I dagens styrdokument nämns inte läxor. Trots det är läxor en utbredd arbetsform i våra svenska skolor. Både lärare, elever och föräldrar har en åsikt kring läxor. Den är således ett intressant ämne att studera då det inte finns någon enighet kring den. Idag ifrågasätts läxor förhållandevis lite och forskningen kring ämnet är både tunn och äldre.

Varje dag kör ungefär 16 000 personer rattfulla och varje år tar rattfylleriet runt 150 personers liv. Påföljderna för detta brott är enligt mig värda att diskutera. Rattfylleribrottet är komplicerat på det sätt att det ofta ligger ett missbruk bakom. Hur ser då påföljderna ut för det grova rattfylleriet och går det att skapa en bättre påföljd? Den frågan ställde jag mig viket ledde till att jag skrev ett eget påföljdsalternativ.

Syftet med studien har varit att undersöka i vilken omfattning och hur lärarna i slöjd samverkar inom skolan samt vad de tycker är viktigt att förmedla inom ämnet slöjd. Jag har gjort en historisk tillbakablick för att kunna följa tankar och utveckling kring slöjd genom tiden, tittat på vad styrdokumenterna säger om samarbete mellan ämnena, tagit del av ett antal författares syn på samverkan samt gjort en enkätundersökning inom grundskolans tidigare och senare år. Av svaren från enkätfrågorna kan man ta del av samverkans omfattning och i vilken form det sker inom skolan samt vad man tycker är viktigt att förmedla inom ämnet slöjd. Jag valde att använda mig av enkätfrågor för att kunna nå så många skolor som möjligt. I undersökningen deltog tjugo lärare, tio svarade från grundskolans tidigare år samt lika många svarade från grundskolans senare år.

SammanfattningI detta examensarbete undersöker jag ett sätt att bjuda in elever att medverka i skolans kvalitetsarbete. Avsiktenär att konstruera en enkät för utvärdering av undervisning i år 9 och gymnasiet med det avseendet att mäta hurelever upplevt förutsättningar för lärande och förståelse av undervisningens innehåll. Detta sker genom att bjudain elever från årskurs 9 att medverka till att påverka utformningen av enkäten. Syftet med enkäten är attundersöka hur elevers upplevda lärande och förståelse av ett visst innehåll kan stödjas genom val av arbets- ochundervisningsform. Det är min önskan att finna en form för kvalitetsarbete i skolan där både elevsamverkan ochlärande främjas.

SammanfattningStudien belyser en del av den problematik som finns med självstyrt lärande i ett institutionelltsammanhang. Studiens syfte är att undersöka och problematisera självstyrt lärande och denforskningsfråga studien besvarar är hur elever i en gymnasieklass upplever ett självstyrtlärande under en problembaserat lärande (PBL) ? övning? För att besvara syftet ochforskningsfrågan genomförde och analyserade jag en anonym enkätundersökning i en klassgymnasieelever som gjort en PBL ? övning. Enkäten var konstruerad med slutna och öppnasvarsalternativ och hade karaktären av en strukturerad intervju vars svar kunde ligga somgrund för en kvalitativ undersökning. Det var 21 elever som besvarade enkäten.Undersökningen visade att eleverna i stort tyckte att det gick relativt bra att arbeta med deolika momenten som kännetecknar ett självstyrt lärande.

I dagens styrdokument nämns inte läxor. Trots det är läxor en utbredd arbetsform i våra svenska skolor. Både lärare, elever och föräldrar har en åsikt kring läxor. Den är således ett intressant ämne att studera då det inte finns någon enighet kring den. Idag ifrågasätts läxor förhållandevis lite och forskningen kring ämnet är både tunn och äldre.

Distansarbete är en arbetsform som har kommit att användas av företag där distansarbete lämpar sig. Distansarbete används för att bland annat kunna ge möjligheten till ett flexiblare arbete för anställda på företag. Givetvis för detta med sig risker då företagen blir mer öppna för omvärlden.I rapporten tar jag upp kriterier som bör uppmärksammas rörande säkerhet när företagen använder sig av distansarbete. En förklaring av begreppet sker och olika typer av distansarbete tas upp för att ge en bredare vy av vad distansarbete innebär. En jämförelse sker mellan varuproducerande företag och IT-företag för att se om det förekommer skillnader i säkerhetstänkandet vid distansarbete..

Med en ny vattenreningsdel vill Kalmar Vatten AB (KVAB) sänka sina utsläpp av näringsämnen i Kalmarsund. KVAB har vid tidigare tillfällen uppgraderat det befintliga reningsverket och för att klara framtida energi- och klimatmål planeras därför en nybyggnation. Uppdraget var att framföra olika pumpalternativ till den framtida pumpstationen och ge en LCC-analys för varje alternativ. Två helt skilda pumptyper har utretts, Arkimedespumpen och centrifugalpumpen. Två alternativ för Arkimedespumpen och ett alternativ för centrifugalpumpen har tagits i beaktande.

