Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilket anvĂ€ndningsomrĂ„de journalister, som Ă€r anknutna till en redaktion, har att anvĂ€nda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och dĂ„ i synnerhet varför journalisten vĂ€ljer att anvĂ€nda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmĂ€nhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjĂ€lp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen anvĂ€nds av journalister och till vĂ„r hjĂ€lp kommer vi att anvĂ€nda JĂŒrgen Habermas teori om offentlighet sĂ„ som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.FrĂ„gestĂ€llningen i uppsatsen Ă€r:· Hur ser journalisten pĂ„ bloggen i avseende pĂ„ det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten dĂ„ han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten anvĂ€nda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i tvĂ„ stycken mailintervjuer med journalister som sjĂ€lva bloggar. Dessa tvĂ„ Ă€r Anders Linder, ledarskribent pĂ„ Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist pĂ„ Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilket anvĂ€ndningsomrĂ„de journalister, som Ă€r anknutna till en redaktion, har att anvĂ€nda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och dĂ„ i synnerhet varför journalisten vĂ€ljer att anvĂ€nda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmĂ€nhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjĂ€lp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen anvĂ€nds av journalister och till vĂ„r hjĂ€lp kommer vi att anvĂ€nda JĂŒrgen Habermas teori om offentlighet sĂ„ som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.FrĂ„gestĂ€llningen i uppsatsen Ă€r:· Hur ser journalisten pĂ„ bloggen i avseende pĂ„ det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten dĂ„ han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten anvĂ€nda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i tvĂ„ stycken mailintervjuer med journalister som sjĂ€lva bloggar. Dessa tvĂ„ Ă€r Anders Linder, ledarskribent pĂ„ Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist pĂ„ Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva trender inom sport- och trÀningsturism, samt att undersöka nya potentiella segment för researrangörer som i sin tur kan leda till nya erbjudanden som researrangörerna kan utveckla. Vi har för att studera det aktuella Àmnet utgÄtt frÄn ett teoretiskt problem och sedan bearbetat det med hjÀlp av en teoretisk referensram.Studien bygger pÄ en kvantitativ innehÄllsanalys samt kvalitativa intervjuer. För att fÄ en ökad förstÄelse inom omrÄdet har vi studerat 30 stycken olika sport- och trÀningsresor frÄn fem olika researrangörer. Samt intervjuat tre personer som Àr insatta i omrÄdet.Vi har funnit att promenader, vandringar och Power Walks Àr nÄgot som Àr vÀldigt efterfrÄgat pÄ sport- och trÀningsresor, det Àr ocksÄ nÄgot som mÄnga tycker att sport- och trÀningsresor bör innehÄlla. Funktionell trÀning kommer alltmer hamna i centrum i framtiden, fokus kommer ocksÄ ligga pÄ individuell och personlig utveckling.

Detta har varit ett examensarbete om 20 poĂ€ng pĂ„ programmet för Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Det har varit ett enskild arbete och handledning har kommit frĂ„n tvĂ„ handledare pĂ„ Blekinge Tekniska Högskola. Mittseminarium för arbetet hölls 29 januari 2004 pĂ„ Blekinge Tekniska Högskola i nĂ€rvaro av handledaren, opponenten och andra Ă„hörare. Ett avsnitt berĂ€ttar kort historik om MörbylĂ„ngas framvĂ€xt, om ortens hamn och om sockerbruket som fanns pĂ„ orten 1908-1991. Det avsnittet Ă€r tĂ€nkt för att introducera lĂ€saren i MörbylĂ„nga och i det aktuella planomrĂ„det. ÅldersbestĂ€mningen som finns pĂ„ befintliga byggnader Ă€r endast ungefĂ€rlig, dĂ„ de exakta Ă„rtalen har varit synnerligen svĂ„ra att fĂ„ tag pĂ„. NulĂ€gesbeskrivningen bestĂ„r i kartor som visar hur MörbylĂ„nga försörjs trafikmĂ€ssigt via ett större omland.

