Av Sveriges totala yta utgörs 10 procent av odlad jord och ängsmark. Det finns både konventionella och ekologiska jordbruk i Sverige. Av Sveriges totala jordbruksproduktion utgör konventionella jordbruk den största delen.Dagens jordbruksproduktion går ut på att använda så få resurser som möjligt för att kunna utvinna mesta möjligt vinst. För att göra detta måste växtodlingarna skyddas mot angrepp för att säkerställa produktionsavkastning och god produktkvalitet. Skadeinsekter, ogräs och sjukdomar är tre komponenter som behöver förebyggas med hjälp av effektiva växtskyddsmedel.

Smärta är en sensorisk upplevelse såsom syn, hörsel och beröring vilket gör att smärta är mångfasetterad. Detta gör postoperativ smärta till en komplex uppgift för sjuksköterskan. Postoperativ smärtbehandling är att avlägsna obehag, att underlätta återhämtning och att undvika komplikationer. Varje patient har en unik upplevelse av smärta och en individuell acceptans av smärta vilket skapar skillnader i önskemål om smärtlindring. Vården ska så långt som det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.

Åsikterna om periodiseringsfonden har ändrats från att före räntebeläggningen varit mycket positiva till att bli mindre positiva. De intervjuade tror att en följd av lagändringen blir att företagen kommer att sätta av mindre pengar till periodiseringsfonder och istället använda sig av överavskrivningar då det är möjligt. Numera kan inte periodiseringsfonden ses som ett räntefritt lån och därmed måste företagen ta hänsyn till alternativa finansieringsmöjligheter..

Denna uppsats ämnar beskriva hur små och medelstora svenska företag förvaltar överskott av likvida medel. Vi vill även undersöka varför företagen agerar som de gör, orsakerna bakom, samt visa på alternativa lösningar. För att uppnå vårt syfte kommer vi också att beskriva bankernas roll som placeringsrådgivare då bolag, behandlade i studien, är beroende av deras tjänster och kunskap..

Kunskapsföretag är ett företag som förlitar sig på sin personals kunskap, humankapitalet, som intäktsskapare. Personalens kunskap kan inte redovisas som exempelvis en maskin i ett industriföretag kan. Detta kan skapa problem vid värderingen av kunskapsföretaget, både för investerare och för kreditbedömare. Detta gör att denna typ av företag kan ha problem med finansiering av verksamheten. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka om kunskapsföretagen ansåg det vara ett problem att de inte kan redovisa sin personals kunskap och hur de i så fall kringgår detta problem.Undersökningen genomfördes i två steg.

Kunskapsföretag är ett företag som förlitar sig på sin personals kunskap, humankapitalet, som intäktsskapare. Personalens kunskap kan inte redovisas som exempelvis en maskin i ett industriföretag kan. Detta kan skapa problem vid värderingen av kunskapsföretaget, både för investerare och för kreditbedömare. Detta gör att denna typ av företag kan ha problem med finansiering av verksamheten. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka om kunskapsföretagen ansåg det vara ett problem att de inte kan redovisa sin personals kunskap och hur de i så fall kringgår detta problem.Undersökningen genomfördes i två steg.

Bakgrund och problem: Idag är revision lagstadgad för alla aktiebolag. Regeringen genomför ett omfattande arbete med målsättningen att minska företagens administrativa kostnader. En av åtgärderna är att avskaffa revisionsplikten för små företag. Detta är i linje med det arbete rörande regelförenklingar som pågår inom EU. Ett avskaffande ska därmed, förutom att minska företagens kostnader, även förbättra deras konkurrenskraft ute i Europa.

Denna studie avser att undersöka elevers och lärares syn på olika examinationsformer. Ämnet har valts för att se vilken provform som dominerar i de undersökta skolorna, och om lärare är medvetna om vad elever föredrar för prov och också rättar sig därefter. Syftet är också att diskutera de för- och nackdelar som finns med examinationsformerna och om lärarna upplever det problematiskt att göra rättvisa bedömningar med hjälp av de olika proven. För att undersöka detta genomförs en frågeformulärundersökning med elever och intervjuer med lärare. I studien deltar 76 gymnasieelever och sex gymnasielärare som svarar på frågor om deras attityder till olika examinationsformer.   Resultatet visar att enligt både lärare och elever är skriftliga prov den vanligaste examinationsformen, men lärarna har som ambition att variera provformerna så mycket som möjligt. Alla elever föredrar olika sorters prov och många vill inte ha samma prov hela tiden utan helst en variation av dem.

