Platsmarknadsföring är ett växande fenomen internationellt och i Sverige, då det påstås att ?städer tävlar mot andra städer? om besöksnäringen, nyetableringar av företag och befolkning. Att platsmarknadsföra sin stads specifika värden, genom att paketera och ?sälja? in staden, har blivit mer av en regel än ett undantag, där man genom texter och bilder vill lyfta fram stadens specifika kvalitéer.Men vad gömmer sig i skuggsidan av platsmarknadsföringen? Och vidare vad blir effekterna av de bilder man visar upp av staden?Många kritiska forskare menar att risken är att befolkningen i staden inte känner igen bilden av sin stad och då känner sig åsidosatta och platsmarknadsföringen förlorar då sin styrka. Därför blir också intern platsmarknadsföring oerhört viktigt för att vinna legitimitet hos befolkningen.I min undersökning har jag gjort en djupstudie av Karlstad relativt nya platsvarumärke °Karlstad med tillhörande platsvarumärkesmaterial.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka vad forskningen säger om trygghet i den fysiska miljön. Vidare är syftet att undersöka hur Stockholms stad förhåller sig till denna forskning genom sina två ansökningar till Boverket om stöd för trygghetsprojekt. Arbetet har utgått från två teoretiska perspektiv - social brottsprevention och situationell brottsprevention. Undersökningen har skett genom metoden kvalitativ innehållsanalys, som använts för att analysera de två ansökningarna ?Trygg i Trekantsparken? och ?Trygga samband över Järvafältet?. Resultatet visar att forskningen om trygghet i den fysiska miljön är nyanserad.

Bilens tidigare dominerande plats i trafikplaneringen är idag inte lika självklar. Forskning visar att användningen av fossila bränslen får förödande konsekvenser för miljön. Avgaser och partiklar förstör luften, bullret från bilar tar över stadsrummet och bilvägar är barriärer för gående och cyklister. Trots insikter om biltrafikens negativa följder väljer många bilen vid kortare sträckor. För att minska bilåkandet behöver vi förbättra användningen av hållbara alternativ.

Användandet av teleradiologi, elektronisk överföring av röntgenbilder mellan sjukvårdsenheter för diagnostisering och granskning, har ökat på senare år vilket kan ses som en följd av utökad användning av outsourcing i sjukvården. Huvudargumentet för teleradiologi är att det medför sänkta kostnader, dock finns det få empiriska bevis som stödjer detta. Syftet med denna studie är att på två svenska sjukhus undersöka huruvida det är kostnadsbesparande att outsourca granskningen av röntgenbilder nattetid eller ej samt att undersöka andra aspekter som påverkar beslut kring outsourcing av röntgenbildsgranskning. I studien jämförs särkostnaderna för två alternativ; att outsourca röntgenbildsgranskningen till ett företag med svenska läkare stationerade i Sydney och att behålla granskningen in-house på sjukhuset. Studien bygger på en kostnadskalkyl för de två alternativen som kompletteras med intervjuer och en enkätundersökning. Enkätundersökningen mäter förändringsvärden för arbetsmiljö, patentsäkerhet, kvalitet, kunskap och tid vid outsourcing av röntgenbildsgranskning. Studiens resultat visar att outsourcing av röntgenbildsgranskning kan vara ett kostnadsbesparande alternativ för svenska sjukhus, även om kostnadsbesparingen skiljer sig markant åt mellan de båda sjukhusen.

Som aktiv nyttjare av kollektivtrafiken har jag ofta upplevt hur väntan kan kännas såpass negativ (tråkig och otrygg) att jag valt andra färdmedel. Måste det se så ut? Vad styr utformningen av hållplatserna i Göteborg och hur skulle de kunna gestaltas för att skapa mervärden? I denna uppsats har målet varit att redogöra för varför hållplatser är utformade som de är, genom exemplet Göteborgs innerstad, samt med hänsyn till detta ifrågasätta och föra en kritisk diskussion kring hur hållplatserna skulle kunna planeras och gestaltas för att bidra till en mer attraktiv väntan och urban miljö. Syftet har varit att öka min egen förståelse för denna planering men även belysa hållplatsens potential till att dels få fler att resa kollektivt, dels bidra till en stimulerande tät stad. Studien är indelad i en inventerande del som besvarar vem och vad det är som styr följt av ett kritiskt diskuterande avsnitt som ifrågasätter utformningen.

