Sökresultat:
1395 Uppsatser om Alternativa lärandemiljöer - Sida 39 av 93
Barn och pedagoger om konflikter en kvalitativ studie med fokus pÄ utagerande barn : ?vi mÄste vÄga för barnen skull?
Syftet med vÄrt arbete var att undersöka förskollÀrares tankar kring konflikthantering med utagerande barn. I tidigare forskning nÀmns relationer som viktigt i arbetet med utagerande barn i konflikter. Olika metoder och vilket förhÄllande till metoderna pedagoger kan vÀlja belyses Àven i tidigare forskning. VÄr teoretiska utgÄngspunkt grundade sig i det specialpedagogiska samt det relationella perspektivet. Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare och 12 barn i grupp om fyra, nÄgonstans i Mellansverige.
Integrerat vÀxtskydd - en del av ett hÄllbart lantbruk : teoretisk och praktisk genomgÄng av EU-direktivet 2009/128/EG om hÄllbart anvÀndande av bekÀmpningsmedel
I
och
med
införandet
av
EU-Â?direktivet
(2009/128/EG)
om
hÄllbart
anvÀndande
av
bekÀmpningsmedel
och
dess
krav
pÄ
att
alla
yrkesverksamma
inom
lantbruk
ska
tillÀmpa
integrerat
vÀxtskydd
(IPM)
senast
den
1
januari
2014,
kommer
en
rad
förÀndringar
att
ske
i
det
svenska
lantbruket.
I
Sverige
ligger
ansvaret
pÄ
Jordbruksverket
att
fördela
och
informera
om
IPM
och
hur
implementeringen
kommer
att
genomföras.
Examensarbetet
(fortsÀttningsvis
kallad
rapporten)
syftar
till
att
visa
hur
den
teoretiska
och
praktiska
tillÀmpningen
av
integrerat
vÀxtskydd
(IPM)
kommer
att
se
ut.
Rapporten
innefattar
tre
omrÄden;
vÀxtskyddsproblem
i
Sverige
och
EU,
med
innebörden
samt
den
teoretiska
tillÀmpningen
av
integrerat
vÀxtskydd,
vÀxtskyddspolitik
i
Sverige
och
EU,
dÀr
lagar
och
rÀttsakter
som
berör
vÀxtskydd
och
integrerat
vÀxtskydd
tas
upp,
och
hur
IPM
bör
tillÀmpas
i
praktiken,
dÀr
för?
och
nackdelar
med
integrerat
vÀxtskydd
samt
informationsflödet
mellan
myndigheter,
rÄdgivare
och
odlare
tas
upp
genom
en
intervjustudie.
I
början
av
1900?talet
introducerades
de
första
syntetiska
bekÀmpningsmedlen
till
lantbrukarnas
lycka.
BekÀmpningen
av
skadegörare
kunde
nu
utföras
effektivare
och
forskningen
gick
snabbt
framÄt
inom
omrÄdet.
Den
alltmer
intensiva
anvÀndningen
av
bekÀmpningsmedlen
ledde
under
1950-Â?talet
till
problem
med
resistens
i
fÀlt
och
skador
pÄ
nÀrliggande
miljö.
Problemen
ledde
fram
till
att
alternativa
metoder
inom
lantbruket
började
undersökas,
dÀr
den
kemiska
bekÀmpningen
minimerades
i
ett
försök
att
skapa
hÄllbara
ekosystem.
Det
var
detta
som
blev
förgrunden
till
det
som
vi
idag
kallar
IPM.
Begreppet
IPM
innebÀr
att
lantbrukaren
anvÀnder
sig
av
förebyggande
metoder
för
att
minska
angrepp
av
skadegörare,
genom
att
skaffa
sig
kunskap
om
skadegörarens
biologi
för
att
kunna
förbereda
odlingen
pÄ
ett
sÀtt
sÄ
att
angrepp
kan
minimeras,
genom
förebyggande
och
odlingstekniska
ÄtgÀrder
för
att
minska
kemikalieanvÀndningen.
I
Sverige
fördelas
vÀxtskyddsfrÄgor
över
ett
flertal
myndigheter
och
organisationer,
dÀr
Jordbruksverket
Ă€r
expertmyndighet
inom
lantbruk.
