Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan anvÀnder surfplattan som ett pedagogiskt verktyg. Undersökningen kommer att behandla pedagogers syn pÄ detta verktyg och dess möjlighet att berika barns lekande samt deras lÀrande. Den vetenskapliga undersökningen har genomförts pÄ ett kvalitativt sÀtt i form av intervjuer. Intervjuerna har genomförts med sju pedagoger och en utbildare inom IKT och alla Àr verksamma i Kalmar kommun. Resultatet visar pÄ att lÀrarna upplever att barnen lÀr sig hantera surfplattan snabbt och att det sker mer samspel mellan barnen Àn vad det hade gjorts om surfplattan inte hade anvÀnts.

Examensarbetet har genomförts pÄ Siemens Industrial Turbomachinery AB i FinspÄng. Arbetet innebÀr modernisering av ventiler till Ängturbiner. Uppgiften bestÄr av tvÄ delar, dÀr den första delen Àr att modernisera dagens tÀtningar i spindelgenomföringen. Syftet Àr att finna en mer vibrationstÄlig, driftsÀker och mindre utrymmeskrÀvande lösning. Det andra delprojektet Àr att finna alternativ till dagens tallriksfjÀdrar i de servomotorer som reglerar ventilen.

Jag vill undersöka vad som motiverar och lockar mellanstadieelever att vÀlja bild som fördjupningsÀmne i elevens val. Jag vill undersöka deras förvÀntningar pÄ lektionernas innehÄll. För att fÄ bredd pÄ min undersökning planerar jag att anvÀnda mig av bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder. För att fÄ förstÄelse om deras motivation och förvÀntningar tÀnker jag göra en enkÀt och samla in önskelistor i tvÄ grupper om totalt 20 elever som komplement till detta gör jag en gruppintervju av kvalitativ karaktÀr med sju elever som valt bild.De viktigaste resultaten av min undersökning Àr att eleverna vÀljer bild som fördjupningsÀmne för att de tycker att det Àr roligt och valet gör de utifrÄn sin egen inre motivation. Eleverna har stora förvÀntningar pÄ variationen av lektionsinnehÄllet och de vill lÀra sig att ?rita fint? sÄ det liknar..

Denna studie behandlar en alternativ pedagogik och belyser ett alternativt arbetsÀtt till den kommunala skolan. Den pedagogik som behandlas Àr waldorfpedagogiken och den avhandlas allmÀnt och med en enskild del som Àr riktad mot waldorfskolans sÀtt att arbeta med matematikundervisningen i de lÀgre Äldrarna. Waldorfskolans bakgrund och tankar beskrivs och Àven dess metodik och undervisningsinnehÄll. En djupare studie i en alternativ pedagogik kan utveckla synen pÄ undervisningsmetoder och fÄ tips pÄ hur man kan lÀgga upp undervisningen. Ett annat syfte Àr att skapa en förstÄelse varför waldorfpedagogerna arbetar som dom gör.

Studier visar att sprÄket i lÀroböcker i de naturorienterande Àmnena har en hög abstraktions nivÄ och ofta Àr skrivna för dem som redan Àr intresserade av Àmnena (Helldén med flera, 2005). Skönlitteratur kan anvÀndas som komplement till lÀroböcker, för att skapa intresse och djupare förstÄelse (skolverket, 2007). Uppsatsens syfte Àr att undersöka verksamma pedagogers anvÀndande av skönlitteratur i undervisningen av de naturorienterande Àmnena samt vilka fördelar de ser med detta.Den empiriska undersökningen baseras pÄ intervjuer med sex pedagoger verksamma i Ärskurs 4 ? 6, utvalda genom en enkÀtundersökning. Intervjuundersökningen visar att pedagogerna till viss del anvÀnder sig av skönlitteratur i sin undervisning av de naturorienterande Àmnena, men att de ser svÄrigheter med att hitta passande litteratur.