Den studie som presenteras i uppsatsen har sökt förståelse för föreställningar om demokrati inom ramen för gymnasieskolans pedagogiska verksamhet; en föreställning aktivt förmedlad och gestaltad i de pedagogiska arrangemangen, men också en föreställning om demokrati i elevernas upplevelser och uppfattningar. En empirisk undersökning, i form av samtalsintervjuer i två grupper om tillsammans fem deltagare, ligger till grund för studien. Föreställningarna och elevernas upplevelser om moral och demokrati har betraktats som uttryck för diskurs. Syftet har varit att belysa skolans samhällsfostrande roll, nyansera förståelsen av begreppet diskurs samt söka förstå vad det är för föreställningar och upplevelser som konstrueras i den pedagogiska verksamheten och hur dessa föreställningar kan konstrueras. Den empiriska undersökningen presenteras och analyseras med utgångspunkt i elevernas upplevelser av moral och demokrati samt upplevelser av tre olika typer av arbetsform (eget arbete, grupparbete och lärarlett arbete).

Alla människor har ett behov att kommunicera med varandra. Då inte alla har förmågan att uttrycka sig via talet kan Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (Takk) vara ett alternativ .Syftet med min studie har varit att undersöka vilken betydelse Takk har för barn i behov av alternativ kommunikation i förskolan. Genom intervjuer med pedagoger i ett arbetslag på en förskoleavdelning som har extra resurser, undersöker jag i vilka situationer som de använder Takk samt vad de anser om vilken betydelse Takk har för kommunikationen. Jag valde att begränsa studien till en förskola och ett arbetslag där det finns stor erfarenhet kring Takk. Resultatet visar att pedagogerna använder Takk bland annat vid samlingar och vid matsituationen, de försöker även väva in det i leken. De anser att Takk kan var ett mycket bra stöd för språket och kommunikationen. Alla pedagogerna i arbetslaget är överens om att Takk är ett bra stöd för barnens språkutveckling..

Att arbeta i projekt anses som en engångsuppgift som används för att t.ex. uppnå ett eller flera prestationsmått. Denna arbetsform har blivit vanligare över tiden och används av olika organisationer och företag för att nå optimal vinst. Då projekt som arbetsform har blivit mer vanligt undgår den inte från problem. Ett vanligt hinder i arbete med projektform är då företag har multiprojekt, problemet ligger främst att kunna prioritera vilket projekt som skall bedrivas före ett annat.

Med en ny vattenreningsdel vill Kalmar Vatten AB (KVAB) sänka sina utsläpp av näringsämnen i Kalmarsund. KVAB har vid tidigare tillfällen uppgraderat det befintliga reningsverket och för att klara framtida energi- och klimatmål planeras därför en nybyggnation. Uppdraget var att framföra olika pumpalternativ till den framtida pumpstationen och ge en LCC-analys för varje alternativ. Två helt skilda pumptyper har utretts, Arkimedespumpen och centrifugalpumpen. Två alternativ för Arkimedespumpen och ett alternativ för centrifugalpumpen har tagits i beaktande.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad läraren bör ta hänsyn till vid planering av matematikundervisningen, med fokus på arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete, för att förbättra inlärningseffekterna hos eleverna på det svenska högstadiet, vilket undersöks med en text/dokumentstudie. Sedan 1990-talet har det blivit mer och mer fokus på individuellt arbete (med lärobok) i matematikundervisning på det svenska högstadiet med lärare som fungerar som handledare. Samtidigt visar internationella studier som PISA och TIMSS att elevernas matematikkunskaper på högstadiet har försämrats till en genomsnittlig nivå (eller under) sedan dess vilket innebär att den svenska skolan måste agera. Undersökningen i denna uppsats visar att arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete borde genomföras på rätt sätt, att mer undervisning i helklass ? utfört på rätt sätt ? och mindre individuellt arbete, i synnerhet på det sätt som det ofta utförts i Sverige, borde användas, att varken undervisning i helklass eller individuellt arbete som enda arbetsform är tillräcklig för inlärningen och att arbetsformerna borde varieras beroende på det matematiska området som ska läras eller på den förmåga som ska utvecklas samt klassammansättningen.

Syftet med min undersökning är att ta reda på i vilken utsträckning man på några förskolor använder sig av tecken till barn i behov av Tecken som Alternativt och Kompletterande Kommunikation (TAKK). Jag belyser begrepp som kommunikation språkutveckling och samspel.  Jag har en teoretiskutgångspunkt från både Piaget och hans kognitiva teori och Vygotskij och den sociala interaktionismen. Jag beskriver bland annat skillnaderna mellan tecken som alternativ och kompletterande kommunikation och det Svenska teckenspråket. Jag intervjuade fyra personer verksamma inom förskolan. De jobbar alla på avdelningar där man använder sig av tecken för att förstärka det talade språket.Resultatet av min studie visar att alla respondenter försöker teckna med barnen i alla situationer under dagen.

Målet med denna uppsats var att undersöka om den svenska avtalslagen är i behov av förändring och behöver bli mer internationell. Uppsatsen har undersökt vilka internationella avtalsrättsliga alternativ som finns att tillgå samt det pågående arbetet inom EU angående en gemensam europeisk civillag. Vid författandet av uppsatsen har utgångspunkten varit den svenska avtalsrätten och vad som är bäst för Sverige. Materialet som främst använts har bestått av både internationell och nationell lagtext och doktrin. Sverige har än så länge klarat sig med den nationella avtalslagen.