Genom
olika
projekt
som
exempelvis
Greppa
nÀringen,
arbetar
myndigheter,
vÀxtrÄdgivningsföretag
och
organisationer
samlat
för
att
kunna
ge
rÄd
och
informera
snabbt
om
förÀndringar
och
problem
som
sker
i
lantbruket.
Arbetet
med
implementeringen
av
EU-Â?direktivet
(2009/128/EG)
innebÀr
en
del
förÀndringar
i
den
svenska
lagstiftningen.
Direktivet
behandlar
frÄgor
som
berör
regleringen
och
anvÀndningen
av
bekÀmpningsmedel.
Genom
att
anpassa
odlingarna
till
IPM
och
dÀrigenom
börja
tillÀmpa
mindre
bekÀmpningsintensiva
odlingsmetoder
kommer
andelen
kemiska
bekÀmpningsmedel
att
minska.
Sverige
hÄller
i
dagslÀget
pÄ
att
ta
frÄn
handlingsplaner
för
införandet
av
IPM
och
hur
lantbrukarna
skall
kunna
uppvisa
att
de
tillÀmpar
IPM.
III
BÄde
rÄdgivare
och
odlare
som
ingick
i
intervjustudien
ser
positivt
pÄ
IPM
och
tror
att
det
kommer
att
tillföra
nÄgot
till
deras
odlingar.
Det
framkom
Ă€ven
en
del
orosmoment
till
exempel
att
de
svenska
kraven
för
hur
IPM
ska
tillÀmpas
inte
fÄr
missgynna
de
svenska
lantbrukarna
i
jÀmförelse
med
övriga
lantbrukare
inom
EU
och
att
det
i
dag
rÄder
brist
pÄ
information
om
implementeringsprocessen.
BÄde
rÄdgivare
och
odlare
saknar
alternativ
till
tillÄtna
kemiska
bekÀmpningsmedlen
som
finns
idag
och
att
utbudet
pÄ
verksamma
substanser
i
medlen
mÄste
bli
bÀttre
för
att
minska
risken
för
resistens.
Det
Ă€r
dÀrför
viktigt
med
forskning
och
utvecklingen
inom
alternativa
bekÀmpningsmedel..
Fyradagarsvecka : Varför Scanias företagsledning vÀljer att gÄ emot strömmen
Finanskrisen Är 2008 drabbade fordonsindustrin hÄrt. Scania var ett av företagen som tvingades skÀra ner pÄ kostnader för att svara för reducerad försÀljning. NÀr mÄnga andra företag valde att sÀga upp personal valde Scania att införa en fyradagarsarbetsvecka med 10 procent löneminskning för samtliga anstÀllda. Syftet med denna uppsats Àr att utreda varför Scanias ledning valde att finna alternativa tillvÀgagÄngssÀtt för att spara kostnader istÀllet för uppsÀgning av personal. Vi har Àmnat undersöka vilka omstÀndigheter som lÄg till grund för genomförandet av fyradagarsveckan samt vilka mÄlen med valt tillvÀgagÄngssÀtt var.
ReligionslÀrares anvÀndning av tidningsartiklar : en kvalitativ undersökning om alternativa lÀromedel
This study discusses and examines the alternative teaching materials in religion class amongst seven teachers in Stockholm region. As religion is a complex subject to both learn and to teach it may be beneficial to use alternative texts to show the diversity of the subject. The aim of this study was to examine why teachers use news articles and other articles from daily magazines in their religion class. I also examined how the teachers motivated their choices of teaching materials. The study is qualitative and the empirical work was done by interviewing seven teachers in religion.