I detta arbete har vi försökt att se till arbetsökande ungdomars och ungdomsarbetsföremedlares perspektiv i Halmstadskommun - Vi vill se pÄ hur arbetsförmedlarens yrkesroll pÄverkar mötet parterna emellan. För att göra detta har vi först och frÀmst undersökt arbetsförmedlarens respektive de ungas situationer var för sig dÄ de stÄr inför ett möte med varandra, för att sedan kunna se till vad som sker dÄ de möts. Vi har anvÀnt oss utav bÄde kvantitativ och kvalitativ metod i vÄr studie, dÄ de kÀndes som nödvÀndiga komplement till varandra i vÄr strÀvan efter att finna svar pÄ vÄr frÄgestÀllning.Resultaten av vÄrt arbete visar oss att arbetsförmedlarna och de arbetssökande till viss del upplever ett hinder i mötet mellan dem, bland annat genom det byrÄkratiska systemet. VÀgen till vÄrt resonemang kan ni följa genom uppsatsen..

I denna studie undersöks hur pedagoger ser pÄ arbetet med datorn som verktyg vid den tidiga skriv- och lÀsinlÀrningen samt vilka hinder och möjligheter de kommit fram till. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod genom intervjuer med verksamma pedagoger i förskoleklass och tidiga skolÄr. Empirin jÀmförs sedan med utgÄngspunkt i teorier kring skriv- och lÀsinlÀrning. Resultatet visar att pedagogerna gÀrna vÀljer ut delar ur arbetet med datorn för att sedan föra ihop det med den undervisning de haft tidigare, men att ingen av dem anvÀnder metoden fullt ut. Slutsatsen blir att pedagogerna ser skriv- och lÀsinlÀrning med datorn som verktyg som ett komplement till övrig undervisning istÀllet för att anvÀnda metoden pÄ egen hand..

Syftet med uppsatsen var att utreda förhÄllandet mellan strategi och innovation samt att diskutera eventuella andra faktorer som Àr relevanta för att förklara framkomsten av innovationer inom en organisation. VÄr studie visar att det, i samstÀmmighet med teorin, finns ett visst kausalt förhÄllande mellan företagsstrategier och resulterande innovationer. Vi har dock utökat den teoretiska modellen med individers pÄverkan för att bÀttre förklara uppkomsten av innovationer inom fallföretaget. Fyra intervjuer med personer pÄ olika nivÄer inom fallföretaget har utförts. En intervju med en person som representant för kundperspektivet har dessutom genomförts.

Facebook is the most widely used social media in Sweden. It allows the user to easily share the latest from their everyday life, their opinions, as well as communicate with their acquaintances. According to the latest poll from the Foundation for Internet Infrastructure, 33% of teenagers in the ages 12-15 spend their Internet time being active on social media. 63% of these teenagers visit Facebook on daily basis.Herein, we examined how Facebook can be exploited as a complement to the education of the mother tongue. The investigation was performed with a questionnaire as well as a test group that has been supplemented with semi-structured interviews. In conclusion, the study showed promising results in the usage of Facebook with the education.

Borrelios Àr den vanligaste fÀstingburna infektionen pÄ norra halvklotet, och orsakas av spiroketer tillhörande Borrelia burgdorferi sensu lato-komplexet. Dessa bakterier kan spridas till flera organ och ge upphov till olika symptom i bland annat hud, nervsystem, leder och hjÀrta. Omkring 15 % utvecklar neurologiska symptom, sÄ kallad neuroborrelios. Den bÀsta indikatorn pÄ aktiv neuroborrelios Àr framförallt karakteristiska neurologiska symptom samt tecken pÄ en inflammatorisk förÀndring i cerebrospinalvÀtskan (CSV) i kombination med lokalt producerade antikroppar mot Borrelia burgdorferi s.l. i CSV.

Kastrering av smÄgris för att motverka galtlukt görs idag i Sverige under grisens första levnadsvecka utan bedövning. EU kommissionen har lagt fram ett förslag pÄ att frÄn och med 2012 ska all kastrering av grisar ske med bedövning, och kirurgisk kastrering ska upphöra frÄn 2018 under förutsÀttning att vissa praktiska problem har lösts tills dess. Olika alternativ till dagens kastrering Àr sÄledes ett mycket aktuellt problem och ett av alternativen till detta Àr immunokastrering. Immunokastrering sker genom att man vaccinerar grisen mot ett endogent hormon, GnRH (gonadotropin releasing hormone), vilket hÀmnar testikelns funktion och minskar bildning av galtluktsÀmnena androstenon, skatol och indol. Denna litteraturstudie Àr inriktad pÄ hur immunokastrering pÄverkar grisarna ur produktionssynpunkt med fokus pÄ kött- och fetthalt, beteende, foderÄtgÄng och andra problem som diskuteras kring den praktiska tillÀmpningen av immunokastrering pÄ gris i Sverige. Studien visar att immunokastrerade grisar har högre kötthalt, lÀgre fetthalt och mindre foderÄtgÄng Àn kirurgiskt kastrerade grisar.

