Palliativ vård ges till personer som har fått en icke-botbar sjukdom och sjukvården inte längre kan erbjudas en kurativ behandling. Detta påverkar patienternas existens och de lider av fysisk och psykisk smärta, existentiella frågor och andliga funderingar. Syftet med denna uppsats var att beskriva patienters lidande och undersöka vad de upplever ger lindring. En litteraturöversikt gjordes och artiklar söktes i databasen Cinahl. Elva kvalitativa artiklar med fokus på lidande och palliativ vård valdes ut och användes till resultatet.

Syftet med denna studie var att utifrån kriminalvårdspersonalens bild söka förståelse för vad fängelsepåföljd för lagöverträdare med utvecklingsstörning kan innebära. Vår undran var om fängelseanstalter har resurser att rehabilitera och vårda personer med utvecklingsstörning som har särskilda behov. Vi ville även undersöka vilka effekter fängelsepåföljd kan få för personer med utvecklingsstörning. Ytterligare en fråga var om det i dagsläget finns andra alternativ till slutna anstalter för dessa lagöverträdare. Med en kvalitativ ansats har vi via telefon intervjuat två kriminalvårdsinspektörer och erhållit svar via e-post från ytterligare två kriminalvårdsinspektörer inom kriminalvården, samt erhållit svar via e-post från en sakkunnig person inom kriminalvårdens huvudkotor.

Syfte Hur kommer företag i Sverige, som använder sig av skatteupplägget med räntesnurror, att påverkas för det fall att lagförslaget Sänkt bolagsskatt och vissa andra skatteåtgärder för företag, proposition 2008/09:65 träder i kraft, i termer av företagets finansiering och företagets värdeförändring? Metod Studien utgår från en deduktiv ansats där en kvalitativ metod använts för att finna svaret på vår frågeställning. Undersökningsdesignen som nyttjats är en fallstudie där vi dels tagit del av lagförslag, remissvar samt rättsfall men även intervjuat företag, institutioner, samt myndigheter via telefon. Teoretiskt perspektiv Studien är baserad på teorier såsom pecking-order- hypotesen, trade-offeorin samt agent-principalteorin. Empiri Uppsatsen har utgått från lagförslaget Sänkt bolagsskatt och vissa andra skatteåtgärder för företag, proposition 2008/09:65, samt aktuella rättsfall.

Detta examensarbete behandlar problematiken kring kränkningar från skolpersonal mot elever på tidig utvecklingsnivå, en särskilt utsatt elevgrupp. Bakgrunden bygger på de lagar och FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, m.fl. som styr skolans arbete med kränkande behandling. Vidare används specialpedagogiska perspektiv samt kognitiva och socialstrukturalistiska teorier för att förklara begreppen känsla och empati. Syftet med studien är att bidra med kunskap om komplexiteten av kränkningar från skolpersonal mot elever på tidig utvecklingsnivå.

Vår uppsats fokuserar på data- och tvspelsbranschen med en inriktning på relationerna mellan spelutvecklare och spelutgivare. Bakgrunden till uppsatsen och studien bygger på att maktbalansen mellan spelutvecklare och spelutgivaren faller i favör för spelutgivaren som ofta kontrollerar både finansiering och distribution av en spelproduktion. Detta skapar en situation där spelutvecklaren, som står för den skapande delen av en spelproduktion, har liten till ingen kontroll över sin egen verksamhet. Denna balans håller på att förändras genom uppkomsten av nya finansierings- och distributionsalternativ som tillåter spelutvecklaren att förbigå spelutgivarens inblandning i spelproduktionen. I vår uppsats har vi valt att undersöka hur folkfinansiering, digital distribution och mun till mun-marknadsföring påverkar spelutvecklares autonomi.

Denna studie a?r utfo?rd vid Mondelez International i Upplands Va?sby som vill ta fram ett transportplaneringsverktyg fo?r att underla?tta sin transportplanering. Detta genomfo?rs genom att studera hur transportplaneringen bo?r bedrivas och hur ett transportplaneringsverktyg kan vara utformat. Syftet med denna studie a?r att utforma en flexibel modell fo?r transportplanering som minimerar transportkostnaderna.Studien testar och ja?mfo?r tva? sa?tt att bera?kna transportkostnaden.

Na?r kunder go?r inko?p fra?n distanshandelsfo?retag a?r leveranstiden en viktig aspekt. E-handelsfo?retag, likasa? ma?nga postorderfo?retag, har framga?ngsrikt lyckats anpassa sig efter detta och erbjuder fo?rha?llandevis snabba leveranser. Men de postorderfo?retag, vars affa?rside? a?r att erbjuda konsumenter abonnemang av fo?rbrukningsartiklar till ett la?gkostnadspris, har inte ha?ngt med i denna utveckling och tillhandaha?ller fortfarande relativt la?nga leveranstider fo?r nyinkomna besta?llningar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

En omfattande miljöpåverkan till följd av användandet av fossila bränslen har letttill ett behov av alternativa energikällor som inte bidrar till en ökad växthuseffekt.Biogas har potential att produceras som ett koldioxidneutralt bränsle. Det energibesparande ämnet i biogas är metan och kandidatarbetets syfte är att framställametan under katalytiska processer.Metan kan skapas genom den sa kallade Sabatier-reaktionen där koldioxid ochvätgas reagerar till just metan och biprodukten vatten. Denna reaktion har studeratsur ett praktiskt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. En Sabatier-reaktori laborativ skala har designats och konstruerats. Flertalet försök har gjorts för attutvärdera effekten av olika parametrar såsom temperatur, volymsflöde och gassammansättning.

Studien syftar till att analysera problematiken med nollalternativet vid ansökan om koncessionsförlängning för kraftledningar. Frågan väcktes på Sweco Energuide AB när de arbetade med ett koncessionsärende för kraftledningar och en medarbetare tog upp ämnet till diskussion hur formuleringen egentligen bör se ut vad gäller konsekvensen av en icke-förnyad koncession, vilket är innebörden av nollalternativet. Ellagstiftningen i Sverige fastslår att den som vill bygga eller använda elektriska starkströmsledningar måste ansöka om tillstånd, s.k. nätkoncession. Sedan något år tillbaka har Ellagen ändrats till att nätkoncession gäller tills vidare och att en omprövning kan ske på begäran av koncessionsinnehavaren, kommun eller länsstyrelse tidigast fyrtio år efter att den först beviljats.

Törskatesvamp förekommer i två former, en värdväxlande (Cronartium flaccidum) och en icke värdväxlande (Peridermium pini). Genetiska analyser har visat att ingen övergripande genetisk differentiering finns mellan de två formerna och att de därför tillhör samma art. Svamparna tillhör rostsvamparna och angriper i Sverige tall (Pinus sylvestris). Tidigare ansågs de vanligaste alternativa värdarna för C. flaccidum tillhöra släktena Paeonia, Vincetoxicum och Pedicularis vilket ledde till att den värdväxlande formen betraktades vara begränsad till de alternativa värdarnas utbredning, koncentrerad till södra Sverige.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.