Historiskt har den medicinska professionen sökt exklusiva rÀttigheter att praktisera i en miljö dÀr mÄnga olika yrkesgrupper fanns. I Sverige har detta lett till att komplementÀr och alternativ medicin (CAM) hamnade utanför den etablerade sjukvÄrden, vilket inneburit en bristfÀllig kunskap om hur bl.a. CAM terapeuter arbetar. AnvÀndning av alternativ medicin har ökat i Sverige vilket motiverar att studier genomförs för att fÄ bÀttre kunskap om yrkets utövande.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva CAM terapeuters praktikmönster och instÀllning till samarbete med traditionell skolmedicin.UtifrÄn en litteraturstudie utarbetades en enkÀt som skickades till 102 CAM terapeuter i Sverige för att undersöka deras praktikmönster och sociodemografiska egenskaper. 63 terapeuter (62 %) svarade, varav 59 uppfyllde forskningskriterierna och kunde delta i de fördjupande telefonintervjuer som följde efter enkÀtstudien och som syftade till att ta reda pÄ deras syn pÄ samarbete med den skolmedicinska sjukvÄrden.Resultaten av undersökningen visade att 55 %, av de 59 intervjuade var kvinnor, 10 % hade legitimation i andra sjukvÄrdsyrken, 69 % arbetade ensamma med i snitt 24 patienter i veckan.

Arbetet handlar om fysioterapi och alternativa behandlingsmetoder (KAM) pÄ hÀst, och vad hÀstÀgarna tycker om dessa metoder. Olika vanliga behandlingsformer har beskrivits och hÀstÀgares Äsikter kring dessa har kartlagts i kvalitativa intervjuer och en enkÀtundersökning..

Denna uppsats syftar till att redogöra för och analysera internationella alternativ till den svenska avtalslagen. I Är (2005) var det 90 Är sedan den svenska avtalslagen tillkom. Avtalslagen har under Ärens lopp kompletterats med rÀttspraxis och doktrin och har dÀrmed utvecklats i takt med samhÀllsutvecklingen. 1989 ratificerade Sverige United Nations Convention on Contracts for the International Sale of Goods, hÀrefter kallad CISG, med undantag för del ?? som utgör den avtalsrÀttsliga delen.

Denna uppsats undersöker elever och lÀrares uppfattningar av arbetssÀttet och innehÄllet i kursen Arrangering och komposition i gymnasieskolan. Vi har kontaktat tre skolor dÀr lÀrare och elever i kursen Arrangering och komposition har deltagit i vÄr internetbaserade enkÀt. EnkÀten har innehÄllit frÄgor om elevernas musikbakgrund, arbetssÀtt och innehÄll nÀr de har lektion, samt önskemÄl om alternativ i arbetssÀttet och innehÄllet och alternativ till lÀxor. I vÄr undersökning av elevers komponerande och arrangerande i gymnasieskolan har vi fÄtt fram att undervisningen pÄ lektionerna ofta bestÄr av att lÀraren har genomgÄngar av lektionsinnehÄllet och sedan fÄr eleverna utifrÄn direktiv jobba individuellt med uppgifterna. De flesta av skolorna har jobbat med instrumentkÀnnedom, transkribering, satslÀra och stÀmföring som har arrangerats för olika konstellationer i ett notprogram.

Denna undersökning omfattar kamerans inverkan pÄ narrativet i visuella medium. Syftet Àr att fÄ en insikt i hur kunskap om kameratekniker och ?vinklar pÄverkar hur ÄskÄdaren uppfattar vad regissören vill förmedla, och undvika att fokus sÀtts pÄ element i filmscener som riskerar att förvirra ÄskÄdaren. För att undersöka detta problemomrÄde har litteratur om filmhistoria och kamerateknik anvÀnts för att sammanfatta kunskap om hur kameran skall anvÀndas, för att förmedla relevant information och bygga upp den effekt som regissören strÀvar efter. Informationen utifrÄn detta har dÀrefter tjÀnat som utgÄngspunkt för att skapa en kort animerad film med rymdtema dÀr kameran efterstrÀvar att leverera en konkret visuell upplevelse dÀr vinklar anvÀnds för att understryka vad varje scen vill förmedla.

