Bakgrund: Kommunikationen har en grundläggande betydelse för allt omvårdnadsarbete med patienter, men blir ännu viktigare när det rör människor som vårdas palliativt. Vårdpersonalen ska ge korrekt information till patient och samtidigt kunna lyssna på patienten och tyda patientens individuella sätt att kommunicera genom verbal och icke verbal kommunikation. Syftet med denna studie var att belysa kommunikationen i mötet vid palliativ vård. Metoden: Studien utfördes som en litteraturstudie. Författarna valde att analysera nio vetenskapliga artiklar, där alla valda innehöll området kommunikation.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur vinstdrivande företag i Sverige kommunicerar sitt eget CSR-arbete. Genom undersökningen vill vi beskriva kommunikationen som olika företag använder för att förmedla sitt arbete. Bland annat har vi i studien tagit reda på vilken form det kommuniceras i, vad som förmedlas till respektive företags intressenter, och vilka begrepp som företagen använder sig av. Metod: Studien grundar sig på en kvalitativ metod. Med hjälp av intervjuer med sex olika företag, som tillhör olika branscher, har material samlats in. Vi har också varit i kontakt med CSR Sweden, ett nätverk som finns för att hjälpa företag med CSR-frågor.

Denna uppsats handlar om enhetschefers upplevelser av sin placering i förhållande till sina personalgrupper inom äldreomsorgen. Idag ställs det höga krav på kommunikation i de snabbföränderliga organisationerna som äldreomsorgen och den offentliga sektorn befinner sig i. I samband med detta ökar kraven på enhetschefen och därmed ökar svårigheten för enhetschefer att samtidigt vara tillgänglig för underställd personal. Syftet med denna studie är att redogöra för och analysera enhetschefers upplevelser av vilka konsekvenserna är beroende på avståndet mellan chefernas geografiska placering i förhållande till sina personalgrupper. För att få svar på vår forskningsfråga har vi använt oss av en hermeneutisk ansats och kvalitativ metod.

Sammanfattningen syftar till att ge en övergripande bild om vad arbetet handlar om, för att skapa en nyfikenhet till att läsa hela arbetet.Studiens syfte var att analysera alternativa distributionssystem för petroleumprodukter från Gävle Hamn. Där vi har valt två slutdestinationer, norra Stockholmsregionen med Brista som ett alternativ och det andra alternativet är Västerås. De faktorer som vi har utgått från när vi har analyserat distributionssystemen är ekonomiska, miljömässiga och tekniska möjligheter.Den metod som användes var kvalitativ och det empiriska materialet inhämtades genom intervjuer. I studien har nio respondenter intervjuats, vi anser att de personerna har varit relevanta för studiens syfte. Resultatet har analyserats med hjälp av tidigare forskning och teorier inom ämnet.Resultatet visade att det skulle vara ekonomsikt, miljömässigt och tekniskt möjligt att starta upp petroleumtransporter till norra stockholmsområdet.

Syftet med studien var att analysera omsorgspraxis på tre särskilda äldreboenden för en integrerad grupp brukare utifrån ett kommunikationsperspektiv. Kommunikationen analyserades ur följande tre aspekter: mellan personal och brukare med en demenssjukdom, mellan personal och brukare utan demenssjukdom och mellan brukare utan demenssjukdom och brukare som led av demens. Studien utgick ifrån personalens perspektiv och beskrev hur de upplevde kommunikationen mellan dessa grupper på äldreboendena.Materialet omfattade fyra undersköterskor, ett vårdbiträde och en arbetsterapeut som var en kunskapsresurs och samordningsansvarig inom demensfrågor för alla äldreboenden. Metoden som användes var personliga intervjuer med personalen och arbetsterapeuten. Resultatet visade att kommunikation mellan personal och demenssjuka krävde ett speciellt bemötande som var tidskrävande.

1998 förvärvades företaget Urbis Security i Rumänien. Urbis Security blev sedermera införlivat i dotterbolaget Assa Abloy Romania. Med tiden har problem börjat dyka upp och företaget har fått allt svårare att hävda sig både kvalitets, konkurrens och resultatmässigt. Följden av detta är planer på nedläggning eller förflyttning av vissa delar i tillvekningsenheten av Assa Abloy Romania. Undersökningens syfte är att med hjälp av den framtagna modellens fyra faktorer utvärdera hur dessa påverkade situationen fram till nedskärningarna av vissa delar inom tillverkningsenheten i Assa Abloy Romania.

Vad som är en god relation till eleverna och hur det skapas via kommunikation är en kunskapsom lärare hanterar dagligen i sin yrkesroll. Vi ser ett problem i relationen kring lärare elevrelationen om vi lärare inte möter upp våra elever via IKT. Dagens ungdomar har växt upp i envärld där mobiltelefoner, datorer och internet ger ständiga möjligheter till att kommunicera.Samspel och relation är den viktigaste faktorn för att föra kunskap vidare till nästa generation,nu finns det även en ny arena för denna kunskapsöverföring och det är IKT. Vårt syfte är att sevilka erfarenheter eleverna har av olika kommunikationsformer via IKT med sina lärare. Samtelevens erfarenhet av relationen när kommunikationen via IKT sker mellan lärare elev ur ettelevperspektiv.

