Hemlösheten i Malmö har blivit ett stort problem, antalet hemlösa har under år 2011 ökat med 15 %. Fastighetskontorets Lägenhetsenhet som förvaltar bostadssociala kontrakt, har inte möjlighet att klara av den ökade hemlösheten utan utomstående hjälp. Det krävs att fler fastighetsföretag är med och samarbetar. Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur fem fastighetsföretag i Malmö arbetar med kommunens Lägenhetsenhet. Studien undersöker vilka för- och nackdelar det finns i samarbetsprocessen.

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

Uppsatsens syfte är att göra en teoriprövande fallstudie av hur Miljödiplom fungerar i Jönköpings kommun sett utifrån Luhmanns systemteorier om kommunikation. Miljödiplom ett alternativt miljöledningssystem skapat av Göteborgs Stad som riktar sig till små och medelstora företag då det ställer mindre krav på dokumentation och resurser, jämfört med ISO och EMAS, utan att göra avkall på kvalitet. Den metod som valts är teoriprövande fallstudie där de teorier som vi prövar därför är en del av metoden vi använder oss av.Niklas Luhmann (1927 ? 1998) var utbildad jurist men studerade även sociologi, vilket han även doktorerade i, bland annat på Harvard University under Talcott Parsons. Luhmanns arbete har resulterat i en allmän social systemteori som innebär att den gör anspråk på att behandla ett allomfattande system där det finns generella delar och principer som är likadana för alla system.

Uppsatsen handlar om planinstrumenten tätortsstudie, fördjupad översiktsplan och detaljplan. Syftet med uppsatsen är att undersöka om tätortsstudien som planinstrument är ett alternativ till den fördjupade översiktsplanen som kan göra planprocessen enklare eller snabbare. Samt om detaljplanen kan på ett effektivt sätt hantera samma frågor och problem som en tätortsstudie och fördjupad översiktsplan. Uppsatsens forskningsdesign är fallstudie, fallet som valts är Hälleviksstrand, Orust kommun. Metoderna som använts är dokumentstudie, kvalitativ innehållsanalys och intervju.

I dagsläget finns det endast ca 30 småskaliga slakterier i Sverige. Orsaken till utvecklingenmot större och färre slakterier är minskad lönsamhet i branschen och en hårdnande konkurrensfrån importerat kött.För konsumenten blir det allt viktigare med närproducerat kött, men för uppfödarna är detfortfarande ekonomin och lönsamheten som är det viktiga. Närheten till slakteri ellerkonsument kommer i andra hand.Föremålet för vår studie är Gunnarsbo Gård i Svenljunga som ägs av Lollo Alling. GunnarsboGård har i dagsläget inget slakteri, men planerar en småskalig slakteriverksamhet. Enligtplanen ska uppfödare kunna hyra lokalerna och själva sköta slakt, styckning ochvidareförädling, eller hyra in professionella slaktare, styckare och charkuterister.Syftet med denna uppsats är att klargöra vilket av tre alternativ som är mest lönsamt: 1) attuppfödaren säljer djuren direkt till ett storskaligt slakteri, 2) att uppfödaren hyr lokaler avGunnarsbo Gård.

Sedan 2009 rekommenderar Skolverket att lärare ska ha ett normkritiskt arbetssätt i skolan. Detta har sedan 2010 stöd i diskrimineringslagen, skollagen och Gy11 och utifrån det har vi undersökt hur implementeringen av dokumenten på kommunala gym-nasieskolor i Malmö Stad uppfattas. I vår studie har vi intervjuat fyra personer varav två utbildar personal i gymnasieskolan i bland annat normkritisk pedagogik och två arbetar på gymnasiet och har deltagit i kommunens normkritiska fortbildning. Vi har tittat på hur Malmö stads enhet för fortbildning och kompetensutveckling bedriver två av sina projekt. Vi har även undersökt hur det normkritiska arbetet ser ut på två gymnasieskolor i Malmö och vilket stöd och mottagande lärarna får efter genomgången fortbildning.

 Syftet med denna uppsats är att belysa fenomenet homestaging i teori och praktik, med huvudinriktning på geografisk betydelse. Begreppet homestaging skapades på 1970-talet i USA och har funnits i Sverige sedan slutet av 1990-talet, men det är först på 2000-talet som det har blivit ett allmänt begrepp. Vi har för avsikt att jämföra homestagingens betydelse i ett litet samhälle, en mellanstor stad och en större stad. Då vi även är nyfikna på om det finns en geografisk skillnad, valde vi även att jämföra två likvärda orter i norra och södra Sverige. Vi har gjort enkätundersökningar på tre mäklarfirmors kontor i Ljusdal, Gävle, Stockholm och Vimmerby, för att ta reda på om de använder sig av homestaging och vad de har för tankar kring fenomenet. Vi valde dessa fastighetsmäklarfirmor då de har kontor på samtliga fyra orter vi valt att titta närmare på, och för att de har en relativt stor marknadsandel.Vi har även intervjuat tre kvinnor som arbetar med homestaging för att ta del av deras arbetssätt, syn på yrket och dess framtid. I uppsatsen belyser vi också homestaging som en upplevelse och hur bostadsspekulanter kan påverkas med hjälp av ?upplevelserummet?. Begreppet avdragsrätt och hur tilläggstjänster behandlas skatterättsligt, granskas även i uppsatsen..

I detta arbete undersöks vad matematiklärare som undervisar Matematik A på gymnasiet anser är de största pedagogiska problemen de stöter på i sitt yrke. Undersökningen har gjorts i form av en enkät som delats ut på fem gymnasieskolor. Lärarna har dels fått fundera fritt kring pedagogiska problem, men även fått svara på vad de ser för problem inom tre inriktade områden som jag specialstuderat, nämligen bedömning, räknare och alternativ matematikundervisning. Jag har även undersökt huruvida det finns några skillnader i svar mellan lärare som undervisar de yrkesförberedande programmen jämfört med dem som undervisar de studieförberedande programmen. Resultaten visar att de svarande lärarna främst menade att svaga elever var deras stora problem, och detta i större utsträckning bland de yrkesförberedande programlärarna än bland deras studieförberedande programkollegor, vilket också var den största skillnaden lärarna emellan..

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.