Under Är 2010 ökade antalet företagsamma personer med 2,5 procent frÄn föregÄende Är, vilket Àr positivt för svenskt företagande. I Sverige finns cirka 900 000 företag och smÄföretag utgör cirka 99 procent av dessa företag. SmÄföretag har problem med att erhÄlla extern finansiering vilket Àr ett vitt omdiskuterat Àmne eftersom finansiering Àr av stor vikt för smÄföretags överlevnad och tillvÀxt, för att driva den ekonomiska tillvÀxten framÄt och skapa nya arbetstillfÀllen i samhÀllet. För att övervinna utmaningarna Àr det viktigt att företag hittar nya kreativa lösningar för att erhÄlla de nödvÀndiga resurser de behöver för att bedriva verksamheten. Denna alternativa finansiella lösning benÀmns finansiell bootstrapping som Àr en strategi för att finansiera företag genom anvÀndning av metoder som resulterar i att företag inte behöver höja det egna kapitalet eller lÄna pengar.Syftet med studien Àr att skapa en djupare förstÄelse för finansiella bootstrappingmetoder i smÄ tillvÀxtföretag genom att: (1) beskriva finansiella bootstrappingmetoder som smÄ tillvÀxtföretag kan anvÀnda sig av, (2) identifiera bakomliggande faktorer för anvÀndningen av finansiella bootstrappingmetoder i smÄ tillvÀxtföretag, (3) identifiera hur anvÀndningen kan ta sig uttryck i smÄ tillvÀxtföretags utveckling och (4) att utveckla en modell för finansiell bootstrapping i smÄ tillvÀxtföretag.

Syftet med studien Àr att i tre kommuner kartlÀgga specialpedagogers/speciallÀrares uppfattningar om tillgÄngen till och kompetensen kring kompensatoriska hjÀlpmedel för elever med dyslexi, ur ett likvÀrdighetsperspektiv. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning nÀr det gÀller kompensatoriska hjÀlpmedel för elever med dyslexi. Vi har gjort en kvantitativ undersökning i form av enkÀter. Sammanlagt har vi delat ut  enkÀter till 37 specialpedagoger och speciallÀrare vid 15 skolor i 3 kommuner, varav 35 svarade. Studien visade att tillgÄngen pÄ kompensatoriska hjÀlpmedel Àr nÄgorlunda likvÀrdigt i de tre kommunerna. Dock finns det skillnader nÀr det gÀller hemlÄn, vilket kan ge eleverna med dyslexi olika förutsÀttningar att lyckas med sitt skolarbete, eftersom kompensatoriska hjÀlpmedlen kan behövas vid lÀxlÀsningen. Det framkom att kompetensen kring de kompensatoriska hjÀlpmedlen var otillrÀcklig, vilket Àr nÄgot som vi mÄste arbeta med att förbÀttra i vÄr framtida yrkesroll.

Informationsteknologin (IT) fortsÀtter att utvecklas snabbt. Det ger möjlighet för företag och organisationer att kostnadseffektivisera sina processer och hitta alternativa lösningar som ökar konkurrenskraften. Den höga utvecklingstakten och de stora kostnader som Àr inbegripna skapar samtidigt en genuin beslutsosÀkerhet vid investering i IT. Företagare stÀlls inför en rad dilemman: var, nÀr och hur ska investeringar göras? I de situationer dÀr utfallen av ett beslut Àr oklara eller motstridiga befinner sig beslutsfattaren i ett dilemma.

PÄ grund av en hÄrt konkurrensutsatt marknad har de svenska lantbrukarna minskat i antal genom Ären. SpannmÄlspriserna har visat en negativ trend och insatsvarupriserna har ökat. Samtidigt arbetar lantbrukarna med stora risker och kapital. Vissa av dessa risker kan minska med hjÀlp av en investering i en spannmÄlsanlÀggning med lagringskapacitet, dÄ man fÄr bÀttre kontroll pÄ hanteringen av spannmÄlen. SkördesÀsongen för en lantbrukare Àr en intensiv arbetsperiod.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilket anvĂ€ndningsomrĂ„de journalister, som Ă€r anknutna till en redaktion, har att anvĂ€nda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och dĂ„ i synnerhet varför journalisten vĂ€ljer att anvĂ€nda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmĂ€nhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjĂ€lp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen anvĂ€nds av journalister och till vĂ„r hjĂ€lp kommer vi att anvĂ€nda JĂŒrgen Habermas teori om offentlighet sĂ„ som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.FrĂ„gestĂ€llningen i uppsatsen Ă€r:· Hur ser journalisten pĂ„ bloggen i avseende pĂ„ det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten dĂ„ han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten anvĂ€nda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i tvĂ„ stycken mailintervjuer med journalister som sjĂ€lva bloggar. Dessa tvĂ„ Ă€r Anders Linder, ledarskribent pĂ„ Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist pĂ„ Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Det Àr vÀl kÀnt att mediebranschen befinner sig i en tid av förÀndring. Tidningsredaktionernas ekonomiska situation har blivit allt sÀmre, och sÄvÀl frilansarvodena som andelen fasta anstÀllda har minskat. NÀr journalistiken inte betalar sig, kan frilansjournalister tvingas till alternativa ekonomiska lösningar. Sidouppdrag inom pr Àr en variant pÄ sÄdana.  Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ vilka incitament som fanns för att som frilansjournalist börja ta pr-uppdrag, samt hur de tillfrÄgade förhöll sig till sina dubbla yrkesroller.

