. Det Àr dÀrför viktigt med forskning och utvecklingen inom alternativa bekÀmpningsmedel..

Fyradagarsvecka : Varför Scanias företagsledning vÀljer att gÄ emot strömmen

Finanskrisen Är 2008 drabbade fordonsindustrin hÄrt. Scania var ett av företagen som tvingades skÀra ner pÄ kostnader för att svara för reducerad försÀljning. NÀr mÄnga andra företag valde att sÀga upp personal valde Scania att införa en fyradagarsarbetsvecka med 10 procent löneminskning för samtliga anstÀllda. Syftet med denna uppsats Àr att utreda varför Scanias ledning valde att finna alternativa tillvÀgagÄngssÀtt för att spara kostnader istÀllet för uppsÀgning av personal. Vi har Àmnat undersöka vilka omstÀndigheter som lÄg till grund för genomförandet av fyradagarsveckan samt vilka mÄlen med valt tillvÀgagÄngssÀtt var.

ReligionslÀrares anvÀndning av tidningsartiklar : en kvalitativ undersökning om alternativa lÀromedel

This study discusses and examines the alternative teaching materials in religion class amongst seven teachers in Stockholm region. As religion is a complex subject to both learn and to teach it may be beneficial to use alternative texts to show the diversity of the subject. The aim of this study was to examine why teachers use news articles and other articles from daily magazines in their religion class. I also examined how the teachers motivated their choices of teaching materials. The study is qualitative and the empirical work was done by interviewing seven teachers in religion.

Hur översÀtter man attityd och sprÄkkÀnsla? En studie av diskurspartiklarna well och indeed i Caitlin Morans How to be a Woman (2011) och dess svenska översÀttning

Ämnet för denna uppsats Ă€r diskurspartiklarna well och indeed i Caitlin Morans How to be a Woman (2011) och dess svenska översĂ€ttning Konsten att vara kvinna (2012). Syftet Ă€r att undersöka hur och om översĂ€ttaren, Molle Kanmert Sjölander, har översatt dessa diskurspartiklar. Undersökningen fokuserar pĂ„ vilka metoder, ord och formuleringar som har anvĂ€nts för att översĂ€tta well och indeed i mĂ„ltexten. Med Nidas teori om formell och dynamisk ekvivalens som utgĂ„ngspunkt diskuteras huruvida översĂ€ttningarna kan betraktas som dynamiska. Studien innefattar ocksĂ„ teorier om well och indeed samt vilka effekter en utelĂ€mning av dessa diskurspartik-lar i översĂ€ttningen kan fĂ„.

InnehÄll och yta i lÀsbarhetsanalys

En lÀsbarhetsalgoritm utvÀrderar en text och ger den ett numeriskt vÀrde som anses Äterspegla hur lÀttlÀst textenÀr. Syftet med denna kandidatexamensuppsats Àr att utifrÄn en diskussion om lÀsbarhetsbegreppet och lÀsbarhetsalgoritmen LIX (lÀsbarhetsindex) ta fram alternativa lÀsbarhetsalgoritmer,för att dÀrefter utvÀrdera om dessa kan bedöma lÀsbarhet bÀttre Àn LIX. UtvÀrderingen sker med hjÀlp av texter ur tvÄ grupper,för varje text i den ena gruppen finns en motsvarande text i den andra med ett liknande innehÄll och komplexitet men med en sprÄkmÀssig skillnad. Materialet som kategoriserats som mer lÀttlÀst bestÄr av texter som belönats medden sÄ kallade KlarsprÄkskristallen som Ärligen delas ut till statliga organ, exempelvis Riksbanken, som gjort framstÄende insatser för att göra sina publikationer mer lÀttlÀsta.Gruppen med texter som kategoriserats som mer svÄrlÀsta bestÄr av motsvarande publikationer ifrÄn dessa organ frÄn Ären innan de tilldelats KlarsprÄkskristallen.Resultatet av vÄrt arbete visade att alla algoritmer i testet kunde bedöma vilken av texterna som var mer lÀttlÀst i majoriteten av fallen. I ett teckenrangtest med signifikansnivÄn 5 % gick det dock inte att förkasta hypotesenatt algoritmerna inte kunde avgöra skillnaden mellan texterfrÄn de tvÄ grupperna.

NÀr lÀsningen inte bÀr, vad gör vi dÄ? : En kvalitativ studie om lÀrares och speciallÀrares arbete kring och stöd till elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter.