Bakgrund:I dagens hårdnande globala konkurrens där många arbetstillfällen inom den traditionellaproduktionsindustrin flyttar till låglöneländer, ser många bedömare tjänstesektorn som vårnya stora tillväxtmotor. Turistintensiva branscher som hotell och restaurang, bedöms av SCBatt få en kraftig tillväxt av jobb. Utländska turister som besöker Sverige är betydelsefulla, dåde enligt SCB har en generellt högre konsumtion av varor och tjänster med högtarbetsinnehåll som övernattningar och restaurangbesök. Detta skapar momsintäkter till statenförutom att de genererar jobb inom den mest sysselsättningsintensiva delen av turistindustrin.Syfte:Syftet med studien är att kartlägga hur Göteborg går tillväga och har gått tillväga för att skapaen framgångsrik och attraktiv turiststad.Problem:Hur och varför satsar Göteborg på turistnäringen?Vad lockar turisterna till Göteborg?Har infrastrukturen och stadsplaneringen anpassats till turistnäringen?Vilken betydelse har kommunikationerna till och från Göteborg för utvecklingen avturistnäringen?Vad genererar turismen i intäkter och sysselsättning för Göteborg?Avgränsningar:Då turistnäringen är ett relativt brett begrepp har författarna avgränsat sig till att undersöka demest besökta och attraktiva turistattraktionerna i Göteborg stad och vad dessa genererar ituristekonomiskt inflöde.Metod:Uppsatsen är en beskrivande fallstudie av Göteborg som turiststad, som baseras på bådeprimärdata och sekundärdata.Resultat och slutsatser:Göteborg satsar på turistnäringen genom samarbete mellan näringsliv och kommun.Närhetskonceptet är en betydande konkurrensfaktor.

En stad är i konstant rörelse och förändring. Staden kan handla om känslor, intryck och upplevelser. Upplevelsen av en metropolis kan vara en behaglig resa, men det kan även innebära ett mentalt slag i magen på grund av dess historia som kan vara så oerhört tragiskt och otäck att den rör dig till tårar. Eventuellt kan en stads historia även få människor att se världen med nya och mer öppna ögon. I det här fallet handlar det om en av världens metropolstäder, Berlin.Varför är Berlin så speciellt? Staden är varken känd för sin skönhet eller bevarandet av staden.

Traditionellt sett har gurkmeja använts för medicinskt bruk i många olika länder och kulturer för en rad olika besvär på både djur och människor. Användningen idag är framför allt som kosttillskott, som del i digestionsbefrämjande medel och för att lindra ledbesvär. I Sverige idag är Galexir det enda godkända traditionellt växtbaserade läkemedlet innehållande gurkmeja. Gurkmeja har visat sig ha låg biotillgänglighet, men höga koncentrationer uppnås lokalt i tarmen vilket skulle kunna göra mag-tarmbesvär till en bra indikation för användandet av gurkmeja. Den här litteraturstudien syftar till att ta reda på om gurkmeja kan ha potential att användas på hundar med gastrointestinala besvär. Sjukdomar såsom gastrit, magsår, enterit, kolit, Inflammatory bowel syndrome (IBS) och Inflammatory bowel disease (IBD) kan ses hos hund.

Tanken bakom studien är att se hur en stad kan gå från att vara en industristad till att bli en turiststad genom att använda sig av samma miljöer. En turiststad kan definieras som en stad som har ett brett utbud av aktiviteter men som även tillhandahåller de faciliteter som både turister som invånare söker. När Norrköpings industrier togs ur bruk stod fabrikernas lokaler tomma. Dessa kunde antingen återanvändas eller rivas. Norrköpings kommun valde att utveckla Norrköpings industrilandskap och har idag fyllt lokalerna med olika verksamheter.

Gullbergsvass är ett centralt lågexploaterat område beläget vid Göta älv i Göteborg. Utvecklingen av Norra Älvstranden är snart klar och planeringen av Södra Älvstranden pågår. Gullbergsvass står nu inför en liknande omvandling. Enligt kommunens översiktsplan (ÖP99) kan området på sikt omvandlas till en blandad markanvändning där bostäder kan ingå. Gullbergsvass var fram till 1800-talet som namnet antyder, ett vassområde. Fram till 1880-talet fylldes området ut och Gullbergsvass började fungera som infart för tågtrafiken till Göteborg.

Studie- och yrkesvägledning ska bidra till att ge eleverna användbara kunskaper och färdigheter i form av praktiska arbetslivserfarenheter, studiebesök eller utbildningsinformation. Möten med studie- och yrkesvägledare ska bidra till att öka möjligheten för elever att fatta väl övervägda studie- och yrkesval. Uppsatsen syftar till att få en fördjupad kunskap om arbetet med studie- och yrkesvägledning. Fokus ligger på hur studie- och yrkesvägledare upplever organisation, ledarskap och kommunikation på skolorna.. Empirin är grundad på sammanlagt nio intervjuer med rektorer och studie- och yrkesvägledare som arbetar på fem olika skolor i fyra olika kommuner i Norrbotten.Resultatet påvisar att det fortfarande finns mycket att utveckla i arbetet med studie- och yrkesvägledning inte minst när det gäller samarbetsformer, kommunikation och ledarskap.