I denna uppsats undersöks hur alternativa viktningsmetoder av OMXS30 har presterat mellan 2004-2010. Studien har sin utgÄngspunkt i teorierna kring Capital Asset Pricing Model och Effektiva Marknadshypotesen. Syftet med studien Àr att undersöka huruvida ett kapitalviktat index Àr effektivt i enlighet med dessa teorier. I studien konstrueras fem stycken index, ett kapitalviktat, tvÄ fundamentalviktade, ett riskviktat och ett kombinationsviktat index. För att avgöra indexens historiska prestation analyseras de utifrÄn utvÀrderingsmÄtt som mÀter riskjusterad avkastning.

Syftet med min studie var att, utifrÄn ett förÀldraperspektiv, undersöka vilka faktorer som har bidragit till att tre barn utan talförmÄga, som anvÀnder alternativ och kompletterande kommunikation (AKK), har kunnat uppnÄ lÀs- och skrivkunnighet. Som datainsamlingsmetod anvÀndes en kvalitativ samtalsintervju med förÀldrar till barn som saknar talförmÄga och anvÀnder AKK. Resultatet visade att det Àr mÄnga faktorer som spelar in, för att ett icke-talande barn, som anvÀnder AKK, ska kunna fÄ bra förutsÀttningar för sitt lÀs- och skrivlÀrande. De faktorer som förÀldrarna anser har varit mest betydelsefulla för barnens framsteg i lÀs- och skrivlÀrande Àr positiv instÀllning och tro pÄ barnets förmÄga att lÀra sig lÀsa och skriva, tidig tillgÄng till datorer, ett fungerande och sprÄkutvecklande AKK-system, tidiga insatser i lÀs- och skrivinlÀrning samt inkludering i vanlig skola. Andra viktiga faktorer som framgÄr av förÀldrarnas berÀttelser Àr deltagande i varierande lÀs- och skrivaktiviteter, mycket höglÀsning frÄn tidig Älder, en person i skolan som har teknisk-/specialkunskap, nÀra samarbete mellan hem och skola samt helhetssyn i barnets lÀrande..

The primary intention of this paper was to visually compare film trailers without considering semantic information, through use of a self-developed Matlab program, resembling that of human perception. Circa 150 people participated in an online survey where they were shown two film trailers and asked to rate their visual similarities. The result from the program was weighted against the survey results in such a way that the weights corresponded to a 75% accuracy between the program?s and the participant?s (for participants with prior experience in the field of photography and/or film) comparisons.How accurate can we compare still images from film trailers, and find similar trailers for the human viewer, by analyzing saturation, color tone, contrast and lightness with a self-developed Matlab program..

I ett audionomperspektiv gjordes en litteraturstudie av transponering av frekvenser som teknik i hörapparater. Relevant information frÄn vetenskapliga artiklar valdes för att beskriva nÀr det kan vara aktuellt med denna anpassning och vilka ljudsituationer som kan förbÀttras. Vid frekvenstransponering flyttas inkommande frekvenser frÄn ett frekvensomrÄde till ett annat frekvensomrÄde vid utsignal. Flera tidigare studier har gjorts med olika anpassningar av denna teknik och de flesta av dem visade pÄ problematik, t ex ett alltför onaturligt ljud. Senare studier visade pÄ att tekniken kan passa för personer med svÄra diskantnedsÀttningar dÀr förstÀrkning inte rÀcker till, men att det var viktigt att anpassa tekniken individuellt och att trÀna pÄ anvÀndandet.

This thesis investigated if a combination of increased under colour removal (decreasing the total ink limit), normal andincreased density and modern FM-screening could be used to provide a visually better print on uncoated and coated paperin comparison with AM-screening using the same conditions.Two different test groups (one with graphic background, the other with no graphic background) were asked to a visuallyassess the quality of the prints presented in a pair comparison using a reference image.The results show that the FM-screening did not obtain any significant visual difference in comparison with AM-screening,regardless of paper types and density levels. In general however, prints on coated paper were graded higher..

IntresseomrÄdet i detta examensarbete Àr sÀrskoleelever som befinner sig pÄ en tidig utvecklingsnivÄ och saknar förmÄga att tala. Dessa elever behöver ett alternativt kommunikationssÀtt för att kunna samspela med andra mÀnniskor och för att kunna delge sina tankar och kÀnslor. SÀrskolan har uppdraget att arbeta för att alla elever ska ha ett fungerande kommunikationssÀtt. Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare pÄ sÀrskolor och hur en logoped vid en barn- och ungdomshabilitering gör för att bedöma vilket alternativt kommunikationssÀtt varje barn och ungdom de arbetar med ska anvÀnda.Den teoretiska utgÄngspunkten Àr begreppet kommunikation samt forskning om kommunikation kopplat till utvecklingsstörning och andra funktionshinder. Studien Àr kvalitativ med intervjuer av lÀrare som arbetar pÄ sÀrskolor samt intervju med en logoped vid en barn- och ungdomshabilitering.Resultatet visar att de intervjuade lÀrarna vid sÀrskolorna prövar sig fram genom observationer och anvÀnder tidigare erfarenheter för att bedöma vilket alternativt kommunikationssÀtt deras elever ska anvÀnda.