BÄde entreprenörskap och invandring har ökat kraftigt i Sverige, sÄvÀl som globalt. Idag finns det över en miljon bolag i Sverige dÀr enmansföretag (74,8%) och mikroföretag (21,7%) utgör den största delen. Detta ger en klar syn över att det svenska nÀringslivet domineras frÀmst av mindre företag. Bakom mÄnga av dessa mindre företag stÄr individer med utlÀndsk bakgrund. Under 2010 talades det om att var sjunde företag som startas i Sverige, drivs av en individ med rötter frÄn en annan del av vÀrlden.En av de viktigaste drivkrafterna för ett lands ekonomiska tillvÀxt Àr företag, vilket Àr en stor anledning till att fokus ligger pÄ hur dessa vÀljer att finansiera sin verksamhet.

Denna studie har som syfte att skildra och förklara hur reproduktionen av kön relaterar till skapandet av rockmusik hos ett band dÀr tre av musikerna Àr kvinnor och en musiker Àr man. Detta för att fÄ en ökad förstÄelse för hur förestÀllningen om kön pÄverkar musikskapandet inom rockgenren. Det empiriska kÀllmaterialet samlades in genom en fÀltstudie dÀr bandet följdes pÄ repetitioner och konserter. Materialet analyseras genom West och Zimmermans teorier kring reproduktionen av genus. Studiens resultat jÀmförs ocksÄ med tidigare forskning inom musikvetenskap och etnologi för att sÀtta in dem i en större kontext.

En stor del av fastighetskrediterna pÄ den svenska fastighetsmarknaden kommer under de nÀrmsta Ären att refinansieras. Detta i kombination med striktare kapital- och likviditetskrav samt riskkontroll, innebÀr att fastighetsinvesterare kommer att söka sig till kapitalmarknaden för alternativa finansieringskÀllor. Detta öppnar upp för vÀrdepapperisering av fastigheters hyresflöden som ett intressant finansieringsalternativ. VÀrdepapperisering Àr ett förfarande som innebÀr att relativt homogena tillgÄngar eller fordringar med förutsÀgbara betalningsflöden överlÄtes till ett Special Purpose Vehicle (SPV) vars enda uppgift Àr att Àga tillgÄngarna eller fordringarna. FörvÀrvet finansieras genom att SPV:n emitterar obligationer eller andra lÀtt omsÀttningsbara vÀrdepapper som placeras hos investerare.

Detta examensarbete Àr skrivet pÄ tyska och behandlar Deutsche Bahn AG:s (det tyska jÀrnvÀgsaktiebolaget) planer pÄ att förlÀgga jÀrnvÀgsstationen Hamburg-Altona, till ett industriomrÄde 2 km norr om det lÀge den har idag. Enligt dessa planer ska dagens sÀckstation ersÀttas av en genomfartsstation, dÀr tunnelbanestationen Diebsteich idag ligger. Den centrala frÄgestÀllningen för examens­arbetet Àr: Vilken pÄverkan har en ny jÀrnvÀgsstation pÄ sin omgivning? Rent konkret stÄr platsen för Altonas nya jÀrnvÀgsstation i fokus och möjligheterna för en ny strukturell utveckling av dess nÀromrÄde. Arbetet bygger pÄ teorier av Prof. Luca Bertolini, som menar att potentialen för ett utvecklings­projekt kring en jÀrnvÀgsstation be­ror pÄ förhÄllandet mellan stationen som trafikknutpunkt och stationen som plats.

Resultatet av arbetet visar att jordbruket slĂ€pper ut vĂ€xtnĂ€ringsĂ€mnen som kvĂ€ve och fosfor som bidrar till övergödningen i Östersjön, anvĂ€ndningen av bekĂ€mpningsmedel inom jordbruket bidrar till böla att faunan kan försvinna eller dö i ÖstersjöomrĂ„det. Transporter har stora utslĂ€pp av dioxiner och kvĂ€veoxider. Dioxinerna anrikas i Östersjönsmiljö vilket pĂ„verkar de djur som Ă€r högst upp i nĂ€ringskedjan negativt och kvĂ€veoxiderna bidrar till övergödningen i Östersjön. Polen stĂ„r för den största jordbrukspĂ„verkningen pĂ„ Östersjön, detta dĂ„ de har de största utslĂ€ppen av bĂ„de kvĂ€ve och fosfor. Polen anvĂ€nder Ă€ven mest bekĂ€mpningsmedel inom jordbruket vilket direkt leder till höga utslĂ€pp.