Hur översÀtter man attityd och sprÄkkÀnsla? En studie av diskurspartiklarna well och indeed i Caitlin Morans How to be a Woman (2011) och dess svenska översÀttning
Ămnet för denna uppsats Ă€r diskurspartiklarna well och indeed i Caitlin Morans How to be a Woman (2011) och dess svenska översĂ€ttning Konsten att vara kvinna (2012). Syftet Ă€r att undersöka hur och om översĂ€ttaren, Molle Kanmert Sjölander, har översatt dessa diskurspartiklar. Undersökningen fokuserar pĂ„ vilka metoder, ord och formuleringar som har anvĂ€nts för att översĂ€tta well och indeed i mĂ„ltexten. Med Nidas teori om formell och dynamisk ekvivalens som utgĂ„ngspunkt diskuteras huruvida översĂ€ttningarna kan betraktas som dynamiska. Studien innefattar ocksĂ„ teorier om well och indeed samt vilka effekter en utelĂ€mning av dessa diskurspartik-lar i översĂ€ttningen kan fĂ„.
InnehÄll och yta i lÀsbarhetsanalys
En lÀsbarhetsalgoritm utvÀrderar en text och ger den ett numeriskt vÀrde som anses Äterspegla hur lÀttlÀst textenÀr. Syftet med denna kandidatexamensuppsats Àr att utifrÄn en diskussion om lÀsbarhetsbegreppet och lÀsbarhetsalgoritmen LIX (lÀsbarhetsindex) ta fram alternativa lÀsbarhetsalgoritmer,för att dÀrefter utvÀrdera om dessa kan bedöma lÀsbarhet bÀttre Àn LIX. UtvÀrderingen sker med hjÀlp av texter ur tvÄ grupper,för varje text i den ena gruppen finns en motsvarande text i den andra med ett liknande innehÄll och komplexitet men med en sprÄkmÀssig skillnad. Materialet som kategoriserats som mer lÀttlÀst bestÄr av texter som belönats medden sÄ kallade KlarsprÄkskristallen som Ärligen delas ut till statliga organ, exempelvis Riksbanken, som gjort framstÄende insatser för att göra sina publikationer mer lÀttlÀsta.Gruppen med texter som kategoriserats som mer svÄrlÀsta bestÄr av motsvarande publikationer ifrÄn dessa organ frÄn Ären innan de tilldelats KlarsprÄkskristallen.Resultatet av vÄrt arbete visade att alla algoritmer i testet kunde bedöma vilken av texterna som var mer lÀttlÀst i majoriteten av fallen. I ett teckenrangtest med signifikansnivÄn 5 % gick det dock inte att förkasta hypotesenatt algoritmerna inte kunde avgöra skillnaden mellan texterfrÄn de tvÄ grupperna.
NÀr lÀsningen inte bÀr, vad gör vi dÄ? : En kvalitativ studie om lÀrares och speciallÀrares arbete kring och stöd till elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter.
Syftet med studien Ă€r att undersöka lĂ€rare och speciallĂ€rares uppfattningar och erfarenheter av elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter. FrĂ„gestĂ€llningarna handlar om förutsĂ€ttningar för lĂ€randet, upptĂ€ckt och identifiering, vilket stöd elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter fĂ„r och hur stödet för dessa elever organiseras. Andra frĂ„gor rör undervisningsmetoder och arbetssĂ€tt som enligt lĂ€rarna och speciallĂ€rarna Ă€r framgĂ„ngsrika för elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter.Studien Ă€r en kvalitativ studie som utgĂ„r frĂ„n ett specialpedagogiskt perspektiv. Den metod som anvĂ€nts Ă€r halvstrukturerade intervjuer, vilka har analyserats med hjĂ€lp av kvalitativ innehĂ„llsanalys.Resultat: FörutsĂ€ttningar för att lĂ€sinlĂ€rningen ska fungera handlar om miljömĂ€ssiga faktorer dĂ€r barnets tidiga möte med sprĂ„ket och texter Ă€r av betydelse. Ăven individbundna faktorer som fonologisk medvetenhet, kopplingen fonem-grafem och förmĂ„ga till koncentration, Ă€r exempel pĂ„ förutsĂ€ttningar för den första lĂ€sinlĂ€rningen.