Denna undersökning omfattar kamerans inverkan pÄ narrativet i visuella medium. Syftet Àr att fÄ en insikt i hur kunskap om kameratekniker och ?vinklar pÄverkar hur ÄskÄdaren uppfattar vad regissören vill förmedla, och undvika att fokus sÀtts pÄ element i filmscener som riskerar att förvirra ÄskÄdaren. För att undersöka detta problemomrÄde har litteratur om filmhistoria och kamerateknik anvÀnts för att sammanfatta kunskap om hur kameran skall anvÀndas, för att förmedla relevant information och bygga upp den effekt som regissören strÀvar efter. Informationen utifrÄn detta har dÀrefter tjÀnat som utgÄngspunkt för att skapa en kort animerad film med rymdtema dÀr kameran efterstrÀvar att leverera en konkret visuell upplevelse dÀr vinklar anvÀnds för att understryka vad varje scen vill förmedla.

Bakgrund I mitt arbete som specialpedagog inom sÀrskolan möter jag elever som har begrÀnsningar i sin kommunikativa förmÄga. För vissa av dem innebÀr det att de inte har ett talat sprÄk. Deras kommunikation kan bestÄ av bilder, ljud, kroppssprÄk, tecken mm. och benÀmns som alternativ och kompletterande kommunikation, förkortad till AKK.SyfteSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad som sker i kommunikationssituationer mellan ett barn som inte har ett talat sprÄk och personalen det möter pÄ förskolan.FrÄgestÀllningarHur ser personalens kommunikation ut?- Vilka kommunikationsformer anvÀnds?- I vilka situationer kommunicerar personalen?- Vilket syfte har de med kommunikation? Hur ser barnets kommunikation ut?- Vilka kommunikationsformer anvÀnds?- I vilka situationer kommunicerar barnet?- Vilket syfte har barnets kommunikation?TeoriI studien har det sociokulturella perspektivet anvÀnts dÄ detta perspektiv lyfter fram samspelet och sammangangets betydelse för kommunikationen.

Satsningar pÄ förnyelsebar energiproduktion Àr en viktig del i strÀvan efter ett mer hÄllbart samhÀlle. Att ta till vara pÄ energin i solinstrÄlningen Àr bÄde miljövÀnligt och relativt enkelt. Syftet med detta arbete har varit att undersöka möjligheterna att integrera solenergi i UmeÄ Energis mindre fjÀrrvÀrmenÀt i Hörnefors.De alternativ som har studerats Àr tvÄ olika anslutningsmöjligheter av solfÄngaranlÀggningar till fjÀrrvÀrmenÀtet. Med det första anslutningsalternativet, som kallas primÀranslutning, kan en solfÄngaranlÀggning leverera vÀrme direkt ut pÄ fjÀrrvÀrmenÀtets primÀrledning, vilket gör att solvÀrmen blir tillgÀnglig för alla abonnenter pÄ nÀtet. Med det andra alternativet, som kallas sekundÀranslutning, kan en solfÄngaranlÀggning endast leverera vÀrme till en abonnent, i detta fall ett badhus.Förutom de olika anslutningsalternativen har ocksÄ olika typer av solfÄngare undersökts.

Systemo?vervakning har blivit en stor del av fo?retags IT-strukturer eftersom fo?retag fo?rlitar sig mer och mer pa? en va?lfungerande och ho?gt presterande IT- struktur. Na?r det sker problem i fo?retags IT-strukturer sa? kra?vs det att de lo?ses under relativt kort tid. Fo?r att hitta problemet sa? kra?vs det en ma?ngd olika system som skall underla?tta arbetet fo?r ma?nniskor som arbetar med systemo?vervakning och underha?ll av IT-strukturer.Fo?r att tolka och bearbeta all den information som en IT-struktur tillhandaha?ller sa? kra?vs det system vars uppgift a?r att hja?lpa ma?nniskor att tolka den enorma ma?ngd data en IT-struktur genererar.