Många problem som uppstår inom projekt beror på dålig kommunikation. Om man på något vis kan undvika dessa kommunikationsmisstag kan man spara en hel del tid och resurser.En analys av hur projektledare kommunicerar har genomförts med utgångspunkt i en beteendevetenskaplig modell. Frågor som utretts är:1. Hur kan en projektledare kommunicera på ett så individanpassat sätt som möjligt?2.

Vi vill i vår uppsats ta reda på den svenska revisionspliktens upplevda nytta ur ett intressentperspektiv inför en eventuell lagändring, för att få en bild av hur intressenterna värderar lagstadgad revision. För att få en större insikt i ämnet kommer vi även att undersöka andra länders erfarenheter efter ett borttagande. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att belysa mer komplexa teman, gå djupare i ämnet och ta reda på varför och hur. Vid insamling av teori har vi använt oss av litteratur samt databaser som finns tillgängliga via biblioteket. Vi använde oss av ostrukturerade intervjuer även kallat öppna intervjuer.

Titel: Lantisen som blev partiledare och näringsminister ? en analys av hur Maud Olofsson gestaltas i mediernaFörfattare: Anna AnderssonSyfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kvinnliga politiker gestaltas i medierna. Detta med Maud Olofsson som exempel.Metod: Hermeneutisk metod samt kritisk diskursanalys.Teori: Gestaltningsteori samt teori kring politisk kommunikation och genusteori.Material: 31 nyhetsartiklar i dagstidningar som ges ut i de tre storstäderna, Stockholm, Göteborg och Malmö från åren 2001, 2004-2006 samt 2009-2011.Huvudslutsatser: Mediernas gestaltning av Maud Olofsson utgår ifrån stereotypa bilder av hur hon som kvinna inom politiken förväntas vara. Maud Olofsson gestaltas i medierna utifrån tre olika stereotyper; bondmora, husmoder och järnlady. Då medierna är en viktig arena för politisk kommunikation är det av vikt att även titta på den politiska kommunikationens system utifrån ett genusperspektiv.Universitet: Medie- och kommunikationsvetenskap, LinnéuniversitetetNyckelord: Gestaltning, Politisk kommunikation, Medier, Genusperspektiv, Maud Olofsson.

Syftet med rapporten är att förbättra och effektivisera Kultur Skånes kommuni-kation med sina externa målgrupper. Som ett led i processen har en målgruppsanalys gjorts, där resultatet blev en ny målgruppsuppdelning, som presenteras i en matris. Med hjälp av en målhierarkimodell och kvalitativa undersökningar i form av enkätutskick och djupintervjuer med målgrupperna, har resultat kunnat presenteras. Kultur Skånes kanal hemsidan är i fokus i undersökningarna, då den ansågs ha stor potential..

Det finns en tydlig trend att soloföretagandet ökar i tjänstesektorn. På grund av effektiviseringar, politiska sysselsättningsåtgärder tvingas och lockas allt fler till att starta företag för att hålla sig kvar på arbetsmarknaden. År 2003 stod soloföretagen för 58% av det totala antalet företagskonkurser. Anledningen till detta är dels okunskapen som finns när man tvingas ut i företagande, men framförallt resurssvaghet. För att klara sig i hård konkurrens behöver soloföretagen någon form av resurskomplettering.

Effektiv kommunikation är oftast inte en av de starka sidorna hos veterinärer. 4 av 5 klagomålhos ansvarsnämnden handlar om missförstånd eller bristande engagemang.Syftet med den här studien är att undersöka hur skickligt veterinären kommunicerar sinrådgivning till mjölkföretagaren.Fem konkreta rådgivningssituationer med fem veterinärer utvärderades. Samtliga hadegenomgått Svensk Mjölks kurs ?Hälsopaket Mjölk?. Samtalen spelades in och analyseradesmed avseende på struktur, LSF (lyssna, summera, fortsätta ställa frågor), mål enligt SMART,öppna eller slutna frågor och balans i samtalet.Veterinärerna i undersökningen vet vad de i teorin bör göra för att använda effektivkommunikation, men de praktiserar inte detta i den grad de kunde göra.

Syfte Syftet är att ta reda på vilken undervisningsmiljö för läs- och skrivstödinsatser som elever i år 7 önskar. Detta för att inte miljön ska hindra elevernas möjligheter att tillgodogöra sig det läs- och skrivstöd de behöver. Förhoppningen är att denna kunskap kan bli en del i att skolan bättre kan anpassa, motivera och skapa förutsättningar för eleverna att nå målen. Centrala frågeställningar är:? Hur önskar eleverna i studien möjligheten att få sitt läs- och skrivstöd inkluderat, exkluderat eller helt utanför svenskämnets lektionstid?? Finns det tydliga likheter eller skillnader i hur elever som berörts av stöd under sin skoltid önskar stödundervisningsmiljö mot de som inte berörts?Metod För att uppnå syftet med studien valdes enkät som datainsamlingsmetod.

Gustavsson, Charlotte (2015). Formativ bedömning ? en studie om hur lärare uppfattar formativ bedömning (Formative assessment ? a study how teachers perceive formative assessment). Malmö högskola, lärande och samhälle, institutionen för skolutveckling och ledarskap, kompletterande pedagogisk utbildning 90hp, huvudämne: pedagogik. Syftet med arbetet är att ta reda på om lärare använder sig av formativ bedömning och i så fall hur lärare definierar och lägger upp formativa bedömning. Med hjälp av teoretiska ramar tas det reda på hur verkligheten kan se ut för en urvalsgrupp.