Examensarbetet går ut på att göra en kostnadsnyttoanalys för de olika transportmöjligheterna som finns för malmtransporterna från den nya gruva som ska öppna vid Kaunisvaara i Norrbottens län. Företaget Northland Resources planerar att påbörja brytning under 2012 för att under första halvan av 2013 börja transportera ut malm till Narvik och därefter skeppa ut det från hamnen. De första åren handlar det om brytning av ca 1-4 miljoner ton malm per år, men siktet är inställt på att redan 2017 vara uppe i full produktion av 4,7 miljoner ton malm per år. På grund av företagets brytning kommer ökningen av vägtransporter mellan främst Kaunisvaara och Svappavaara (där omlastning till järnväg sker) öka markant. För att bibehålla ett fungerande transportnät bör transportinfrastrukturen utökas på ett eller annat sätt, och ett bra sätt att utreda vilka/vilket alternativ som blir bäst för hela samhället är att göra en kostnadsnyttoanalys. Examensarbetet är inriktat främst på att göra en analys över transportalternativen järnväg eller elväg, jämfört med referensalternativet baserat på vanlig väg med konventionella lastbilar.

Bakgrund och problem: Ambitionen att ?ka effektiviteten i offentlig verksamhet och kritik mot befintlig styrning har lett till framv?xten av flera reformer under de senaste decennierna. Svensk offentlig sektor har sedan 1980-talet pr?glats av en id?samling som g?r under namnet New Public Management (NPM). Under 2010-talet introducerades konceptet tillitsbaserad styrning och ledning (TSL) som en reaktion p? oavsedda effekter av NPM.

Denna studie undersökte vad 17 föräldrar som deltog i TUFF-utbildning (teckenspråks- utbildning för föräldrar) ansåg vara viktigt/motiverande för att delta i teckenspråksutbildning. Forskningsansatsen som ramar in undersökningen är aktionsforskning och undersökningens design är en mixad metodstudie där mätinstrumenten är enkät, intervju med hjälp av intervjuguide och utvärderingsblankett. Samtliga föräldrar som deltog hade en annan språklig och kulturell bakgrund än svensk och var anmälda till en alternativ utbildning som planerades och genomfördes som ett samarbete mellan SPSM (Specialpedagogiska Skolmyndigheten) i Västra Regionen, Nordiska Folkhögskola (anordnare av TUFF, teckenspråksutbildning för föräldrar) och Kulturföreningen "mitt i det interkulturella mötet", som förkortas m.i.m och har sitt säte i Göteborg.Resultatet visar att det finns sex olika områden som bedöms som viktiga av föräldrarna för att delta i teckenspråksutbildning och att dessa omfattar sociokulturella och allmänna aspekter. Viktigast är att få teckenspråkundervisning som är anpassad till barnet/ungdomens situation och utvecklingsnivå, att få ta del av samhällsinformation som gäller personer i behov av teckenspråk (TSP) eller TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation)och att få diskutera hur man bör göra med modersmålet med barn/ungdomar i behov av TSP/TAKK. I studien analyseras också om kursplanerna för den reguljära och den alternativa TUFF-utbildningen, i något avseende avspeglar de aspekter som föräldrarna anser är viktiga..

Bakgrund: Rehabiliteringskedjan som infördes första juni 2008 innebar fasta tidsgränser för hur lång tid människor kunde vara sjukskriven. Efter att man uppnått maximal tid i sjukförsäkringen blev man utförsäkrad och fick ett erbjudande att gå ett program hos arbetsförmedlingen som kallas arbetslivsintroduktion. Programmet går ut på att kartlägga individernas arbetsförmåga och undersöka vilka behov av stöd som föreligger för att komma vidare mot arbetsmarknaden. Efter programmet är det meningen att man ska kunna ta del av arbetsförmedlingens övriga insatser och program. Statistik från arbetsförmedlingen och Försäkringskassan visar dock att det är en ganska stor del som går tillbaka till sjukförsäkringen efteråt och jag ville undersöka vilka möjliga faktorer som påverkar möjligheten för deltagare att komma närmre arbetsmarknaden efter tiden i programmet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka om handläggare som arbetar med arbetslivsintroduktion kunde identifiera några särskilda faktorer eller förutsättningar som avgör om deltagare i programmet går vidare mot arbetsmarknaden eller går tillbaka till sjukförsäkringen.