PÄ personlig frekvens - En studie av svenska B2C-företags instÀllning till RFID inom lojalitetsprogram
Kundrelationerna i svenska B2C-företag Àr inte lika goda som de var för 60 Är sedan och de Àr inte lika goda som företagen skulle önska att de var. ForskningsfrÄgan och syftet med uppsatsen var dÀrför att förklara vad som pÄverkar svenska B2C-företags beslut att utnyttja Radio Frequency Identification (RFID) som identifieringsteknik för att personliggöra kundrelationer inom sina lojalitetsprogram. Studien utfördes som en fallstudie dÄ vi undersökte hur tvÄ stora svenska B2C-företag, IKEA Family och ICA, arbetade med lojalitetsprogram, identifieringstekniker och hur de stÀllde sig till alternativa identifieringstekniker gestaltat genom RFID. Studien utfördes med deduktiv ansats genom inledande teoriinsamling och dÀrefter genom intervjuer med en intervjuperson pÄ vardera företag. De slutsatser som sedermera kunde dras var att tillrÀcklig kunskap saknas kring RFID och dess potential, att det Àr en ekonomisk frÄga och en stor investering för företag som inte brukar vara först att ta till sig ny teknik som dessutom inte Àr standardiserad samt att det skulle kunna krÀnka kundernas integritet och dÀrmed ha motsatt effekt till lojalitetsprogrammens syfte..
Det vidgade textbegreppet : Vikten av IT, bilder och drama i undervisning
Syftet med detta arbete var att med hjĂ€lp av litteratur och intervjuer undersöka om lĂ€rare Ă€r medvetna om det vidgade textbegreppet samt hur de anvĂ€nder sig av det i klassrummet. Jag anvĂ€nde mig av tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar:Ăr lĂ€rare medvetna om det vidgade textbegreppet i klassrummet?Hur anvĂ€nds det vidgade textbegreppet avseende drama/teater, bilder och IT i klassrummet?Mitt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt var att intervjua sju lĂ€rare i olika Ă„rskurser och dĂ€refter sammanstĂ€lla resultatet. Det framkom att endast en av de sju respondenterna var medveten om det vidgade textbegreppet men att samliga anvĂ€nde undervisningsmetoden i klassrummet, mer eller mindre.Med hjĂ€lp av utvald facklitteratur som beskriver det vidgade textbegreppet samt skolans lĂ€roplaners definition av begreppet analyserades och jĂ€mfördes resultatet av intervjuerna. Till hjĂ€lp att finna relevant litteratur anvĂ€ndes sökord som bild, bildtolkning, det vidgande textbegreppet, drama och IT i skolan.Det visade sig att alla lĂ€rarna, trots okunskap om begreppet, anvĂ€nde sig mer av arbetssĂ€ttet Ă€n vad de sjĂ€lva trodde.
IKT som ett av verktygen i det första lÀs- och skrivlÀrandet?
Denna studie syftar till att ge en bild av hur arbetet med den fonologiska medvetenheten kan se ut pÄ en svensk skola idag. Idén till detta vÀcktes av teorier som talade för att musik och rytmik kan pÄverka den fonologiska medvetenheten pÄ ett positivt sÀtt, varför eventuell integrering av musik i arbetet sÀrskilt beaktades. Det lÄg ocksÄ ett fokus vid vilken nivÄ av fonologisk medvetenhet som eleverna med svenska som andrasprÄk befann sig pÄ i förhÄllande till elever med svenska som modersmÄl. Studien utfördes pÄ en skola, och bestod av insamling av resultat frÄn ett standardiserat test av fonologisk medvetenhet, ett sÄ kallat fonolektest, samt observationer av arbetet i förskoleklass och Ärskurs ett och kompletterande intervjuer med klassernas klassförestÄndare. Resultaten visar att eleverna pÄ skolan presterade genomsnittligt, eller till och med bÀttre Àn sÄ, oavsett modersmÄl.
Massagens effekt pÄ cancersmÀrta
CancersmÀrta orsakar ofta mycket lidande för den drabbade. WHO (World Health Organisation) bedömer att hela 10 % av de patienter som lider av Cancer idag upplever att de ej fÄr en tillrÀcklig smÀrtlindring. Det Àr av stor vikt att alternativa behandlingsformer integreras med den traditionella skolmedicinen (den sedvanliga vÄrden som ges i dag), för att pÄ sÄ sÀtt ge ett komplement till de patienter som inte erhÄller tillrÀckligt god smÀrtlindring. Syftet var att undersöka vilken effekt massagen har pÄ smÀrtpÄverkade patienter med cancer, samt vilka instrument som anvÀnts för att mÀta dessa effekter. En litteraturstudie gjordes dÀr sju vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats anvÀndes.