Urbaniseringstrenden utsätter storstäder för fler folk, mer rörelse och större efterfrågan pågodstransporter vilket i sin tur skapar trängsel. I stadskärnan är handeln ofta som mestcentraliserad och gods måste levereras dit på ett eller annat sätt. Problematiken som uppstår äratt städerna försöker minska den motoriserade trafiken samtidigt som den motoriseradetrafiken dominerar vid de urbana godstransporterna i form av paketbilar. Alternativa fordonbör därför implementeras, vilket konceptet Stadsleveransen i Göteborg börjat göra där en elbiloch en lastcykel används för leveranser i vissa delar av innerstaden. Vad som dock är oklart ärvilken fordonstyp som är lämpligast för godsdistribution i Göteborg utifrån kostnader,tidseffektivitet och de målsättningar trafikkontoret har för trafiken.För att kunna studera föreliggande problem granskades tidigare forskning och empiriskastudier inom området, men på grund av det relativt outforskade problemet behövdeskompletteringar i form av mätningar göras.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats var att utifrån aktionsforskning som metod undersöka hur elever i årskurs 8 upplever träningsformen långsamma rörelser på idrott- och hälsaundervisningen under en kortare period. Därtill undersöktes elevers uppfattning om alternativa träningsformer i undervisningen. Studiens frågeställningar var: Hur vanligt är det att elever i år 8 har testat alternativa träningsformer tidigare? och Hur upplever elever i år 8 långsamma rörelser som en del av idrott- och hälsaundervisningen under studieperioden? Metod & UrvalStudien genomfördes på en skola i Stockholm, med tre åttondeklasser, vid fem tillfällen, under en sexveckorsperiod. Skolan valdes av bekvämlighetsskäl.

Marksaneringar görs idag i syfte att förhindra spridning av föroreningar till människa och miljö. Den vanligaste metoden för marksaneringar är att massor grävs upp och transporteras iväg för behandling. De flesta saneringar i Sverige görs i torra material såsom jord men även saneringar i sediment och andra blöta material genomförs. Vid sanering i blöta material avvattnas ofta materialet för att minska kostnader i samband med transport och förbränning. Ett material som hög förmåga att binda metalljoner och som dessutom kan hålla kvar mycket vatten är torv.

Kemiska bekämpningsmedel har länge varit det förhärskande sättet på vilket odlare skyddar grödor, men på senare år har alternativa och säkrare metoder för bekämpning av skadegörare blivit alltmer aktuella. Bakgrunden till detta är en ökad medvetenhet om riskerna förknippade med användningen av kemiska bekämpningsmedel, både för producent och konsument. Handlingsplaner för att minimera användningen av kemiska bekämpningsmedel har satts upp, men för att förverkliga detta krävs det att giftiga preparat ersätts med mindre giftiga alternativ. Genom åren har många alternativa bekämpningsmetoder tagits fram, men ofta har de inte varit tillräckligt pålitliga eller kostnadseffektiva för att odlare skall ta dem i bruk. En av metoderna som länge verkat lovande och som faktiskt nått stor framgång utomlands, är användningen av doftämnen, framför allt feromoner, för bekämpning av skadegörare. Trots att forskningen på feromoner pågått under en längre tid i Sverige, har tillämpningen inte nått någon större framgång annat än med klisterfällor i övervakningssyfte. Varför feromoner inte haft någon genomslagskraft i vårt land har fler orsaker, men beror kanske först och främst på att Sverige inte kunnat registrera produkter för användning annat än med passiva dispensrar.

En kraftig expansion inom Perstorp Components de senaste åren, har inneburit att användningen av emballage ökat och därmed också emballagekostnaderna. Målsättningen med föreliggande studie har varit att undersöka om det är möjligt att reduceraemballagekostnaderna genom att införa internemballage.Arbetet delades in i tre faser. Den första var en identifikationsfas där dagens flöden skulle kartläggas. Därefter analyserades flödena och slutligen jämfördes olika emballagealternativ för att utröna vilka alternativ som var mest fördelaktiga.Det vanligast förekommande emballaget i dag kommer från Volvo Transport, som hyr ut emballage. Utöver emballage från Volvo Transport används pallar av olika slag, på vilka vanligtvis lådor av wellpapp placeras.Samtliga flöden som är större än 450 m3 per år, samt mindre flöden som kan inkluderas i de större, analyserades för att undersöka möjligheterna till reduktion av kostnaderna genom införande av internemballage.

BEPS är ett projekt påkallat av G20 som bedrivs i OECD:s regi. Projektet syftar till att förhindra erosion av nationers skattebaser, på grund av upplägg där vinster genom koncerninterna transaktioner flyttas till länder med låg beskattning. Denna uppsats behandlar specifikt BEPS action 8, vilken rör interprissättning av immateriella tillgångar. Syftet med uppsatsen är att utreda om OECD:s rapport angående BEPS action 8 ger förutsättningarna för att uppfylla, de i rapporten angivna målen, samt vilka problem som kan påverka måluppfyllelsen. Målet med BEPS action 8 är att se till att internprissättning av immateriella tillgångar, inte används för att separera beskattningsbara inkomster från värdeskapande aktiviteter.Därmed fokuserar BEPS action 8 på att se till att utförande av funktioner, användande av tillgångar och risktagande kompenseras på ett korrekt sätt, då detta anses bidra till värdeskapande.

Värdet av att beta naturbetesmark är stort, både för den biologiska mångfalden men även för bevarandet av öppna kulturlandskap med stora rekreations- och kulturhistoriska värden. Då naturbeten är permanenta beten måste parasitsmitta av inälvsparasiter på betet förebyggas för att inte bli ett problem. Problem som kan orsakas av parasitangrepp är framför allt försämrad tillväxt hos djuren men även klinisk sjukdom såsom t.ex. diarré eller blodbrist. Förstagångsbetande individer är särskilt känsliga för parasitangrepp och måste därför skyddas från parasitsmitta i möjligaste mån.