Ökad anvĂ€ndning av byggtekniken massivtrĂ€ kan ge ett positivt bidrag till hĂ„llbart byggande. Utvecklingen inom datornavigerad bearbetning ger massivtrĂ€ möjligheten att rationalisera byggproduktionen inom trĂ€. Tekniken ligger rĂ€tt i tiden och kommer att vĂ€rderas allt högre dĂ„ den tillvaratar materialets karaktĂ€ristiska egenskaper.Utvecklingen av massivtrĂ€ har resulterat i teknikvarianter av hur virke kan sammanfogas till solida element. Ett behov har funnits av en marknadsjĂ€mförelse mellan befintliga principer dĂ€r studien förtydligar grundlĂ€ggande skillnader för intresserade byggaktörer. ProblemfrĂ„gan för denna studie har varit: vilka principer för sammanfogning av trĂ€ till plattelement inom massivtrĂ€ Ă€r mest fördelaktiga? Detta sett utifrĂ„n faktorerna produktionskostnad, hĂ„llfasthet och ekologiska övervĂ€gningar.För att förtydliga den undersökta byggmetodens nytta i ett vidare perspektiv har det presenterats en allmĂ€n beskrivning av massivtrĂ€.

Den nya jĂ€rnvĂ€gsstrĂ€ckningen, förbi Örnsköldsvik innebĂ€r att en ny station, Norra station, kommer att anlĂ€ggas. Var denna station ska lokaliseras har stor betydelse för hur tillgĂ€nglig den kommer att bli för befolkningen i Örnsköldsvik. Örnsköldsviks kommun har sjĂ€lva tagit fram ett förslag till en lokalisering av Norra station och den hĂ€r rapporten visar pĂ„ hur man kan förbĂ€ttra tillgĂ€ngligheten till resecentrumet genom olika Ă„tgĂ€rder. TillgĂ€nglighet beror mycket pĂ„ vilka hinder och barriĂ€rer det finns lĂ€ngs de strĂ„k man ska förflyttas lĂ€ngs, men utgĂ„ngspunkten för tillgĂ€nglighet kommer alltid att handla om avstĂ„nd eftersom det sker förflyttningar. Behovet av tillgĂ€nglighet Ă€r som störst för Ă€ldre och personer med funktionshinder och dĂ€rför Ă€r det viktigt att man tĂ€nker pĂ„ dessa grupper i första hand nĂ€r man arbetar med att förbĂ€ttra tillgĂ€ngligheten.

Det finns omfattande forskning, som behandlar olika sidor av de fristÄende skolornas verksamhet. I uppsatsen presenteras en del av denna forskning översiktligt. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka kommunikation och beslutsprocess vid etablering av fristÄende gymnasieskolor. Malmö har valts som lÀgeskommun och författaren Àr verksam som lÀrare dÀr. Genom sÄvÀl innehÄlls-som argumentationsanalyser av dokumenttexter i Skolverkets databas och i Utbildningsförvaltningens i Malmö arkiv skildras olika aktörers agerande.

Syftet med rapporten var att undersöka hur barn i Äldern fyra-fem Är tÀnker om sin egen kropp, vilka uppfattningar om kroppen som finns. Sju barn har deltagit genom kvalitativa intervjuer och en uppföljning ca 18 mÄnader senare visar hur uppfattningarna förÀndrats eller utvecklats. Barnen blev Àven erbjudna att mÄla en teckning som visade insidan pÄ en mÀnniskokropp.   Barnens svar var bundna till situationer och uppfattningarna om kroppen hade utvecklats sedan de första intervjuerna, Àven om en del svar var ganska lika. Barnens spontana svar om den egna kroppen var mÄnga; det finns ett hjÀrta, hjÀrna, skelett, blod för att nÀmna nÄgra svar. NÄgra av barnen kÀnde till hjÀrtat och hjÀrnans funktion.   Barnen fick ocksÄ besvara frÄgor om vad som hÀnder med maten vi Àter, vad som hÀnder med mÀnniskokroppen nÀr man blir gammal och om sjukdom.