Effekter av och patienters attityder tillmassage, yoga, KBT och musik som smÀrtbehandling.
SmÀrta Àr ett symtom som sjuksköterskan kontinuerligt möter och patientens smÀrta bör tas pÄ allvar. SmÀrta Àr patientens subjektiva upplevelse. KomplementÀra och alternativa metoder Àr termen pÄ mer Àn 1800 olika behandlingar vilka kompletterar den vanliga sjukvÄrden och kan ges som ett tillÀgg till en annan behandling. Syftet med denna studie var att belysa effekter av och patienters attityder till massage, yoga, KBT och musik som behandling för lÄngvarig smÀrta. Studien var en systematisk litteraturstudie som inkluderade 19 resultatartiklar som kritiskt granskades.
Elektronisk identifiering vid 24-timmarsmyndighet - en fallstudie i Karlskrona kommun
AnvÀndningen av Internet och antalet nya tjÀnster ökar mer och mer. Internet Àr
ett öppet system och för att Internet i högre utstrÀckning skall kunna anvÀndas
Àven vid hantering av kÀnslig information krÀvs bÀttre sÀkerhet.
Syftet med denna rapport Àr att utifrÄn Karlskrona kommuns sÀkerhetspolicy samt
medborgarnas Äsikter om sÀkerhet, undersöka vilken eller vilka
sÀkerhetslösningar som lÀmpar sig bÀst vid den planerade 24-timmarsmyndigheten.
I denna rapport undersöks vilken eller vilka av de alternativa
medborgarcertifikat som myndigheter fÄr anvÀnda sig av. MÄlet Àr att komma fram
till en möjlig lösning för elektronisk identifiering inom den framtida,
24-timmarsmyndigheten inom Karlskrona kommun.
För att genomföra denna utredning har vi anvÀnt oss av intervjuer, enkÀter och
litteraturstudier. Rapporten innehÄller Àven bakgrundsfakta för att fÄ en ökad
förstÄelsen av innehÄllet.
KartlÀggning av tekniska och processrelaterade problem och dess utvecklingsmöjligheter vid biogasanlÀggningar
BiogasanlÀggningar, som behandlar fler Àn en typ av substrat, sÄ kallade samrötningsanlÀggningar, Àr relativt unga anlÀggningar. De första byggdes under tidigt 90-tal och stÄr idag för omkring 28% av Sveriges totala biogasproduktion. Felaktigt inkommande material och det matavfall som tas in som substrat stÀller höga krav pÄ anlÀggningarnas utrustning, med dÀrtill kopplade problem. Syftet med detta examensarbete var att genom intervjuer genomföra en kartlÀggning av befintliga tekniska och processrelaterade problem för tvÄ biogasanlÀggningar med samrötning samt en förbehandlingsanlÀggning. För att undersöka alternativa tekniker och utrustningar till identifierade problem genomfördes litteraturstudier och kontakt togs med leverantörer av biogasutrustning.
Speciell pedagogik = Specialpedagogik? : En studie i synsÀttet pÄ dyslexi inom tvÄ alternativa pedagogiker
The purpose of this report is to contribute with knowledge about the views within special education. I want to explore and compare the way students with special needs are approached within two different pedagogies in Sweden: Waldorf pedagogy and Montessori pedagogy.I have closely studied these pedagogies, read the literature from existing research and also by conducting two interviews with a representative from each pedagogy Both pedagogies claim that their teaching methods are most suitable for children with reading and writing difficulties..The Waldorf pedagogy was founded in 1919 in Germany by Rudolf Steiner. The pedagogy believes in the development of the students into independent children who can use their bodies as a tool for the learning of knowledge. The Montessori pedagogy was also founded in the beginning of the nineteenth century and stands for developing the students into independent individuals. However, the pedagogical approach to reading, writing and dyslexia is different.