Syftet med studien Ă€r att undersöka lĂ€rare och speciallĂ€rares uppfattningar och erfarenheter av elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter. FrĂ„gestĂ€llningarna handlar om förutsĂ€ttningar för lĂ€randet, upptĂ€ckt och identifiering, vilket stöd elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter fĂ„r och hur stödet för dessa elever organiseras. Andra frĂ„gor rör undervisningsmetoder och arbetssĂ€tt som enligt lĂ€rarna och speciallĂ€rarna Ă€r framgĂ„ngsrika för elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter.Studien Ă€r en kvalitativ studie som utgĂ„r frĂ„n ett specialpedagogiskt perspektiv. Den metod som anvĂ€nts Ă€r halvstrukturerade intervjuer, vilka har analyserats med hjĂ€lp av kvalitativ innehĂ„llsanalys.Resultat: FörutsĂ€ttningar för att lĂ€sinlĂ€rningen ska fungera handlar om miljömĂ€ssiga faktorer dĂ€r barnets tidiga möte med sprĂ„ket och texter Ă€r av betydelse. Även individbundna faktorer som fonologisk medvetenhet, kopplingen fonem-grafem och förmĂ„ga till koncentration, Ă€r exempel pĂ„ förutsĂ€ttningar för den första lĂ€sinlĂ€rningen.

PÄ personlig frekvens - En studie av svenska B2C-företags instÀllning till RFID inom lojalitetsprogram

Kundrelationerna i svenska B2C-företag Àr inte lika goda som de var för 60 Är sedan och de Àr inte lika goda som företagen skulle önska att de var. ForskningsfrÄgan och syftet med uppsatsen var dÀrför att förklara vad som pÄverkar svenska B2C-företags beslut att utnyttja Radio Frequency Identification (RFID) som identifieringsteknik för att personliggöra kundrelationer inom sina lojalitetsprogram. Studien utfördes som en fallstudie dÄ vi undersökte hur tvÄ stora svenska B2C-företag, IKEA Family och ICA, arbetade med lojalitetsprogram, identifieringstekniker och hur de stÀllde sig till alternativa identifieringstekniker gestaltat genom RFID. Studien utfördes med deduktiv ansats genom inledande teoriinsamling och dÀrefter genom intervjuer med en intervjuperson pÄ vardera företag. De slutsatser som sedermera kunde dras var att tillrÀcklig kunskap saknas kring RFID och dess potential, att det Àr en ekonomisk frÄga och en stor investering för företag som inte brukar vara först att ta till sig ny teknik som dessutom inte Àr standardiserad samt att det skulle kunna krÀnka kundernas integritet och dÀrmed ha motsatt effekt till lojalitetsprogrammens syfte..

Det vidgade textbegreppet : Vikten av IT, bilder och drama i undervisning

Syftet med detta arbete var att med hjĂ€lp av litteratur och intervjuer undersöka om lĂ€rare Ă€r medvetna om det vidgade textbegreppet samt hur de anvĂ€nder sig av det i klassrummet. Jag anvĂ€nde mig av tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar:Är lĂ€rare medvetna om det vidgade textbegreppet i klassrummet?Hur anvĂ€nds det vidgade textbegreppet avseende drama/teater, bilder och IT i klassrummet?Mitt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt var att intervjua sju lĂ€rare i olika Ă„rskurser och dĂ€refter sammanstĂ€lla resultatet. Det framkom att endast en av de sju respondenterna var medveten om det vidgade textbegreppet men att samliga anvĂ€nde undervisningsmetoden i klassrummet, mer eller mindre.Med hjĂ€lp av utvald facklitteratur som beskriver det vidgade textbegreppet samt skolans lĂ€roplaners definition av begreppet analyserades och jĂ€mfördes resultatet av intervjuerna. Till hjĂ€lp att finna relevant litteratur anvĂ€ndes sökord som bild, bildtolkning, det vidgande textbegreppet, drama och IT i skolan.Det visade sig att alla lĂ€rarna, trots okunskap om begreppet, anvĂ€nde sig mer av arbetssĂ€ttet Ă€n vad de sjĂ€lva trodde.

IKT som ett av verktygen i det första lÀs- och skrivlÀrandet?

Denna studie syftar till att ge en bild av hur arbetet med den fonologiska medvetenheten kan se ut pÄ en svensk skola idag. Idén till detta vÀcktes av teorier som talade för att musik och rytmik kan pÄverka den fonologiska medvetenheten pÄ ett positivt sÀtt, varför eventuell integrering av musik i arbetet sÀrskilt beaktades. Det lÄg ocksÄ ett fokus vid vilken nivÄ av fonologisk medvetenhet som eleverna med svenska som andrasprÄk befann sig pÄ i förhÄllande till elever med svenska som modersmÄl. Studien utfördes pÄ en skola, och bestod av insamling av resultat frÄn ett standardiserat test av fonologisk medvetenhet, ett sÄ kallat fonolektest, samt observationer av arbetet i förskoleklass och Ärskurs ett och kompletterande intervjuer med klassernas klassförestÄndare. Resultaten visar att eleverna pÄ skolan presterade genomsnittligt, eller till och med bÀttre Àn sÄ, oavsett modersmÄl.

Massagens effekt pÄ cancersmÀrta

CancersmÀrta orsakar ofta mycket lidande för den drabbade. WHO (World Health Organisation) bedömer att hela 10 % av de patienter som lider av Cancer idag upplever att de ej fÄr en tillrÀcklig smÀrtlindring. Det Àr av stor vikt att alternativa behandlingsformer integreras med den traditionella skolmedicinen (den sedvanliga vÄrden som ges i dag), för att pÄ sÄ sÀtt ge ett komplement till de patienter som inte erhÄller tillrÀckligt god smÀrtlindring. Syftet var att undersöka vilken effekt massagen har pÄ smÀrtpÄverkade patienter med cancer, samt vilka instrument som anvÀnts för att mÀta dessa effekter. En litteraturstudie gjordes dÀr sju vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats anvÀndes.

Effekter av och patienters attityder tillmassage, yoga, KBT och musik som smÀrtbehandling.

SmÀrta Àr ett symtom som sjuksköterskan kontinuerligt möter och patientens smÀrta bör tas pÄ allvar. SmÀrta Àr patientens subjektiva upplevelse. KomplementÀra och alternativa metoder Àr termen pÄ mer Àn 1800 olika behandlingar vilka kompletterar den vanliga sjukvÄrden och kan ges som ett tillÀgg till en annan behandling. Syftet med denna studie var att belysa effekter av och patienters attityder till massage, yoga, KBT och musik som behandling för lÄngvarig smÀrta. Studien var en systematisk litteraturstudie som inkluderade 19 resultatartiklar som kritiskt granskades.

Elektronisk identifiering vid 24-timmarsmyndighet - en fallstudie i Karlskrona kommun

AnvÀndningen av Internet och antalet nya tjÀnster ökar mer och mer. Internet Àr ett öppet system och för att Internet i högre utstrÀckning skall kunna anvÀndas Àven vid hantering av kÀnslig information krÀvs bÀttre sÀkerhet. Syftet med denna rapport Àr att utifrÄn Karlskrona kommuns sÀkerhetspolicy samt medborgarnas Äsikter om sÀkerhet, undersöka vilken eller vilka sÀkerhetslösningar som lÀmpar sig bÀst vid den planerade 24-timmarsmyndigheten. I denna rapport undersöks vilken eller vilka av de alternativa medborgarcertifikat som myndigheter fÄr anvÀnda sig av. MÄlet Àr att komma fram till en möjlig lösning för elektronisk identifiering inom den framtida, 24-timmarsmyndigheten inom Karlskrona kommun. För att genomföra denna utredning har vi anvÀnt oss av intervjuer, enkÀter och litteraturstudier. Rapporten innehÄller Àven bakgrundsfakta för att fÄ en ökad förstÄelsen av innehÄllet.

KartlÀggning av tekniska och processrelaterade problem och dess utvecklingsmöjligheter vid biogasanlÀggningar

BiogasanlÀggningar, som behandlar fler Àn en typ av substrat, sÄ kallade samrötningsanlÀggningar, Àr relativt unga anlÀggningar. De första byggdes under tidigt 90-tal och stÄr idag för omkring 28% av Sveriges totala biogasproduktion. Felaktigt inkommande material och det matavfall som tas in som substrat stÀller höga krav pÄ anlÀggningarnas utrustning, med dÀrtill kopplade problem. Syftet med detta examensarbete var att genom intervjuer genomföra en kartlÀggning av befintliga tekniska och processrelaterade problem för tvÄ biogasanlÀggningar med samrötning samt en förbehandlingsanlÀggning. För att undersöka alternativa tekniker och utrustningar till identifierade problem genomfördes litteraturstudier och kontakt togs med leverantörer av biogasutrustning.

Speciell pedagogik = Specialpedagogik? : En studie i synsÀttet pÄ dyslexi inom tvÄ alternativa pedagogiker

The purpose of this report is to contribute with knowledge about the views within special education. I want to explore and compare the way students with special needs are approached within two different pedagogies in Sweden: Waldorf pedagogy and Montessori pedagogy.I have closely studied these pedagogies, read the literature from existing research and also by conducting two interviews with a representative from each pedagogy Both pedagogies claim that their teaching methods are most suitable for children with reading and writing difficulties..The Waldorf pedagogy was founded in 1919 in Germany by Rudolf Steiner. The pedagogy believes in the development of the students into independent children who can use their bodies as a tool for the learning of knowledge. The Montessori pedagogy was also founded in the beginning of the nineteenth century and stands for developing the students into independent individuals. However, the pedagogical approach to reading, writing and dyslexia is different.

<- FöregÄende sida 39 NÀsta sida ->